Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen.

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen

Stormväder drar in över Sverige

2026 05 26

Afrikansk hetta från Marocko svepte in över Sverige under helgen.

Temperaturen gick en bra bit över 20 grader på flera platser i landet.

Nu vänder det.

Var beredd på såväl åska som stormvindar, varnar SMHI.

– Lågtryck över Norska havet för in ostadigt väder med regnskurar över Norrland och Svealand och under eftermiddagen och på kvällen kan det vara inslag av åska, framhåller väderinstitutet i en färsk prognos om tisdagen.

SMHI tillägger:

– I samband med intensiva skurar kan det under eftermiddagen och kvällen över främst östra Svealand bli mycket hårda vindbyar, möjligen stormstyrka.

Blåser i hela landet

Mer eller mindre hela Sverige ska dock förvänta sig att det blåser upp. I synnerhet är det folk i Götaland och Svealand som får hålla i hatten.

– Det blir allmänt blåsigt i landet med vindar från väst till nordväst med friska till hårda vindbyar. Det kraftigaste vindbältet hamnar över södra och mellersta Sverige, förklarar SMHI och tillägger att temperaturerna samtidigt kommer att sjunka.

ANDRA LÄSER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Då gör värmen comeback

Imorgon fortsätter vädret på den inslagna vägen.

– Under onsdagen blir vinden nordvästlig till nordlig och den lite kallare luften når ner över södra Sverige. Då är det nog bara sydöstra Götaland som når 20 grader på eftermiddagen.

– Det blir också fortsatt blåsigt över hela landet med friska till hårda vindbyar, kraftigast vindar över södra Norrland och östra Svealand.

Men.

Sedan gör värmen comeback, till mångas glädje.

– Under onsdagskvällen och natten mot torsdag börjar varmare och torrare högtrycksväder på nytt söka sig in över Sverige söderifrån, förutspår SMHI och tillägger:

– Värmen ser ut att bestå in under helgen, men vädret blir samtidigt mer ostadigt med regnområden som berör landet.

ANDRA LÄSER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Foto: M. LaRochelle

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “Det otänkbara” på väg att ske i Ukraina

2026 05 26

Ryssland har de senaste dagarna eskalerat attackerna mot Ukraina.

I helgen anfölls mål i Ukraina med fyra typer av missiler, bland annat den fruktade Oresjnik.

Attacken beskrivs som en av de största sedan kriget inleddes och är sannolikt den hämnd Kreml varnade för efter den påstådda ukrainska attacken mot ett studenthem förra veckan.

Igår varnade Moskva för att mer är på gång.

Utländska medborgare uppmanas att lämna huvudstaden Kyiv.

– De fortsätter bara att eskalera, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt TV2 och har vidarebefordrat varningen till president Donald Trump.

"Det otänkbara alltmer troligt"

Samtidigt som Ryssland tycks kasta in allt de har kommer fler och fler uppgifter om att den ryska krigsmaskinen tycks vara svagare än någonsin.

Flera analytiker, däribland Brett H. McGurk som var säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Trump under den sistnämndas förra mandatperiod, har flaggat för att Ryssland är på väg att förlora kriget. Ekonomisk kollaps och enorma soldatförluster beskrivs som två av de främsta drivkrafterna som för Moskva mot nederlag.

Morten Strand, utrikesreporter, författare och kommentator på norska stortidningen Dagbladet, sätter ord på vad som verkar vara på väg att hända.

– Det otänkbara blir alltmer troligt i Ukraina. För fler och fler bevis tyder på att krigsherren president Putin inte kan vinna kriget, framhåller han i samma tidning.

LÄS MER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

"Häpnadsväckande"

Kremls ursprungliga plan var att den “militära specialoperationen” skulle pågå i ett par veckor. Nu har det gått fyra år.

Morten Strand beskriver det som en “häpnadsväckande kollaps”.

– Den ryska armén är genomkorrupt, där soldater måste muta sina överordnade för att undvika att skickas rakt i döden. Med 1 000 ryska soldater dödade och permanent skadade varje dag växer oron i Ryssland över ett krig som är omöjligt att vinna, bedömer experten.

Den norska författaren förutspår en frusen konflikt, det vill säga en vapenvila utan fredsavtal, när båda sidor inser att det inte går att ta mer territorium.

– Utmaningen är hur man får Putin att inse att han förmodligen inte kommer att avancera längre? frågar sig Morten Strand.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen