Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

– Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt.

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny trafikregel på gång – finns redan i Tyskland

2026 01 26

Flera europeiska länder har en trafikregel som i dagsläget saknas i Sverige.

Nu kan Sverige vara på väg att följa i fotspåren av bland annat Tyskland.

Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda en ny regel kring minimiavstånd vid omkörning av cyklister.

– Uppdraget till Transportstyrelsen går ut på att öka trafiksäkerheten för cyklister utan att försämra trafiksäkerheten i andra delar av trafiken eller påtagligt minska framkomligheten för motorfordon, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), i ett uttalande.

Redovisas 30 augusti

Myndigheten har till den 30 augusti 2026 på sig för att utreda frågan.

Då ska uppdraget redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

– Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra en analys av trafiksäkerhetseffekter, internationella erfarenheter och skillnader mellan tätort och landsväg, uppger regeringen.

”Dra lärdom av andra länder”

Förhoppningen är att en tydligare reglering ska skapa en säkrare trafikmiljö, men också uppmuntra fler till att cykla.

– För att skapa trygga förutsättningar för att cykla är det viktigt att skapa säkra och tydliga regler om ett tillräckligt avstånd för säker omkörning av cyklister och dra lärdom av hur andra europeiska länder arbetat för detta, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Vi hoppas att det kommer uppmuntra till ännu mer till cykling, både som träningsform och i vardagen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Tyskland och Spanien

Liknande regler finns redan i exempelvis Tyskland och Spanien.

I Tyskland måste motortrafik hålla minst 1,5 meters avstånd i sidled i städer, och två meter på landsvägar.

I Spanien måste motorfordon, utöver att hålla ett avstånd på 1,5 meter, också sänka hastigheten till 20 kilometer i timmen under hastighetsgränsen vid omkörning av cyklister, rapporterar Vi Bilägare.

Transportstyrelsen kritisk

Transportstyrelsen har tidigare ställt sig kritiska till införandet av liknande regler med motiveringen att det kan stoppa upp trafiken.

– Olika typer av trafikmiljöer innebär olika förutsättningar och en tvingande regel kan få negativ påverkan på trafiken. Exempelvis kan lastbilar och bussar få svårt att köra om cyklister, säger Christopher Patten, till Vi Bilägare.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Glatt besked för alla som tankar bilen

Foto: Musa Haef

Text: Redaktionen

Bill Clinton uppmanar till historisk handling: allt kan gå förlorat

2026 01 26

Två amerikanska expresidenter reser sig upp och markerar kraftigt mot Trumpregeringen i Vita huset.

Efter att 37-åriga Alex Jeffrey Pretti sköts ihjäl av ICE-agenter under en pågående insats i Minneapolis i helgen har reaktionerna varit massiva.

Igår gick den tidigare presidenten Barack Obama ut och framhöll att “detta måste få ett slut”.

– De här aldrig tidigare skådade metoderna – som till och med den tidigare chefsjuristen vid departementet för inrikes säkerhet under den första Trump-administrationen har beskrivit som pinsamma, laglösa och grymma – har nu resulterat i dödsskjutningar av två amerikanska medborgare, uttrycker Obama på X.

Bill Clinton: "Trodde aldrig det skulle ske"

Nu utfärdar även Bill Clinton, president mellan 1993 och 2001, ett uttalande om saken. Han uttrycker att scenerna i Minneapolis och på andra håll är sådana som “jag aldrig trodde skulle äga rum i USA”.

– Fredliga demonstranter och medborgare som utövar sin konstitutionella rätt att observera och dokumentera brottsbekämpning har arresterats, misshandlats, tårgasats och, allra svidande, i fallen Renee Good och Alex Pretti, skjutits och dödats, framhäver Clinton enligt Sky News.

– Allt detta är oacceptabelt och borde ha undvikits.

Historisk uppmaning: allt kan få förlorat

Bill Clinton går sedan ut med en historisk uppmaning. Tiden är kommen för att “stå upp” för amerikanska friheter, menar expresidenten.

– De ansvariga har ljugit för oss, sagt åt oss att inte tro på vad vi sett med våra egna ögon och förespråkat alltmer aggressiva och antagonistiska taktiker, inklusive att hindra utredningar från lokala myndigheter

– Under ett helt liv möter vi bara några få ögonblick där de beslut vi fattar och de handlingar vi vidtar kommer att forma vår historia för kommande år. Det här är ett av dem. Om vi ger bort våra friheter efter 250 år kanske vi aldrig får tillbaka dem. Det är upp till oss alla som tror på den amerikanska demokratins löfte att stå upp, tala ut och visa att vår nation fortfarande tillhör oss, folket.

LÄS OCKSÅ: Trump riktar hot mot hela världen – “kan genomföra attacker överallt“

Gregory Bovin, gränspolisens chef, och Kristi Noem, minister för inrikes säkerhet, har hävdat att Alex Jeffrey Pretti var beväpnad och att agenterna sköt honom i självförsvar.

LÄS OCKSÅ: Dollarn kapitulerar

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen