Skarp Bluetooth-varning utfärdas – hela Sverige uppmanas agera

2025 04 17

Den trådlösa tekniken Bluetooth är en integrerad del i många svenskars vardagsliv.

Mängder av olika enheter kopplas upp med hjälp av tekniken. Det rör sig om allt från trådlösa hörlurar till högtalare. Bluetooth används även i många bilar.

De kommande åren väntas antalet enheter med Bluetooth öka betydligt.

– Under 2023 uppskattas leveranserna av Bluetooth-enheter ha uppgått till fem miljarder och den beräknade årliga tillväxtökningen (CAGR) fram till 2028 beräknas till åtta procent, rapporterar cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Nu varnar företaget för att den kraftigt ökningen kan få allvarliga konsekvenser. Eftersom tekniken är väldigt enkel att använda medför det också potentiella risker.

– Bluetooths smidighet är också dess stora nackdel. Det räcker till exempel med att råka trycka på en knapp för att sätta enheten i ”upptäckbart” läge. När det är aktiverat kan angripare enkelt utnyttja sårbarheter och kringgå de mest avancerade säkerhetsfunktionerna, vilket gör det möjligt att exempelvis installera skadlig kod eller stjäla känsliga uppgifter, Marijus Briedis, teknikchef (CTO) på NordVPN.

Tio attacker varje dag

Enligt rapporten 2024 IoT Security Landscape Report utsätts Bluetooth-enheter i hemnätverk för i genomsnitt tio attacker varje dygn. Bland de mest utsatta enheterna hittas smarta säkerhetskameror, dörrlås och tv-apparater.

– Förutom mobila enheter och hemnätverk kan Bluetooth användas mot personbilar. Samma svaghet som i mobila Bluetooth-enheter kan användas för att ansluta till en bil, något som kallas för ’Car Whisperer’. Ett enkelt sätt att undvika detta är att byta original-PIN-koden, som för många enheter inklusive bilar kan vara så enkel som 0000 eller 1234, säger Briedis.

Ju närmare desto större hot

Den värsta formen av Bluetooth-attacker kallas för ”Bluebugging”. Det innebär att hackare tar full kontroll över enheten, utan offrets vetskap. Angriparen kan använda enheten för att ringa samtal, skicka SMS, komma åt internet och tjuvlyssna på samtal.

– Attacker som dessa kallas Bluesnarfing och Bluejacking. I en Bluesnarfing-attack stjäl en angripare information från exempelvis telefonens kalender, e-post, SMS, foton och videor. Bluejacking är mindre allvarligt och innebär mest att oönskade meddelanden eller annonser skickas till enheten. Angripare kan dock även ringa internationella och dyra samtal, vilket kan stå dig dyrt, säger Marijus Briedis.

Enligt NordVPN utförs de flesta attackerna på kort avstånd, cirka 10 meter från enheten. Det är möjligt att råka ut för attacker på längre avstånd, men det är ovanligare eftersom längre avstånd ger mindre bandbredd, vilket gör attacken mindre skadlig.

Uppmanar svenska folket

Nu går NordVPN ut med fem uppmaningar till svenska folket. Företaget uppmanar invånare att vidta följande åtgärder för att skydda enheter från Bluetooth-attacker:

Stäng av Bluetooth. Att stänga av Bluetooth när det inte används minskar risken avsevärt att exponeras för attacker. Det är även lämpligt att ändra Bluetooth-synligheten till dold.
Gör Bluetooth-enheter osynlig. På vissa enheter är det möjligt göra de oupptäckbara. Att ändra den inställningen förhindrar illasinnade aktörer från att para ihop sig med enheten.
Avvisa okända anslutningsförfrågningar. Man ska aldrig acceptera Bluetooth-enheter som försöker ansluta utan ens vetskap.
Sätt ett lösenord. Genom att ändra och/eller ställa in lösenord för Bluetooth-anslutningar är det möjligt att förhindra obehöriga enheter från att ansluta automatiskt.
Håll utkik efter misstänkt aktivitet. Om telefonen kopplar bort samtal eller om meddelanden som inte skickats av användaren upptäcks kan det betyda att enheten är komprometterad. Då är det läge att titta på vilka Bluetooth-enheter som finns sammankopplade och överväga en fabriksåterställning av enheten.

Foto: Minhthai0105 resp J. Gibson

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen