Ändrar formulering i SD:s valplattform – Avser Nato

2022 03 15

SD-ledningen och partiledaren Jimmie Åkesson kommer att lägga fram ett nytt förslag till en ny linje i Natofrågan inför partiets valkonferens i helgen.

Den nya linjen innebär att partiet inte längre kan hålla fast vid sitt tydliga ”nej” till Nato, rapporterar GP.

Frågan ska diskuteras på partiets valkonferens i helgen, uppger SVT Nyheter.

Jimmie Åkesson kommenterade partiets nya hållning i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

Säkerhetsläget måste försämras

– Vi har haft en negativ inställning till Natomedlemskap, vi tror att alliansfriheten varit bra för Sverige och det står vi fast vid. Men vi föreslår nu att vi inte ska utesluta en svensk Natoanslutning, om säkerhetsläget försämras ytterligare eller om Finland fortsätter sin process mot ett medlemskap, säger Åkesson.

Måste vara realpolitisk

Jimmie Åkesson påpekar att säkerhetsläget kräver att man måste vara realpolitisk.

– Att sitta i Sverige och säga att vi ska aldrig gå med i en militärallians eller Nato. Det tycker jag är ganska ansvarslöst i det här läget, säger han.

Bör inte bli enda land i Skandinavien

Jimmie Åkesson vill inte att Sverige ska bli det enda skandinaviska landet utanför försvarsalliansen Nato.

– Vi har Finland som, vi vet inte riktigt, men de ser ändå ut att närma sig en Natoansökan. Att Sverige skulle stå ensamma då, utanför Nato, det är nog ingen optimal situation, säger SD-ledaren till SVT.

Kritiserar regeringens hantering

Magdalena Anderssons (S) regering har klargjort att ett ja till Nato inte är aktuellt för Sverige i nuläget.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

SD-ledaren riktar kritik mot regeringens hantering av frågan.

– De har i princip riktat sig mot Finland och beskyllt dem för att destabilisera läget i Europa. Det är en ganska märklig hållning, säger Jimmie Åkesson till TV4.

Ändrat valplattformen

Inför partiets valkonferens i helgen har en mening i valplattformen plockats bort och ersatts av en annan, rapporterar GP.

Meningen "Svensk alliansfrihet ska värnas och leder till handlingsfrihet vid en förändrad säkerhetsbild" finns inte längre med i valplattformen.

Den stryks och ersätts med: "Svenska säkerhetspolitiska vägval har historiskt lett till en unik fredsperiod för landet, detta arv bör även i framtiden tas tillvara."

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen