Ändrar formulering i SD:s valplattform – Avser Nato

2022 03 15

SD-ledningen och partiledaren Jimmie Åkesson kommer att lägga fram ett nytt förslag till en ny linje i Natofrågan inför partiets valkonferens i helgen.

Den nya linjen innebär att partiet inte längre kan hålla fast vid sitt tydliga ”nej” till Nato, rapporterar GP.

Frågan ska diskuteras på partiets valkonferens i helgen, uppger SVT Nyheter.

 Jimmie Åkesson kommenterade partiets nya hållning i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

Säkerhetsläget måste försämras

– Vi har haft en negativ inställning till Natomedlemskap, vi tror att alliansfriheten varit bra för Sverige och det står vi fast vid. Men vi föreslår nu att vi inte ska utesluta en svensk Natoanslutning, om säkerhetsläget försämras ytterligare eller om Finland fortsätter sin process mot ett medlemskap, säger Åkesson.

Måste vara realpolitisk

Jimmie Åkesson påpekar att säkerhetsläget kräver att man måste vara realpolitisk.

– Att sitta i Sverige och säga att vi ska aldrig gå med i en militärallians eller Nato. Det tycker jag är ganska ansvarslöst i det här läget, säger han.

Bör inte bli enda land i Skandinavien

Jimmie Åkesson vill inte att Sverige ska bli det enda skandinaviska landet utanför försvarsalliansen Nato.

– Vi har Finland som, vi vet inte riktigt, men de ser ändå ut att närma sig en Natoansökan. Att Sverige skulle stå ensamma då, utanför Nato, det är nog ingen optimal situation, säger SD-ledaren till SVT.

Kritiserar regeringens hantering

Magdalena Anderssons (S) regering har klargjort att ett ja till Nato inte är aktuellt för Sverige i nuläget.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

SD-ledaren riktar kritik mot regeringens hantering av frågan.

– De har i princip riktat sig mot Finland och beskyllt dem för att destabilisera läget i Europa. Det är en ganska märklig hållning, säger Jimmie Åkesson till TV4.

Ändrat valplattformen

Inför partiets valkonferens i helgen har en mening i valplattformen plockats bort och ersatts av en annan, rapporterar GP.

Meningen "Svensk alliansfrihet ska värnas och leder till handlingsfrihet vid en förändrad säkerhetsbild" finns inte längre med i valplattformen.

Den stryks och ersätts med: "Svenska säkerhetspolitiska vägval har historiskt lett till en unik fredsperiod för landet, detta arv bör även i framtiden tas tillvara."

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


8 juni 2026

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen. 

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.   

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen