Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva befolkningen kan drabbas

2025 02 03

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen.

Redan idag orsakar fetma en halv miljon cancerfall årligen.

Den siffran väntas “öka avsevärt" i framtiden, enligt nätkliniken Yazen.

Idag lider drygt hälften av Sveriges invånare av fetma eller övervikt. Sambandet med cancer beskrivs som en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Om inget görs förväntas de globala kostnaderna för övervikt och fetma nå tre miljarder dollar år 2030 och mer än 18 miljarder dollar år 2060, säger Martin Carlsson, endokrinolog och specialist i diabetologi tillika grundare av just Yazen.

Oväntat många cancerformer

En relativt ny studie från Lunds universitet har visat att kraftig övervikt ökar risken för fler cancerformer än tidigare trott. Totalt kopplas nu fetma till hela 31 former av cancer, bland annat tunntarmscancer, blodcancer samt huvud- och halscancer.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

Är en kronisk sjukdom

Martin Carlsson framhåller att uppskattningar från Världshälsoorganisationen visar att drygt 40 procent av alla cancerfall kan förebyggas. Att minska fetma är kanske den viktigaste åtgärden av alla.

Samtidigt finns andra utmaningar när det gäller övervikt.

– Det som tyvärr ofta förbises är att fetma, som definieras som en kronisk sjukdom med hög kroppsfettmassa, inte bara är ett kosmetiskt problem. Det är ett tillstånd som ökar risken för en rad andra kroniska sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det påverkar inte bara den fysiska hälsan, utan även den psykiska hälsan i form av till exempel låg självkänsla och depression, säger Martin Carlsson.

Var i blåsväder

Enligt Yazen, som säger sig vara Sveriges främsta fetmarådgivare och behandlar cirka 10 000 patienter, har modern överviktsbehandling genomgått stora förändringar på senare tid. Framför allt genom att kombinera medicinsk behandling med livsstilsförändringar.

För ett drygt år sedan var dock samma företag i blåsväder efter att flera läkare kritiserat att nätkliniken skrivit ut Ozempic för viktnedgång, utan att ha genomfört någon fysisk undersökning.

Claude Marcus, barnfetmaforskare och professor vid Karolinska institutet, menade att Yazens vårdmodell, som bedrivs via en app, inte är rättssäker.

Martin Carlsson höll inte med om kritiken.

– Vi gör en omfattande anamnes, de får skicka in bild på sig själva och tar sina mått. Vi tar en omfattande blodprovspanel, sade han till SVT vid tillfället.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen