Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen. 

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Mardrömsbesked för Tidöpartierna

2026 08 06

Siffrorna kommer från speljätten Unibet som presenterar sina odds inför valet.  

Det är ingen rolig läsning för regeringen. Enligt oddsen är det nästintill klart att oppositionen (S+V+MP+C) får flest mandat, uppger Unibet.

Med ett odds på 1,15 motsvarar det en sannolikhet på omkring 87 procent att den rödgröna sidan vinner valet och att Magdalena Andersson (S) får bilda regering.

– Politiska odds är ofta träffsäkra. Oddsen samlar in och väger samman all tillgänglig information, som opinionsdata, historiska mönster och politiska händelser samtidigt som de också påverkas av hur spelare väljer att satsa sina pengar, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet.

– Det ger en tydlig bild av var vi står en månad före valdagen.

SD behåller andraplatsen

Unibets odds indikerar också att Sverigedemokraterna blir näst största parti efter Socialdemokraterna. SD väntas få över 20,5 procent av rösterna.

Samtidigt beräknas Moderaterna tappa i stöd.

– Oddsen lutar åt att M får under 17,5 procent av rösterna, vilket skulle vara en nedgång med ett par procentenheter från valresultatet 2022, uppger Unibet.

Noterbart är även att Liberalerna väntas missa riksdagsspärren. Enligt oddsen har partiet 30 procent chans att klara spärren.

Avslutningsvis indikerar Unibets odds att Vänsterpartiet går mot en stor valframgång. V beräknas bli näst största parti på den rödgröna sidan med ett valresultat på omkring åtta procent.

ANDRA LÄSER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara |

FAKTA: Unibets odds på riksdagsvalet 2026

Flest mandat:
Opposition (S+V+MP+C): 1.15
Regeringen (M+SD+KD+L): 4.50

Största parti:
Socialdemokraterna: 1.01
Sverigedemokraterna: 13.00
Moderaterna: 17.00

Över/under riksdagsspärren:
Liberalerna under 4%: 1.34
Liberalerna över 4%: 3.00

Röstandel Socialdemorkraterna:
Under 32,5%: 1.80

Röstandel Moderaterna:
Under 17,5%: 1.75

Röstandel Sverigedemokraterna:
Över 20,5%: 1.60

Röstandel Centerpartiet:
Över 6%: 1.80

Röstandel Vänsterpartiet:
Under 8%: 1.80

Röstandel Kristdemokraterna:
Över 4,5%: 1.34

Röstandel Liberalerna:
Under 4%: 1.34

Röstandel Miljöpartiet:
Över 6,5%: 1.80

Källa: Unibet

LÄS OCKSÅ: Kraftig sänkning vid pump 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen