Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen.

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen