SD: Vill kunna ta smycken – gör undantag

2022 03 23

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vill att ukrainare ska undantas från den lag han vill införa om att kunna beslagta smycken.

– De som kommer från Ukraina är riktiga flyktingar, säger partisekreteraren till Dagens Nyheter.

Lämnade in motion

Redan under 2021 lämnade Richard Jomshof in en motion till riksdagen om att införa en möjlighet att beslagta ägodelar från människor som söker asyl i Sverige.

I motionen skrev han att Sverige bör ledas av en princip där man försörjer sig själv, om man har möjlighet.

Avslag

Motionen fick avslag, men Richard Jomshof har hållit fast vid sin åsikt.

Nu justerar dock SD:s partisekreterare sitt förslag – när det gäller människor som flyr från Rysslands bomber i Ukraina.

Definition av flykting

Richard Jomshof anser att hans motion fortfarande är aktuell, men att flyktingar från Ukraina borde utgöra undantag för lagen. Istället bör man diskutera hur en flykting ska definieras utifrån faktorer som ekonomi och krig.

“Resurser till de som flyr bomber”

DN framhåller att de som kommer till Sverige bedöms som riktiga flyktingar av myndigheterna. På den punkten har dock SD-profilen en annan åsikt.

– Jag tycker inte det om man till exempel är afghansk man som bor i Iran och tar sig genom hela Europa för att söka sig till Sverige och en bättre ekonomisk framtid. Det finns säkert mänskliga aspekter på det också men, kära nån, världen är vad den är och det är bara att beklaga, framhäver han till DN.

– Då måste de resurser vi har gå till dem som de facto flyr bomber, säger Richard Jomshof.

Inspiration från Danmark

Den så kallade “smyckeslagen” som inspirerat Richard Jomshof finns redan i Danmark sedan 2016.

Enligt Expressen innebär den att kontanter och värdesaker, till exempel smycken, med ett totalt värde på cirka 14 000 svenska kronor kan beslagtas när flyktingar söker asyl i Danmark. Anledningen ska vara att de istället ska öronmärkas för deras uppehälle i landet.

Kringgår asyllagen

I Danmark togs förra veckan just ett beslut om att ukrainska flyktingar ska undantas från rådande asyllagar för att effektivisera processen. Däribland den omtalade “smyckeslagen”.

1 700 asylsökande
Enligt danska TV2 hade förra veckan 1 700 människor från krigets Ukraina sökt asyl i Danmark. 3 000 har bokat tid för att ansöka om uppehållstillstånd.

Danska Folketinget har beslutat att göra ytterligare undantag i sin asyllagstiftning för just flyktingar från Ukraina. Bland annat ska de inte behöva bo i asylcenter. Ukrainska flyktingar ska enligt en ny speciallag även få uppehållstillstånd så de snabbare kan börja jobba, utbilda sig eller gå i skolan.

Foto: Sveriges riksdag resp. M Rivas

Text: Redaktionen

Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen