Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Stor försämring bekräftad – Swedbankkunder förtvivlade

2026 06 18

Det blir allt svårare att traska in på banken för spontana ärenden.

De fysiska bankkontoren försvinner ett efter ett.

Trenden är tydlig. På tre år har hela 30 fysiska bankkontor i Sverige stängt dörrarna för spontanbesökare, enligt siffror från SCB.

En stor försämring, menar många kunder. Mer än varannan svensk, 56 procent, anser att det är det är viktigt med fysiska bankkonor på hemorten, visar en purfärsk undersökning från Verian.

– Resultatet utmanar föreställningen att fysisk närvaro har spelat ut sin roll. Tvärtom ser många ett värde i att banken finns kvar lokalt, säger Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund, i en kommentar.

"Många är förtvivlade"

Idag saknas ett bankkontor i mer än var åttonde kommun. 

Swedbank är en av bjässarna som i snabb takt stängt möjligheten för spontanbesök. För ett år sedan hade 23 av 142 av bankens kontor i Sverige genomfört förändringen.

Det har väckt stort missnöje på berörda orter. En av dem är Klippan i Skåne.

– Många är förtvivlade, har en bankkund berättat för Helsingborgs Dagblad.

Även yngre vill ha kvar kontoren

Swedbank förklaring är att två av tre kunder idag kontaktar banken via telefon och att anpassningen är nödvändig. 

Samtidigt vill en majoritet av den yngre befolkningen, som växt upp i ett digitalt samhälle, behålla de fysiska kontoren. Över hälften, 54 procent, i åldern 18-29 år anser att kontoren är viktiga och var tredje, 31 procent, betraktar dem som en trygghet.

Vi ser att även yngre generationer behöver vägledning och många efterfrågar personlig hjälp och vill besöka banken. Det mest intressanta är kanske att så många unga kopplar bankkontoret till trygghet, säger Björn Elfstrand.

LÄS MER: Stor vändning för jobbsökande

Ska bli mer tillgängliga

Tidigare har Swedbank legat i botten när det gäller kundnöjdheten bland privatkunder, enligt Svenskt Kvalitetsindex. Kritiken har främst handlat om att banken upplevs otillgänglig.

Förra året lovade Swedbanks vd Jens Henriksson att kunder max ska behöva vänta tre minuter i telefon för att få hjälp med sina ärenden.

– Där handlar det om att bättre utnyttja de instrument vi har för att bli mer tillgängliga för våra kunder, sade Jens Henriksson till Di förra sommaren.

LÄS MER:

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen