Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Orbáns livlina står i lågor – massiv attack

2026 02 23

Det kommer larm om explosioner i flera ryska regioner.

Ukraina har genomfört ett massivt missil-och drönaranfall mot Ryssland.

Infrastruktur har skadats i bland annat gränsregionen Belgorod – samtidigt som uppgifter om explosioner kommer från Saratov och Tatarstan.

Ukraina ska ha skickat iväg hundratals drönare mot ryska städer – filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar stora bränder efter attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Gränsregionen Belgorod ska ha träffats av ukrainska missiler.

Tjänstemän uppger att den omfattande attacken orsakade betydande skador på lokal infrastruktur.

Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov meddelar att staden har drabbats av avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjningen efter skador på energianläggningar.

Orbans livlina i lågor

Oljepumpstationen Kalejkino i den ryska delrepubliken Tatarstan har också träffats – men det är oklart om det är av drönare eller missiler.

Cisternerna vid pumpstationen lagrar och balanserar oljeflöden innan de pumpas vidare genom pipelinen Druzhba, som försörjer raffinaderier i länder som Ungern och Slovakien.

För Ungerns Viktor Orban är tillförseln av rysk olja via Druzhba-pipelinen mycket viktig – men problem kan nu uppstå i och med den ukrainska attacken.

Ungern får stora delar av sin olja från just Druzhba – som i sin tur får olja från bland annat Kalejkino.

Ukraina skickade hundratals drönare mot Ryssland – utöver Tatarstan och Belgorod även mot bland annat Saratov och Engels.

Läs mer: ”Borde skämmas” – USA rasar mot Danmark

Trappar upp kampanjen

Ryssland trappar samtidigt upp en sabotagekampanj med syfte att försämra ukrainarnas förtroende för sin säkerhet och destabilisera det ukrainska samhället.

– Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj uppgav den 22 februari att Ryssland vill destabilisera situationen i Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Borgmästaren noterade att Ryssland medvetet valde att utföra attacken i staden Lviv eftersom många turister och militär personal befann sig i staden vid tidpunkten för attacken.

Har varnat

ISW fortsätter.

– Ukrainas säkerhetstjänst SBU varnade vid tillfället för att Ryssland har för avsikt att använda dessa uppmärksammade lönnmord för att sprida panik och destabilisera den sociopolitiska situationen i Ukraina.

Läs mer: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Sociala medier

Text: Redaktionen


23feb26

VÄNDNINGEN: ”Ukraina är på väg att vinna kriget”

2026 02 23

En tung aktör menar att Ukraina vinner kriget.

Putin och Ryssland går mot fiasko i kriget mot Ukraina.

Som det ser ut nu kommer Ukraina att vinna, menar Finlands president Alexander Stubb.

”Kolossalt misstag av Putin”

Alexander Stubb är optimistisk till Ukrainas möjligheter att vinna kriget, och han anser att rapportering kring detta behöver bli mer positiv.

– De ryska förlustsiffrorna är inte hållbara för Ryssland. På deras värsta dagar dör en ukrainsk soldat för 25 ryssar. Faktum är att Ukraina vinner kriget, säger Stubb till Politiken.

Vladimir Putin gjorde en enorm felbedömning när han startade det här kriget, enligt Finlands president.

– Strategiskt sett har det varit ett kolossalt misstag av Vladimir Putin, vilket varken han eller ryssarna kommer att erkänna av förståeliga skäl, säger Alexander Stubb till tidningen.

Långt ifrån sina mål

Putin är också långt ifrån att uppfylla sina strategiska mål, menar Finlands president.

Han har inte lyckats göra Ukraina ryskt, istället har kriget bland annat lett till att Europa rustar upp rejält.

Det ser inte heller ut som att Ryssland har det lätt på slagfältet, särskilt inte med tanke på den senaste tidens rapporter om 20 000 döda ryska soldater i december, och 30 000 i januari.

– Jämför det med Afghanistan, där Sovjetunionen var i tio år och förlorade 18 000 soldater, säger han.

Han menar därför att västvärldens grundläggande berättelse om kriget i Ukraina är fel. Det borde framgå tydligare av rapporteringen att Putin är på väg att förlora kriget.

LÄS OCKSÅ: "Borde skämmas" - USA rasar mot Danmark

Har inte råd att avsluta kriget

Samtidigt varnar Alexander Stubb för att Putin kanske inte har rådet att avsluta kriget i Ukraina.

Rysslands ekonomi är i botten, och om kriget avslutas kan kaos och social oro vänta.

– De har ett stort budgetunderskott, deras tillväxt är noll, deras inflation är tvåsiffrig och deras ränta är 16 procent. Så Putin kan inte avsluta detta krig, säger Alexander Stubb till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk region i lågor - attackerats i 24 timmar

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen