Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


21nov2025

JUST NU: Ryskt ultimatum på Norge – hotar med ”vedergällning”

2025 11 21

Ryssland ställer ett krav på Norge och hotar med vedergällning.

Europa och väst har slagit Ryssland med kraftiga sanktioner som riktar sig mot flera av landets viktiga näringar och tillgångar.

Sanktionerna slår mot den ryska krigsmakten både på land och till havs.

Norge har infört fiskesanktioner mot två ryska bolag.

– Norge har infört sanktioner mot de ryska fiskeföretagen Norebo och Murman Seafood och förbjuder dem att fiska i landets ekonomiska zon, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Ryssland ställer ultimatum

Norges agerande har fått Ryssland att rasa.

– Vi kommer att ta upp frågan om olagliga sanktioner mot ryska företag, i själva verket är detta ett brott från Norges sida mot deras skyldigheter enligt avtalen, säger Vasily Sokolov, i ett uttalande, rapporterar Tass med hänvisning till ryska medier.

Vasily Sokolov är biträdande chef på den ryska federala fiskerimyndigheten, och hotar att man kommer slå tillbaka mot Norge om inte landet backar från fiskesanktionerna.

– Vi ska prata med dem. Om det inte är möjligt att hitta någon ömsesidigt acceptabel lösning, då kommer vi att införa absoluta vedergällningsåtgärder, för att inte tillåta dem att komma in i vår ekonomiska zon, säger han.

LÄS MER: Putins besked till omvärlden – ”Vår främsta uppgift”

Hänvisar till ett avtal från 1970-talet

Den ryske myndighetschefen hänvisar till ett avtal som trädde i kraft under 1970-talet, som reglerar fiskereglerna i de nordliga vattnen som förenar länderna.

Men han ser också ett problem, då betydligt fler ryska fartyg fiskar i de norska vattnen än tvärtom.

– Även om det förstås finns svårigheter just i det faktum att antalet fartyg i norska vatten är större än i våra vatten, säger Vasily Sokolov, enligt nyhetsbyrån.

Norge kommenterar

Norge har sedan tidigare understrukit att samarbete om fisket i Barents hav är viktigt.

Men i nuvarande läge prioriterar Norge samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Vi står tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, framhåller en norsk talespersonen, rapporterar Politico.

LÄS OCKSÅ: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redkationen


21 nov 2025

JUST NU: Stor bojkott inleds i Sverige – mitt i julhandeln

2025 11 21

Julen närmar sig med stormsteg.

Därmed drar julhandeln nu igång på allvar.

Men då meddelar över var tredje svensk att man aktivt kommer att avstå att köpa amerikanska varor inför årets högtid, vilket framgår av en ny Yougov-undersökning som presenteras på fredagen.

Bakgrunden är att nästan hälften av svenskarna, 46 procent, skyller på USA:s president Donald Trump för att det blivit dyrare i Sverige.

Republikanen får till och med skulden för dyr julmust.

Det säger något om hur stort avtryck Trump har gjort när han får skulden för allt från världsekonomin till dyr julmust och skinka. Hans tullpolitik har säkert haft viss påverkan, men om han verkligen förtjänar skulden för hela julbordet låter jag vara osagt, säger Nikolai Kiim, grundare av Presentbolaget, i en kommentar till undersökningen.

36 procent ska bojkotta

Enligt Yougov svarar 36 procent att de kommer att avstå amerikanska varor i jul. Det handlar om såväl julklappar som pynt och livsmedel.

En mindre andel, 17 procent, håller inte med och anser att Trump inte är en bidragande orsak till stigande priser och 6 procent har inte märkt någon skillnad alls.

– Vi ser också ett nytt mönster där internationell politik påverkar svenska vardagsval. När var tredje svensk aktivt undviker amerikanska produkter visar det att konflikter och handelsrelationer börjar speglas i våra inköp även på en så traditionstyngd marknad som julen, säger Nikolai Kiim.

Prognosen: billigare nästa år

Prisutvecklingen i Sverige påverkas dock av betydligt fler faktorer, och sannolikt till större del, än vem som är president i USA. Orsakerna till att exempelvis matpriserna stiger är globala, då bland annat världsmarknadspriser och svaga skördar hela tiden påverkar priserna i butik.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, kan det dock konstateras att maten blivit dyrare. Efter en period med lägre matpriser svängde trenden uppåt igen i oktober och priserna steg med 0,4 procent jämfört med september. 

LÄS MER: Kommunal slår larm om pensionen – berör hundratusentals

Under det senaste året har matpriserna totalt stigit med 3,7 procent.

Sötsaker och glass hör till de varor som blev dyrare i oktober. Även kött och fisk steg något i pris i oktober jämfört med månaden innan, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

I onsdags kunde dock Länsförsäkringar meddela att det väntas bli billigare för svenskarna under 2026. 

– Det ser ljusare ut när stora kostnadsposter som boende, el och mat minskar 2026. Tillsammans med reallöneökningar och skattesänkningar kommer barnfamiljers hushållskassa att stärkas, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar till prognosen.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto:  E. Zhyvchik

Text: Redaktionen