Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva befolkningen kan drabbas

2025 02 03

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen.

Redan idag orsakar fetma en halv miljon cancerfall årligen.

Den siffran väntas “öka avsevärt" i framtiden, enligt nätkliniken Yazen.

Idag lider drygt hälften av Sveriges invånare av fetma eller övervikt. Sambandet med cancer beskrivs som en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

Om inget görs förväntas de globala kostnaderna för övervikt och fetma nå tre miljarder dollar år 2030 och mer än 18 miljarder dollar år 2060, säger Martin Carlsson, endokrinolog och specialist i diabetologi tillika grundare av just Yazen.

Oväntat många cancerformer 

En relativt ny studie från Lunds universitet har visat att kraftig övervikt ökar risken för fler cancerformer än tidigare trott. Totalt kopplas nu fetma till hela 31 former av cancer, bland annat tunntarmscancer, blodcancer samt huvud- och halscancer.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

Är en kronisk sjukdom 

Martin Carlsson framhåller att uppskattningar från Världshälsoorganisationen visar att drygt 40 procent av alla cancerfall kan förebyggas. Att minska fetma är kanske den viktigaste åtgärden av alla.

Samtidigt finns andra utmaningar när det gäller övervikt.

– Det som tyvärr ofta förbises är att fetma, som definieras som en kronisk sjukdom med hög kroppsfettmassa, inte bara är ett kosmetiskt problem. Det är ett tillstånd som ökar risken för en rad andra kroniska sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det påverkar inte bara den fysiska hälsan, utan även den psykiska hälsan i form av till exempel låg självkänsla och depression, säger Martin Carlsson.

Var i blåsväder 

Enligt Yazen, som säger sig vara Sveriges främsta fetmarådgivare och behandlar cirka 10 000 patienter, har modern överviktsbehandling genomgått stora förändringar på senare tid. Framför allt genom att kombinera medicinsk behandling med livsstilsförändringar.

För ett drygt år sedan var dock samma företag i blåsväder efter att flera läkare kritiserat att nätkliniken skrivit ut Ozempic för viktnedgång, utan att ha genomfört någon fysisk undersökning.

Claude Marcus, barnfetmaforskare och professor vid Karolinska institutet, menade att Yazens vårdmodell, som bedrivs via en app, inte är rättssäker.

Martin Carlsson höll inte med om kritiken.

Vi gör en omfattande anamnes, de får skicka in bild på sig själva och tar sina mått. Vi tar en omfattande blodprovspanel, sade han till SVT vid tillfället.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen