Skarp Bluetooth-varning utfärdas – hela Sverige uppmanas agera

2025 04 17

Den trådlösa tekniken Bluetooth är en integrerad del i många svenskars vardagsliv.

Mängder av olika enheter kopplas upp med hjälp av tekniken. Det rör sig om allt från trådlösa hörlurar till högtalare. Bluetooth används även i många bilar.

De kommande åren väntas antalet enheter med Bluetooth öka betydligt.

– Under 2023 uppskattas leveranserna av Bluetooth-enheter ha uppgått till fem miljarder och den beräknade årliga tillväxtökningen (CAGR) fram till 2028 beräknas till åtta procent, rapporterar cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Nu varnar företaget för att den kraftigt ökningen kan få allvarliga konsekvenser. Eftersom tekniken är väldigt enkel att använda medför det också potentiella risker.

– Bluetooths smidighet är också dess stora nackdel. Det räcker till exempel med att råka trycka på en knapp för att sätta enheten i ”upptäckbart” läge. När det är aktiverat kan angripare enkelt utnyttja sårbarheter och kringgå de mest avancerade säkerhetsfunktionerna, vilket gör det möjligt att exempelvis installera skadlig kod eller stjäla känsliga uppgifter, Marijus Briedis, teknikchef (CTO) på NordVPN.

Tio attacker varje dag

Enligt rapporten 2024 IoT Security Landscape Report utsätts Bluetooth-enheter i hemnätverk för i genomsnitt tio attacker varje dygn. Bland de mest utsatta enheterna hittas smarta säkerhetskameror, dörrlås och tv-apparater.

– Förutom mobila enheter och hemnätverk kan Bluetooth användas mot personbilar. Samma svaghet som i mobila Bluetooth-enheter kan användas för att ansluta till en bil, något som kallas för ’Car Whisperer’. Ett enkelt sätt att undvika detta är att byta original-PIN-koden, som för många enheter inklusive bilar kan vara så enkel som 0000 eller 1234, säger Briedis.

Ju närmare desto större hot

Den värsta formen av Bluetooth-attacker kallas för ”Bluebugging”. Det innebär att hackare tar full kontroll över enheten, utan offrets vetskap. Angriparen kan använda enheten för att ringa samtal, skicka SMS, komma åt internet och tjuvlyssna på samtal.

– Attacker som dessa kallas Bluesnarfing och Bluejacking. I en Bluesnarfing-attack stjäl en angripare information från exempelvis telefonens kalender, e-post, SMS, foton och videor. Bluejacking är mindre allvarligt och innebär mest att oönskade meddelanden eller annonser skickas till enheten. Angripare kan dock även ringa internationella och dyra samtal, vilket kan stå dig dyrt, säger Marijus Briedis.

Enligt NordVPN utförs de flesta attackerna på kort avstånd, cirka 10 meter från enheten. Det är möjligt att råka ut för attacker på längre avstånd, men det är ovanligare eftersom längre avstånd ger mindre bandbredd, vilket gör attacken mindre skadlig.  

Uppmanar svenska folket

Nu går NordVPN ut med fem uppmaningar till svenska folket. Företaget uppmanar invånare att vidta följande åtgärder för att skydda enheter från Bluetooth-attacker:

  • Stäng av Bluetooth. Att stänga av Bluetooth när det inte används minskar risken avsevärt att exponeras för attacker. Det är även lämpligt att ändra Bluetooth-synligheten till dold.
  • Gör Bluetooth-enheter osynlig. På vissa enheter är det möjligt göra de oupptäckbara. Att ändra den inställningen förhindrar illasinnade aktörer från att para ihop sig med enheten.
  • Avvisa okända anslutningsförfrågningar. Man ska aldrig acceptera Bluetooth-enheter som försöker ansluta utan ens vetskap.
  • Sätt ett lösenord. Genom att ändra och/eller ställa in lösenord för Bluetooth-anslutningar är det möjligt att förhindra obehöriga enheter från att ansluta automatiskt.
  • Håll utkik efter misstänkt aktivitet. Om telefonen kopplar bort samtal eller om meddelanden som inte skickats av användaren upptäcks kan det betyda att enheten är komprometterad. Då är det läge att titta på vilka Bluetooth-enheter som finns sammankopplade och överväga en fabriksåterställning av enheten.

Foto: Minhthai0105 resp J. Gibson

Text: Redaktionen


22 oktober 2025

Coop går ut med varning till kunder

2026 02 07

Coop tvingas nu varna kunderna.

Under den senaste tiden har flera myndigheter och företag gått ut med bedrägerivarningar.

Tidigare i veckan varnade exempelvis Biltema för bedrägeriförsök.

Nu är det Coops tur att skicka ut ett sådant meddelande till kunderna med anledning av bluffannonser som dyker upp på sociala medier.

Facebook och instagram

Enligt matjätten dyker bluffannonser upp på bland annat facebook och instagram där det står att användare kan vinna tävlingar.

– Det cirkulerar annonser med tävlingar i sociala medier (Facebook och Instagram), där man påstås kunna vinna bland annat Coop-presentkort, varnar Coop.

“Klicka inte”

Bedragarna i fråga hoppas kunna vagga in de tilltänkta offren i en falsk känsla av trygghet när de ser Coops varumärke.

Men den som klickar på länken ger bedragaren möjlighet att inleda sitt bedrägeri.

– Får du upp en sådan tävlingsannons ska du inte klicka på någon knapp/anmäla dig. Anmäl gärna bedrägeri eller bedrägeriförsök till polisen, fortsätter Coop.

Läs mer: Oväntad upptäckt i solceller – levererats till Sverige

Så blir du svårlurad

Under de senaste åren har bedrägerier i Sverige blivit ett allt större problem.

Brottslingar gör miljardvinster varje år – och det blir allt svårare för många att skydda sig.

Sveriges banker har därför lanserat initiativet “svårlurad” för att hjälpa svenskarna att bli bättre på att se igenom bedragarna.

Främsta tipsen

Här är de främsta tipsen från “svårlurad”.

- Lägg på om samtalet känns konstigt och agera inte på uppmaningar i oväntade sms.

- Använd inte din e-legitimation (exempelvis BankID) eller logga in med din säkerhetsdosa på någon annans uppmaning.

- Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning.

- Banken ringer inte för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter.

Läs mer: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


6 februari 2026

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 07

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.  

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen