Ändrar formulering i SD:s valplattform – Avser Nato

2022 03 15

SD-ledningen och partiledaren Jimmie Åkesson kommer att lägga fram ett nytt förslag till en ny linje i Natofrågan inför partiets valkonferens i helgen.

Den nya linjen innebär att partiet inte längre kan hålla fast vid sitt tydliga ”nej” till Nato, rapporterar GP.

Frågan ska diskuteras på partiets valkonferens i helgen, uppger SVT Nyheter.

 Jimmie Åkesson kommenterade partiets nya hållning i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

Säkerhetsläget måste försämras

– Vi har haft en negativ inställning till Natomedlemskap, vi tror att alliansfriheten varit bra för Sverige och det står vi fast vid. Men vi föreslår nu att vi inte ska utesluta en svensk Natoanslutning, om säkerhetsläget försämras ytterligare eller om Finland fortsätter sin process mot ett medlemskap, säger Åkesson.

Måste vara realpolitisk

Jimmie Åkesson påpekar att säkerhetsläget kräver att man måste vara realpolitisk.

– Att sitta i Sverige och säga att vi ska aldrig gå med i en militärallians eller Nato. Det tycker jag är ganska ansvarslöst i det här läget, säger han.

Bör inte bli enda land i Skandinavien

Jimmie Åkesson vill inte att Sverige ska bli det enda skandinaviska landet utanför försvarsalliansen Nato.

– Vi har Finland som, vi vet inte riktigt, men de ser ändå ut att närma sig en Natoansökan. Att Sverige skulle stå ensamma då, utanför Nato, det är nog ingen optimal situation, säger SD-ledaren till SVT.

Kritiserar regeringens hantering

Magdalena Anderssons (S) regering har klargjort att ett ja till Nato inte är aktuellt för Sverige i nuläget.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

SD-ledaren riktar kritik mot regeringens hantering av frågan.

– De har i princip riktat sig mot Finland och beskyllt dem för att destabilisera läget i Europa. Det är en ganska märklig hållning, säger Jimmie Åkesson till TV4.

Ändrat valplattformen

Inför partiets valkonferens i helgen har en mening i valplattformen plockats bort och ersatts av en annan, rapporterar GP.

Meningen "Svensk alliansfrihet ska värnas och leder till handlingsfrihet vid en förändrad säkerhetsbild" finns inte längre med i valplattformen.

Den stryks och ersätts med: "Svenska säkerhetspolitiska vägval har historiskt lett till en unik fredsperiod för landet, detta arv bör även i framtiden tas tillvara."

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen