Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

– Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt.

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 10

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryter personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Nödstopp” i Ryssland – ”katastrofalt för alla”

2026 02 10

En rysk stad har drabbts av ett akut stopp.

Runt 100 000 människor i Belgorod står utan rinnande vatten.

Detta efter att elnätet havererat i samband med ukrainska attacker mot regional infrastruktur, rapporterar oberoende Moscow Times.

Nödstopp i staden

Ryska myndigheter rapporterar att två vattenpumpar i Belgorod tvingats stänga efter att kraftledningarna slagits ut av ukrainska drönare och missiler.

Detta har resulterat i att stora delar av stadens vattenförsörjning stannat av.

– Ungefär 100 000 kunder är utan vatten i de centrala och norra delarna av staden, säger Belgorods borgmästare, Valentin Demidov.

LÄS MER: Ryskt krav på Europa – ”Blir inget fredsavtal annars”

Kraftig påverkan

Regionen har under de senaste veckorna drabbats av upprepade attacker som också har slagit ut el, värme och gas under minusgrader, vilket förvärrar situationen för invånarna.

Belgorods regionsguvernör Vyacheslav Gladkov uppger att omkring 84 000 människor i regionens huvudstad fortfarande är utan värme, gas eller elektricitet efter tidigare flygangrepp.

Ryska myndigheter har beskrivit effekterna som katastrofala för många hushåll, särskilt där infrastrukturen redan är svag.

Hundratals byggnader med centralvärme måste tömmas på hela värmesystemet innan driften kan återupptas på ett säkert sätt.

– Om vi inte gör det här kommer skadorna eller konsekvenserna att bli nästan katastrofala för varje invånare som bor i den här delen av staden, säger Gladkov i ett videomeddelande.

Fortsatt osäkerhet i staden

Tjänstemän arbetar för att återställa både elektricitet och vattenförsörjning, men det är oklart hur snabbt hela systemet kan vara i funktion igen.

Tidigare rapporter har visat att Belgorod‑regionens energisystem redan varit utsatt för intensiva attacker och att återkommande avbrott har skapat stora problem för bostäder, skolor och sjukhus.

De senaste el‑ och värmeavbrotten i Belgorodregionen har inträffat samtidigt som den ryska militären har genomfört egna riktade attacker mot Ukrainas elnät i temperaturer under noll.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för att ”försöka använda kylan som ett terrorverktyg.”

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen