Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva befolkningen kan drabbas

2025 02 03

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen.

Redan idag orsakar fetma en halv miljon cancerfall årligen.

Den siffran väntas “öka avsevärt" i framtiden, enligt nätkliniken Yazen.

Idag lider drygt hälften av Sveriges invånare av fetma eller övervikt. Sambandet med cancer beskrivs som en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Om inget görs förväntas de globala kostnaderna för övervikt och fetma nå tre miljarder dollar år 2030 och mer än 18 miljarder dollar år 2060, säger Martin Carlsson, endokrinolog och specialist i diabetologi tillika grundare av just Yazen.

Oväntat många cancerformer

En relativt ny studie från Lunds universitet har visat att kraftig övervikt ökar risken för fler cancerformer än tidigare trott. Totalt kopplas nu fetma till hela 31 former av cancer, bland annat tunntarmscancer, blodcancer samt huvud- och halscancer.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

Är en kronisk sjukdom

Martin Carlsson framhåller att uppskattningar från Världshälsoorganisationen visar att drygt 40 procent av alla cancerfall kan förebyggas. Att minska fetma är kanske den viktigaste åtgärden av alla.

Samtidigt finns andra utmaningar när det gäller övervikt.

– Det som tyvärr ofta förbises är att fetma, som definieras som en kronisk sjukdom med hög kroppsfettmassa, inte bara är ett kosmetiskt problem. Det är ett tillstånd som ökar risken för en rad andra kroniska sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det påverkar inte bara den fysiska hälsan, utan även den psykiska hälsan i form av till exempel låg självkänsla och depression, säger Martin Carlsson.

Var i blåsväder

Enligt Yazen, som säger sig vara Sveriges främsta fetmarådgivare och behandlar cirka 10 000 patienter, har modern överviktsbehandling genomgått stora förändringar på senare tid. Framför allt genom att kombinera medicinsk behandling med livsstilsförändringar.

För ett drygt år sedan var dock samma företag i blåsväder efter att flera läkare kritiserat att nätkliniken skrivit ut Ozempic för viktnedgång, utan att ha genomfört någon fysisk undersökning.

Claude Marcus, barnfetmaforskare och professor vid Karolinska institutet, menade att Yazens vårdmodell, som bedrivs via en app, inte är rättssäker.

Martin Carlsson höll inte med om kritiken.

– Vi gör en omfattande anamnes, de får skicka in bild på sig själva och tar sina mått. Vi tar en omfattande blodprovspanel, sade han till SVT vid tillfället.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen