Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen.

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 14

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Natoland kräver förbud – kan strypa Ryssland

2026 06 13

Ett Natoland kräver en blockad mot Ryssland.

Estland driver ett nytt förslag inom EU.

Förslaget kan slå direkt mot Rysslands energiflöden, råvaruförsörjning och militära industri, rapporterar Kyiv Post.

Kan slå mot krigsindustrin

Estland har lagt fram ett förslag om ett EU-omfattande exportförbud på alumina, en avgörande råvara i aluminiumproduktion som används i allt från flygindustri till vapentillverkning.

Enligt Estlands utrikesminister Margus Tsahkna handlar det om att strypa en kritisk livlina för Rysslands försörjningskedjor.

– Rysslands försvarsindustri är beroende av aluminium. Aluminium är beroende av aluminiumoxid. Om vi verkligen vill göra det dyrare att vara aggressiv måste vi täppa igen det här kryphålet, skriver Tsahkna i ett inlägg på X.

Aluminium är centralt i ryska försvarsprojekt, och ett stopp för alumina från EU skulle enligt förslaget kunna påverka produktionen av bland annat flygplan, robotar och tung militär utrustning.

LÄS MER: Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

Strypa inkomstkällor

En av de mest långtgående delarna i Estlands plan är ett totalförbud mot maritima tjänster kopplade till rysk energiexport – något som skulle påverka försäkring, logistik och finansiering av olje- och gastransporter.

– För att lamslå dessa penningflöden förespråkar Estland en maritim blockad, skriver tidningen.

Estland vill därmed strypa en av Rysslands viktigaste inkomstkällor.

Förslaget innebär att även fartyg som fraktar rysk energi skulle få svårt att få tillgång till europeiska tjänster, vilket kan tvinga fram dyrare och mer osäkra alternativa transportkedjor.

Samtidigt vill Estland skärpa den befintliga oljeprisregleringen och undvika att Rysslands exportintäkter ökar genom kringgående lösningar.

En annan del av paketet är ett omfattande inreseförbud till Schengen för personer som tjänstgjort i ryska militären eller kopplade paramilitära grupper sedan invasionen 2022.

Estland har redan blockerat tusentals individer nationellt och vill nu se en gemensam EU-linje.

Baltikum förstärker försvaret

Parallellt med de diplomatiska initiativen stärker de baltiska länderna sitt militära och civila försvar.

Nya radar- och övervakningssystem har installerats för att upptäcka drönarhot, samtidigt som fysiska hinder och skyddsanläggningar byggs längs gränserna.

I Tallinn har även nya modulära skyddsrum installerats som en del av ett bredare civilförsvarsprogram.

LÄS MER: Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen