Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


18 nov 2025

JUST NU: Nytt virusutbrott i Europa – svenskar har insjuknat

2025 11 18

Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, varnar för ett nytt virusutbrott i flera länder.

Enligt den EU-baserade myndigheten sker smittspridningen fort i minst fem länder, framför allt Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike. 

Det handlar om den förrädiska virussjukdomen hepatit A som har fått fart.

Utbrottet har även fått myndigheter i Norden att vara på tårna, bland annat Folkhälsomyndigheten i Sverige.

Svenska fall

Enligt Folkhälsomyndigheten är det två närbesläktade varianter av genotyp IB som sprids.

Det finns även bekräftade fall på att svenskar har insjuknat. Sjukdomsfallen är relaterade till den smittspridning som pågår i Centraleuropa.

– I Sverige är det sex personer som kan kopplas till utbrotten i Europa. Samtliga har smittats på resa till Tjeckien och Ungern. Det senaste fallet insjuknade i oktober, framhåller myndigheten i ett uttalande och tillägger;

– I Tjeckien fortsätter smittspridningen av hepatit A och majoriteten av fallen har rapporterats från Prag och centrala Böhmen.

Utbrott även i Oslo

Även FHI, Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, håller löpande koll på utvecklingen efter att en ökning av antalet fall konstaterats.

Bland annat har ett utbrott i Oslo ägt rum, rapporterar Dagbladet.

– Ett ökat antal fall av hepatit A har rapporterats i Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike, och denna ökning har bland annat setts hos utsatta grupper, säger FHI:s överläkare Silje Bruland Lavoll till den norska tidningen.

– FHI övervakar kontinuerligt information vi får in via ECDC och andra internationella aktörer.

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Kan ta månader att bli frisk

Hepatit A är en virusinfektion som orsakar akut inflammation i levern. Viruset överförs framför allt via förorenad mat och dryck eller genom dålig handhygien.

De flesta svenskar som smittas gör det efter att ha varit utomlands. Symtomen påminner ofta om influensa och efter ungefär en vecka kan huden bli gulaktig. Vissa får inga symtom alls, medan det för andra kan ta flera månader att återhämta sig.

I drygt 20 procent av fallen finns en riskfaktor som exempelvis hemlöshet eller missbruk. Folkhälsomyndigheten misstänker för närvarande ingen livsmedelsburen smitta.

– Myndigheterna har utökat sina vaccinationsinsatser och infört hygienåtgärder på offentliga platser för att minska smittspridningen, skriver FHM.

Det går att vaccinera sig mot hepatit A.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister

Foto: CDC/Betty Partin resp Holger Ellgaard

Text: Redaktionen


18 nov 2025

Minister pekar ut SD: ”Genuint farligt för Sverige”

2025 11 18

Liberalerna har sagt nej till att sitta i en regering med Sverigedemokraterna.

Partiledaren Simona Mohamsson (L) har tidigare sagt att hon är beredd att driva frågan till ett nyval om det skulle krävas.

Frågan har dock splittrat Liberalerna där röster börjat höjas om slopa den röda linjen.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) står inte på den sidan. Pourmokhtari menar att hon “inte är bekväm” med att ge SD den “direkta makt” det skulle innebära att sitta i regeringen.

Ministern drar ett exempel från när Sverige hade ansökt om medlemskap i Nato och väntade på att få ja från Ungern och Turkiet.

Hon kallar tiden för “det allvarligaste säkerhetsläget någonsin” då Sverige behövde skydd från andra länder. 

– Då väljer Richard Jomshof att hetsa koranbrännaren. Det beteendet är farligt, det är genuint farligt för Sverige, säger Romina Pourmokhtari.

"Beklagar det"

Koranbränningarna som Pourmokhtari syftar på fick stor uppmärksamhet över hela världen, inte minst i Turkiet som reagerade kraftfullt. 

Exempelvis ställde den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan ultimatum om att det inte skulle bli något Natomedlemskap om inte Sverige förbjöd koranbränningar.

Richard Jomshof har svarat på kritiken. Han menar att “de islamiska krafterna målmedvetet arbetar med att ta demokratin ifrån oss”, skriver SVT.

– Att i ett sådant läge vika sig för dessa antidemokratiska krafter, vilket Romina uppenbarligen vill göra, är att spela dem rakt i händerna. Jag beklagar det, framhåller han till kanalen.

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Åkesson: "De får ge sig"

Jimmie Åkesson, SD:s partiledare, har varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna kommer att kräva en plats i regeringen efter nästa års val.

Annars fäller man Ulf Kristersson som statsminister.

– Då trycker vi på röd knapp i kammaren, sade Åkesson till Expressen i oktober.

I helgen framhöll partiet att ultimatumet står kvar.

Om de (Liberalerna, red. anm.) kommer in i riksdagen och får fyra procent och vi fortsatt är det största partiet i regeringsunderlaget, då är det rimliga är att de får ge sig, sade Jimmie Åkesson till DN i söndags.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister

Foto: Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen