SD: Vill kunna ta smycken – gör undantag

2022 03 23

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vill att ukrainare ska undantas från den lag han vill införa om att kunna beslagta smycken.

– De som kommer från Ukraina är riktiga flyktingar, säger partisekreteraren till Dagens Nyheter.

Lämnade in motion

Redan under 2021 lämnade Richard Jomshof in en motion till riksdagen om att införa en möjlighet att beslagta ägodelar från människor som söker asyl i Sverige.

I motionen skrev han att Sverige bör ledas av en princip där man försörjer sig själv, om man har möjlighet.

Avslag

Motionen fick avslag, men Richard Jomshof har hållit fast vid sin åsikt.

Nu justerar dock SD:s partisekreterare sitt förslag – när det gäller människor som flyr från Rysslands bomber i Ukraina.

Definition av flykting

Richard Jomshof anser att hans motion fortfarande är aktuell, men att flyktingar från Ukraina borde utgöra undantag för lagen. Istället bör man diskutera hur en flykting ska definieras utifrån faktorer som ekonomi och krig.

“Resurser till de som flyr bomber”

DN framhåller att de som kommer till Sverige bedöms som riktiga flyktingar av myndigheterna. På den punkten har dock SD-profilen en annan åsikt.

– Jag tycker inte det om man till exempel är afghansk man som bor i Iran och tar sig genom hela Europa för att söka sig till Sverige och en bättre ekonomisk framtid. Det finns säkert mänskliga aspekter på det också men, kära nån, världen är vad den är och det är bara att beklaga, framhäver han till DN.

– Då måste de resurser vi har gå till dem som de facto flyr bomber, säger Richard Jomshof.

Inspiration från Danmark

Den så kallade “smyckeslagen” som inspirerat Richard Jomshof finns redan i Danmark sedan 2016.

Enligt Expressen innebär den att kontanter och värdesaker, till exempel smycken, med ett totalt värde på cirka 14 000 svenska kronor kan beslagtas när flyktingar söker asyl i Danmark. Anledningen ska vara att de istället ska öronmärkas för deras uppehälle i landet.

Kringgår asyllagen

I Danmark togs förra veckan just ett beslut om att ukrainska flyktingar ska undantas från rådande asyllagar för att effektivisera processen. Däribland den omtalade “smyckeslagen”.

1 700 asylsökande
Enligt danska TV2 hade förra veckan 1 700 människor från krigets Ukraina sökt asyl i Danmark. 3 000 har bokat tid för att ansöka om uppehållstillstånd.

Danska Folketinget har beslutat att göra ytterligare undantag i sin asyllagstiftning för just flyktingar från Ukraina. Bland annat ska de inte behöva bo i asylcenter. Ukrainska flyktingar ska enligt en ny speciallag även få uppehållstillstånd så de snabbare kan börja jobba, utbilda sig eller gå i skolan.

Foto: Sveriges riksdag resp. M Rivas

Text: Redaktionen

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen