SD: Vill kunna ta smycken – gör undantag

2022 03 23

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vill att ukrainare ska undantas från den lag han vill införa om att kunna beslagta smycken.

– De som kommer från Ukraina är riktiga flyktingar, säger partisekreteraren till Dagens Nyheter.

Lämnade in motion

Redan under 2021 lämnade Richard Jomshof in en motion till riksdagen om att införa en möjlighet att beslagta ägodelar från människor som söker asyl i Sverige.

I motionen skrev han att Sverige bör ledas av en princip där man försörjer sig själv, om man har möjlighet.

Avslag

Motionen fick avslag, men Richard Jomshof har hållit fast vid sin åsikt.

Nu justerar dock SD:s partisekreterare sitt förslag – när det gäller människor som flyr från Rysslands bomber i Ukraina.

Definition av flykting

Richard Jomshof anser att hans motion fortfarande är aktuell, men att flyktingar från Ukraina borde utgöra undantag för lagen. Istället bör man diskutera hur en flykting ska definieras utifrån faktorer som ekonomi och krig.

“Resurser till de som flyr bomber”

DN framhåller att de som kommer till Sverige bedöms som riktiga flyktingar av myndigheterna. På den punkten har dock SD-profilen en annan åsikt.

– Jag tycker inte det om man till exempel är afghansk man som bor i Iran och tar sig genom hela Europa för att söka sig till Sverige och en bättre ekonomisk framtid. Det finns säkert mänskliga aspekter på det också men, kära nån, världen är vad den är och det är bara att beklaga, framhäver han till DN.

– Då måste de resurser vi har gå till dem som de facto flyr bomber, säger Richard Jomshof.

Inspiration från Danmark

Den så kallade “smyckeslagen” som inspirerat Richard Jomshof finns redan i Danmark sedan 2016.

Enligt Expressen innebär den att kontanter och värdesaker, till exempel smycken, med ett totalt värde på cirka 14 000 svenska kronor kan beslagtas när flyktingar söker asyl i Danmark. Anledningen ska vara att de istället ska öronmärkas för deras uppehälle i landet.

Kringgår asyllagen

I Danmark togs förra veckan just ett beslut om att ukrainska flyktingar ska undantas från rådande asyllagar för att effektivisera processen. Däribland den omtalade “smyckeslagen”.

1 700 asylsökande
Enligt danska TV2 hade förra veckan 1 700 människor från krigets Ukraina sökt asyl i Danmark. 3 000 har bokat tid för att ansöka om uppehållstillstånd.

Danska Folketinget har beslutat att göra ytterligare undantag i sin asyllagstiftning för just flyktingar från Ukraina. Bland annat ska de inte behöva bo i asylcenter. Ukrainska flyktingar ska enligt en ny speciallag även få uppehållstillstånd så de snabbare kan börja jobba, utbilda sig eller gå i skolan.

Foto: Sveriges riksdag resp. M Rivas

Text: Redaktionen


2 jul 2026

SKATTEVERKET: Ny anmälan för alla svenskar

2026 07 02

Skatteverket ändrar nu hur en anmälan ska göras.

En ny lag innebär att ett tidigare krav i Sverige håller på att fasas ut.

Detta gör att en process som hittills skötts på papper för alla svenskar framöver ska kunna bli helt digital.

Ny lag banar väg

Från och med den 1 juli har en ny lag trätt i kraft som gör det möjligt att börja modernisera hur bouppteckningar hanteras i Sverige.

Förändringen innebär att det tidigare kravet på pappersform nu kan börja fasas ut.

Det görs omkring 90 000 bouppteckningar varje år, och hittills har allt behövt skickas in fysiskt till myndigheten.

Skatteverket har varit drivande i förändringen och ser nu lagen som ett första steg mot en helt digital tjänst.

– Bouppteckning är något man kanske bara gör en gång i livet och dessutom ofta när man är i sorg. Då vill vi att det ska vara så lätt som möjligt – och en digital tjänst möjliggör det, säger Anders Koskinen, enhetschef på Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Införs nästa år

I dag måste bouppteckningar fortfarande skickas in i original via post, undertecknade och kompletta i pappersform.

Det har länge setts som omständligt både för privatpersoner och myndigheten.

Med den nya lagen kan Skatteverket nu börja utveckla en digital lösning som tidigast väntas vara klar nästa år.

Myndigheten beskriver förändringen som ett sätt att minska administrationen och göra processen mer förutsägbar.

– Vi är väldigt glada över lagen, den är ett första positivt steg mot en snabbare, enklare och mer effektiv bouppteckningsprocess, säger Anders Koskinen.

Påverkar anmälan framåt

I framtiden kan bouppteckningar lämnas in via en e-tjänst i stället för att skickas som pappershandlingar.

Det skulle innebära att hela anmälningsförfarandet blir mer digitalt och att färre steg kräver posthantering.

Tills vidare gäller dock nuvarande regler.

– Till dess att vi har en digital lösning på plats måste allt fortfarande skickas som fysisk post, säger Anders Koskinen.

Skatteverket hoppas att en digital tjänst också ska minska vanliga misstag i bouppteckningar, som i dag ofta leder till kompletteringar och fördröjningar.

Det kan till exempel handla om saknade bilagor, felaktiga uppgifter om arvtagare eller bristande värderingar av tillgångar.

Myndigheten uppmanar därför till noggrannhet redan nu för att undvika problem i handläggningen.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen