Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen