Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva befolkningen kan drabbas

2025 02 03

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen.

Redan idag orsakar fetma en halv miljon cancerfall årligen.

Den siffran väntas “öka avsevärt" i framtiden, enligt nätkliniken Yazen.

Idag lider drygt hälften av Sveriges invånare av fetma eller övervikt. Sambandet med cancer beskrivs som en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Om inget görs förväntas de globala kostnaderna för övervikt och fetma nå tre miljarder dollar år 2030 och mer än 18 miljarder dollar år 2060, säger Martin Carlsson, endokrinolog och specialist i diabetologi tillika grundare av just Yazen.

Oväntat många cancerformer

En relativt ny studie från Lunds universitet har visat att kraftig övervikt ökar risken för fler cancerformer än tidigare trott. Totalt kopplas nu fetma till hela 31 former av cancer, bland annat tunntarmscancer, blodcancer samt huvud- och halscancer.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

Är en kronisk sjukdom

Martin Carlsson framhåller att uppskattningar från Världshälsoorganisationen visar att drygt 40 procent av alla cancerfall kan förebyggas. Att minska fetma är kanske den viktigaste åtgärden av alla.

Samtidigt finns andra utmaningar när det gäller övervikt.

– Det som tyvärr ofta förbises är att fetma, som definieras som en kronisk sjukdom med hög kroppsfettmassa, inte bara är ett kosmetiskt problem. Det är ett tillstånd som ökar risken för en rad andra kroniska sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det påverkar inte bara den fysiska hälsan, utan även den psykiska hälsan i form av till exempel låg självkänsla och depression, säger Martin Carlsson.

Var i blåsväder

Enligt Yazen, som säger sig vara Sveriges främsta fetmarådgivare och behandlar cirka 10 000 patienter, har modern överviktsbehandling genomgått stora förändringar på senare tid. Framför allt genom att kombinera medicinsk behandling med livsstilsförändringar.

För ett drygt år sedan var dock samma företag i blåsväder efter att flera läkare kritiserat att nätkliniken skrivit ut Ozempic för viktnedgång, utan att ha genomfört någon fysisk undersökning.

Claude Marcus, barnfetmaforskare och professor vid Karolinska institutet, menade att Yazens vårdmodell, som bedrivs via en app, inte är rättssäker.

Martin Carlsson höll inte med om kritiken.

– Vi gör en omfattande anamnes, de får skicka in bild på sig själva och tar sina mått. Vi tar en omfattande blodprovspanel, sade han till SVT vid tillfället.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen