SD: Vill kunna ta smycken – gör undantag

2022 03 23

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vill att ukrainare ska undantas från den lag han vill införa om att kunna beslagta smycken.

– De som kommer från Ukraina är riktiga flyktingar, säger partisekreteraren till Dagens Nyheter.

Lämnade in motion

Redan under 2021 lämnade Richard Jomshof in en motion till riksdagen om att införa en möjlighet att beslagta ägodelar från människor som söker asyl i Sverige.

I motionen skrev han att Sverige bör ledas av en princip där man försörjer sig själv, om man har möjlighet.

Avslag

Motionen fick avslag, men Richard Jomshof har hållit fast vid sin åsikt.

Nu justerar dock SD:s partisekreterare sitt förslag – när det gäller människor som flyr från Rysslands bomber i Ukraina.

Definition av flykting

Richard Jomshof anser att hans motion fortfarande är aktuell, men att flyktingar från Ukraina borde utgöra undantag för lagen. Istället bör man diskutera hur en flykting ska definieras utifrån faktorer som ekonomi och krig.

“Resurser till de som flyr bomber”

DN framhåller att de som kommer till Sverige bedöms som riktiga flyktingar av myndigheterna. På den punkten har dock SD-profilen en annan åsikt.

– Jag tycker inte det om man till exempel är afghansk man som bor i Iran och tar sig genom hela Europa för att söka sig till Sverige och en bättre ekonomisk framtid. Det finns säkert mänskliga aspekter på det också men, kära nån, världen är vad den är och det är bara att beklaga, framhäver han till DN.

– Då måste de resurser vi har gå till dem som de facto flyr bomber, säger Richard Jomshof.

Inspiration från Danmark

Den så kallade “smyckeslagen” som inspirerat Richard Jomshof finns redan i Danmark sedan 2016.

Enligt Expressen innebär den att kontanter och värdesaker, till exempel smycken, med ett totalt värde på cirka 14 000 svenska kronor kan beslagtas när flyktingar söker asyl i Danmark. Anledningen ska vara att de istället ska öronmärkas för deras uppehälle i landet.

Kringgår asyllagen

I Danmark togs förra veckan just ett beslut om att ukrainska flyktingar ska undantas från rådande asyllagar för att effektivisera processen. Däribland den omtalade “smyckeslagen”.

1 700 asylsökande
Enligt danska TV2 hade förra veckan 1 700 människor från krigets Ukraina sökt asyl i Danmark. 3 000 har bokat tid för att ansöka om uppehållstillstånd.

Danska Folketinget har beslutat att göra ytterligare undantag i sin asyllagstiftning för just flyktingar från Ukraina. Bland annat ska de inte behöva bo i asylcenter. Ukrainska flyktingar ska enligt en ny speciallag även få uppehållstillstånd så de snabbare kan börja jobba, utbilda sig eller gå i skolan.

Foto: Sveriges riksdag resp. M Rivas

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen