Sju av Sveriges åtta partier säger ja till ökat militärt stöd till Ukraina

2022 02 18

Det finns ett stort stöd bland Sveriges partier för att sända vapen till Ukraina.

Den svenska regeringen vill inte exportera vapen till Ukraina. Men trots detta har alla svenska partier i EU-parlamentet, dock förutom Vänsterpartiet, ställt sig bakom beslutet att EU ska öka sitt militära bistånd till Ukraina, det rapporterar Sveriges Radio.

Förslag att öka det militära stödet

EU-parlamentet vill att EU ska öka sitt militära stöd till Ukraina, och dessa pengar ska tas från den europeiska fredsfaciliteten. Fredsfaciliteten upprättades för ett år sedan för att hjälpa och bistå länder med vapen. 

330 miljoner kronor till Ukraina

EU har redan använt fonden och har på grund av rådande omständigheter anslagit 330 miljoner kronor till Ukraina för att stärka landets beväpnade styrkor. EU uppmanar och rekommenderar att andra enskilda EU länder också ömsesidigt kan bidra med sitt stöd till Ukraina.

Sverige har röstat ja

Alla svenska partier förutom Vänsterpartiet har röstat ja till beslutet, detta trots att partierna inte vill bistå med vapen till Ukraina. Men de Socialdemokratiska ledamöterna förklarar att detta inte går emot regeringens linje, eftersom ordet vapen inte finns med i beslutet.

Pengarna går inte till vapen

En annan anledning till varför partierna har röstat ja till beslutet är att pengarna från EU just nu inte används till vapen, utan till exempelvis fältsjukhus. Vilket Sverige kan och vill ställa sig bakom.

Men många partier ville mer

De flesta ledamöterna i EU-parlamentet ville få fram ett större beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade ja till ett förslag om att markant öka stödet till Ukraina. Men detta förslag gick inte igenom.

Möjlighet till mer

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers förklarar vad han tycker om frågan.

-Man har ju en möjlighet här att gå in med upp till 56 miljarder kronor genom fredsfaciliteten. Varför gör man inte det, säger han till SR.

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


9 jan 2026

Brev går ut till hundratusentals hushåll – måste svara inom två veckor

2026 01 09

Omkring 111 000 svenska medborgare kan vänta sig ett brev i postlådan den kommande tiden.

Utskicket innehåller mönstringsunderlag till unga svenskar som är födda 2008.

Och att svara är ett krav, då det är en del av totalförsvarsplikten.

– Det är viktigt att alla som omfattas av totalförsvarsplikten förstår vad den innebär och varför den finns. Mönstringsunderlaget kan vara den första kontakten med totalförsvaret och är en central del i vårt urval, säger Peter Göthe, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket, i ett uttalande.

Består av 40 frågor

Underlaget består av runt 40 frågor.

Det tar endast omkring en kvart att fylla i.

– Svaren bygger på egen bedömning och rör bland annat hälsa, studier, fysik och personliga förutsättningar, uppger Plikt- och prövningsverket.

– Från det att brevet har kommit har man två veckor på sig att logga in och lämna sina svar. Får man brevet hemskickat till sig är man skyldig att svara på det och man är även skyldig att svara sanningsenligt.

När svaren har sammanställts kommer runt 30 000 svenskar att kallas till mönstring.

Det beskedet kommer i mars.

En nyhet för året

För kullen som är födda 2008 har en nyhet tillkommit.

De kan också skrivas in till grundutbildning med civilplikt, med inriktning räddningsperson och räddningsgruppledare.

– Totalförsvaret behöver kompetens både inom det militära och det civila försvaret. Genom att civilplikten återinförs stärker vi samhällets beredskap ytterligare, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Mönstring och utbildning

För de som kallas kommer mönstringen äga rum mellan maj 2026 och april 2027.

Omkring 10 000 utbildningsplatser ska tillsättas.

Grundutbildningen genomförs efter gymnasiestudier.

De första ur årskullen 2008 rycker således in sommaren 2027.

– Att bidra till totalförsvaret handlar om att ta ansvar för samhället, för oss alla som bor här och för Sveriges framtid. Oavsett roll är varje insats betydelsefull, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

Foto: V. Gariev
Text: Redaktionen