Skarp Bluetooth-varning utfärdas – hela Sverige uppmanas agera

2025 04 17

Mängder av olika enheter kopplas upp med hjälp av tekniken. Det rör sig om allt från trådlösa hörlurar till högtalare. Bluetooth används även i många bilar.

De kommande åren väntas antalet enheter med Bluetooth öka betydligt.

– Under 2023 uppskattas leveranserna av Bluetooth-enheter ha uppgått till fem miljarder och den beräknade årliga tillväxtökningen (CAGR) fram till 2028 beräknas till åtta procent, rapporterar cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Nu varnar företaget för att den kraftigt ökningen kan få allvarliga konsekvenser. Eftersom tekniken är väldigt enkel att använda medför det också potentiella risker.

– Bluetooths smidighet är också dess stora nackdel. Det räcker till exempel med att råka trycka på en knapp för att sätta enheten i ”upptäckbart” läge. När det är aktiverat kan angripare enkelt utnyttja sårbarheter och kringgå de mest avancerade säkerhetsfunktionerna, vilket gör det möjligt att exempelvis installera skadlig kod eller stjäla känsliga uppgifter, Marijus Briedis, teknikchef (CTO) på NordVPN.

Tio attacker varje dag

Enligt rapporten 2024 IoT Security Landscape Report utsätts Bluetooth-enheter i hemnätverk för i genomsnitt tio attacker varje dygn. Bland de mest utsatta enheterna hittas smarta säkerhetskameror, dörrlås och tv-apparater.

– Förutom mobila enheter och hemnätverk kan Bluetooth användas mot personbilar. Samma svaghet som i mobila Bluetooth-enheter kan användas för att ansluta till en bil, något som kallas för ’Car Whisperer’. Ett enkelt sätt att undvika detta är att byta original-PIN-koden, som för många enheter inklusive bilar kan vara så enkel som 0000 eller 1234, säger Briedis.

Ju närmare desto större hot

Den värsta formen av Bluetooth-attacker kallas för ”Bluebugging”. Det innebär att hackare tar full kontroll över enheten, utan offrets vetskap. Angriparen kan använda enheten för att ringa samtal, skicka SMS, komma åt internet och tjuvlyssna på samtal.

– Attacker som dessa kallas Bluesnarfing och Bluejacking. I en Bluesnarfing-attack stjäl en angripare information från exempelvis telefonens kalender, e-post, SMS, foton och videor. Bluejacking är mindre allvarligt och innebär mest att oönskade meddelanden eller annonser skickas till enheten. Angripare kan dock även ringa internationella och dyra samtal, vilket kan stå dig dyrt, säger Marijus Briedis.

Enligt NordVPN utförs de flesta attackerna på kort avstånd, cirka 10 meter från enheten. Det är möjligt att råka ut för attacker på längre avstånd, men det är ovanligare eftersom längre avstånd ger mindre bandbredd, vilket gör attacken mindre skadlig.  

Uppmanar svenska folket

Nu går NordVPN ut med fem uppmaningar till svenska folket. Företaget uppmanar invånare att vidta följande åtgärder för att skydda enheter från Bluetooth-attacker:

• Stäng av Bluetooth. Att stänga av Bluetooth när det inte används minskar risken avsevärt att exponeras för attacker. Det är även lämpligt att ändra Bluetooth-synligheten till dold.
• Gör Bluetooth-enheter osynlig. På vissa enheter är det möjligt göra de oupptäckbara. Att ändra den inställningen förhindrar illasinnade aktörer från att para ihop sig med enheten.
• Avvisa okända anslutningsförfrågningar. Man ska aldrig acceptera Bluetooth-enheter som försöker ansluta utan ens vetskap.
• Sätt ett lösenord. Genom att ändra och/eller ställa in lösenord för Bluetooth-anslutningar är det möjligt att förhindra obehöriga enheter från att ansluta automatiskt.
• Håll utkik efter misstänkt aktivitet. Om telefonen kopplar bort samtal eller om meddelanden som inte skickats av användaren upptäcks kan det betyda att enheten är komprometterad. Då är det läge att titta på vilka Bluetooth-enheter som finns sammankopplade och överväga en fabriksåterställning av enheten.

Foto: Minhthai0105 resp J. Gibson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen