Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen. 

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 maj 2026

Sommarprognosen är här – så blir semestervädret

2026 05 08

En långtidsprognos för sommarens väder släpps nu.

Sommartider och semester närmar sig.

Många vill ha sol och värme. Andra önskar regn och svalare väder.

Nu släpps en prognos för sommarens väder där beräkningar från ECMWF, det europeiska vädercentret, ligger till grund, rapporterar TV4.

– Det är mer en signal vart oddsen lutar åt. Träffsäkerheten ligger, lite beroende på vilken parameter man tittar på, någonstans mellan 50 och 70 procent, säger Madeleine Westen som är meteorolog på kanalen.

”Väldigt allvarligt”

Prognosen är god för de som önskar värme och sol.

Mycket tyder på en varm sommar, med medeltemperaturer klart över de genomsnittliga.

Däremot väntas stora nederbördsmängder i delar av Frankrike och Spanien i början av sommaren.

Men i Sverige ser det ut att bli betydligt torrare. Speciellt i de södra delarna.

– Det kan kännas härligt, men det här är väldigt allvarligt. Det är inte särskilt stora nederbördsmängder heller, utan det ligger under vad som är normalt, säger Madeleine Westin.

LÄS OCKSÅ: Folk strömmar ut på gatorna i Japan

Väderfenomen på väg

Tidigare i vår har det kommit flera rapporter om en ovanligt stark El Niño i år.

Väderfenomenet, som tar form i Stilla havet och kan påverka stora delar av världens väder, står nu för dörren.

– Efter en period med neutrala förhållanden i början av året är klimatmodellerna nu starkt samstämmiga, och det finns stor tilltro till att El Niño kommer att börja, följt av ytterligare intensifiering under de följande månaderna, säger Wilfran Moufouma Okia, chef för klimatprognoser på Meteorologiska världsorganisationen WMO, i ett uttalande.

Extremt väder

El Niño kan påverka vädret redan under maj månad i år, enligt prognoschefen från WMO.

Och det innebär en stor risk för extrema väderförhållanden som torka, översvämningar och värmeböljor.

– Under säsongen maj-juni-juli förväntas marktemperaturen vara över det normala nästan överallt. Signalen är särskilt stark över södra Nordamerika, Centralamerika och Karibien, samt Europa och Nordafrika, framhåller WMO.

LÄS MER: Biljätte lägger ned fyra anläggningar i Sverige

Text: Redaktionen