Ändrar formulering i SD:s valplattform – Avser Nato

2022 03 15

SD-ledningen och partiledaren Jimmie Åkesson kommer att lägga fram ett nytt förslag till en ny linje i Natofrågan inför partiets valkonferens i helgen.

Den nya linjen innebär att partiet inte längre kan hålla fast vid sitt tydliga ”nej” till Nato, rapporterar GP.

Frågan ska diskuteras på partiets valkonferens i helgen, uppger SVT Nyheter.

 Jimmie Åkesson kommenterade partiets nya hållning i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

Säkerhetsläget måste försämras

– Vi har haft en negativ inställning till Natomedlemskap, vi tror att alliansfriheten varit bra för Sverige och det står vi fast vid. Men vi föreslår nu att vi inte ska utesluta en svensk Natoanslutning, om säkerhetsläget försämras ytterligare eller om Finland fortsätter sin process mot ett medlemskap, säger Åkesson.

Måste vara realpolitisk

Jimmie Åkesson påpekar att säkerhetsläget kräver att man måste vara realpolitisk.

– Att sitta i Sverige och säga att vi ska aldrig gå med i en militärallians eller Nato. Det tycker jag är ganska ansvarslöst i det här läget, säger han.

Bör inte bli enda land i Skandinavien

Jimmie Åkesson vill inte att Sverige ska bli det enda skandinaviska landet utanför försvarsalliansen Nato.

– Vi har Finland som, vi vet inte riktigt, men de ser ändå ut att närma sig en Natoansökan. Att Sverige skulle stå ensamma då, utanför Nato, det är nog ingen optimal situation, säger SD-ledaren till SVT.

Kritiserar regeringens hantering

Magdalena Anderssons (S) regering har klargjort att ett ja till Nato inte är aktuellt för Sverige i nuläget.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

SD-ledaren riktar kritik mot regeringens hantering av frågan.

– De har i princip riktat sig mot Finland och beskyllt dem för att destabilisera läget i Europa. Det är en ganska märklig hållning, säger Jimmie Åkesson till TV4.

Ändrat valplattformen

Inför partiets valkonferens i helgen har en mening i valplattformen plockats bort och ersatts av en annan, rapporterar GP.

Meningen "Svensk alliansfrihet ska värnas och leder till handlingsfrihet vid en förändrad säkerhetsbild" finns inte längre med i valplattformen.

Den stryks och ersätts med: "Svenska säkerhetspolitiska vägval har historiskt lett till en unik fredsperiod för landet, detta arv bör även i framtiden tas tillvara."

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen