Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen. 

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen