Skarp Bluetooth-varning utfärdas – hela Sverige uppmanas agera

2025 04 17

Den trådlösa tekniken Bluetooth är en integrerad del i många svenskars vardagsliv.

Mängder av olika enheter kopplas upp med hjälp av tekniken. Det rör sig om allt från trådlösa hörlurar till högtalare. Bluetooth används även i många bilar.

De kommande åren väntas antalet enheter med Bluetooth öka betydligt.

– Under 2023 uppskattas leveranserna av Bluetooth-enheter ha uppgått till fem miljarder och den beräknade årliga tillväxtökningen (CAGR) fram till 2028 beräknas till åtta procent, rapporterar cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Nu varnar företaget för att den kraftigt ökningen kan få allvarliga konsekvenser. Eftersom tekniken är väldigt enkel att använda medför det också potentiella risker.

– Bluetooths smidighet är också dess stora nackdel. Det räcker till exempel med att råka trycka på en knapp för att sätta enheten i ”upptäckbart” läge. När det är aktiverat kan angripare enkelt utnyttja sårbarheter och kringgå de mest avancerade säkerhetsfunktionerna, vilket gör det möjligt att exempelvis installera skadlig kod eller stjäla känsliga uppgifter, Marijus Briedis, teknikchef (CTO) på NordVPN.

Tio attacker varje dag

Enligt rapporten 2024 IoT Security Landscape Report utsätts Bluetooth-enheter i hemnätverk för i genomsnitt tio attacker varje dygn. Bland de mest utsatta enheterna hittas smarta säkerhetskameror, dörrlås och tv-apparater.

– Förutom mobila enheter och hemnätverk kan Bluetooth användas mot personbilar. Samma svaghet som i mobila Bluetooth-enheter kan användas för att ansluta till en bil, något som kallas för ’Car Whisperer’. Ett enkelt sätt att undvika detta är att byta original-PIN-koden, som för många enheter inklusive bilar kan vara så enkel som 0000 eller 1234, säger Briedis.

Ju närmare desto större hot

Den värsta formen av Bluetooth-attacker kallas för ”Bluebugging”. Det innebär att hackare tar full kontroll över enheten, utan offrets vetskap. Angriparen kan använda enheten för att ringa samtal, skicka SMS, komma åt internet och tjuvlyssna på samtal.

– Attacker som dessa kallas Bluesnarfing och Bluejacking. I en Bluesnarfing-attack stjäl en angripare information från exempelvis telefonens kalender, e-post, SMS, foton och videor. Bluejacking är mindre allvarligt och innebär mest att oönskade meddelanden eller annonser skickas till enheten. Angripare kan dock även ringa internationella och dyra samtal, vilket kan stå dig dyrt, säger Marijus Briedis.

Enligt NordVPN utförs de flesta attackerna på kort avstånd, cirka 10 meter från enheten. Det är möjligt att råka ut för attacker på längre avstånd, men det är ovanligare eftersom längre avstånd ger mindre bandbredd, vilket gör attacken mindre skadlig.  

Uppmanar svenska folket

Nu går NordVPN ut med fem uppmaningar till svenska folket. Företaget uppmanar invånare att vidta följande åtgärder för att skydda enheter från Bluetooth-attacker:

  • Stäng av Bluetooth. Att stänga av Bluetooth när det inte används minskar risken avsevärt att exponeras för attacker. Det är även lämpligt att ändra Bluetooth-synligheten till dold.
  • Gör Bluetooth-enheter osynlig. På vissa enheter är det möjligt göra de oupptäckbara. Att ändra den inställningen förhindrar illasinnade aktörer från att para ihop sig med enheten.
  • Avvisa okända anslutningsförfrågningar. Man ska aldrig acceptera Bluetooth-enheter som försöker ansluta utan ens vetskap.
  • Sätt ett lösenord. Genom att ändra och/eller ställa in lösenord för Bluetooth-anslutningar är det möjligt att förhindra obehöriga enheter från att ansluta automatiskt.
  • Håll utkik efter misstänkt aktivitet. Om telefonen kopplar bort samtal eller om meddelanden som inte skickats av användaren upptäcks kan det betyda att enheten är komprometterad. Då är det läge att titta på vilka Bluetooth-enheter som finns sammankopplade och överväga en fabriksåterställning av enheten.

Foto: Minhthai0105 resp J. Gibson

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen