Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen