Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


JUST NU: Rubios besked om Ukrainakriget – “nytt tillvägagångssätt”

2025 07 10

USA:s utrikesminister Marco Rubio möter Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Malaysia.

Under ett 50 minuter långt möte i Kuala Lumpur diskuterade Marco Rubio och Rysslands Sergej Lavrov nya idéer för att bland annat få slut på kriget i Ukraina.

– Det är ett nytt och annorlunda tillvägagångssätt. Jag skulle inte karakterisera det som något som garanterar fred, men det är ett koncept som jag, ni vet, tar tillbaka till presidenten, säger Rubio om mötet, enligt PBS News.

USA:s President Donald Trump uppges, enligt Rubio vara frustrerad över att Ryssland inte varit mer villigt att kompromissa.

– Vi behöver se en handlingsplanplan för hur den här konflikten kan slutföras. Och så delade vi några idéer om hur det kan se ut.

– Vi kommer att fortsätta att vara engagerade där vi ser möjligheter att kunna göra skillnad, säger han till samma tidning.

Flera konflikter på bordet

Rysslands utrikesdepartement kallade mötet för ett “ärligt och djupgående samtal” där även situationerna i Iran och Syrien togs upp.

Det var andra gången Marco Rubio och Sergey Lavrov träffades sedan Rubio blev utrikesminister.

Första mötet hölls i februari i Riyadh, Saudiarabien, då Trumps administration ville se hur villiga Ryssland och Ukraina var att inleda fredssamtal. De har även haft flera telefonsamtal sedan dess.

Båda länderna vill se fredliga lösningar och återuppta samarbeten, bland annat genom att återinföra direktflyg och stärka diplomatiska relationer.

Oro för handelskrig

Samtidigt ökar spänningarna kring handel. Trump har meddelat att flera länder i Asien, inklusive nästan alla i ASEAN, kommer få höjda tullar från 1 augusti om inga nya handelsavtal sluts.

Enligt amerikanska utrikesdepartementet kommer tullar och handel dock inte vara Rubios huvudfokus under mötena.

Istället vill Trumps regering lägga tonvikten på säkerhet till havs, där Kina har agerat allt mer hotfullt mot mindre grannländer, samt på att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen


SVERIGE: Bransch slår larm – “Det här är inte normalt”

2025 07 10

Det råder kris inom vården i sommar.

Personalbrist hotar patientsäkerheten under sommarmånaderna, där vårdpersonal slår larm om pressade sommarscheman. Detta enligt en ny undersökning från Vårdförbundet.

Enligt den nya undersökningen saknas det personal för var tredje sommarschema inom vården. Allra värst är det inom akutsjukvård och intensivvård.

– Vi går verkligen på det minsta möjliga vi kan just nu. Är det så att någon blir sjuk, ja då går vi underbemannade, säger Cecilia Asp Paulrud, sjuksköterska och fackligt förtroendevald till TV4.

Hon berättar att hon ofta väntar på ett sms om att jobba extra, någonting som gör att arbetet blir mer än krävande.

Facket kräver åtgärder

Många anställda upplever också press att avbryta eller flytta sina semestrar – 28 procent enligt undersökningen.

Sineva Ribiero, ordförande för Vårdförbundet menar att det krävs mer pengar och bättre villkor. Det behövs hållbara scheman där personalen vet i förväg hur man ska jobba.

Hon varnar för att dagens läge är ohållbart.

– Det här är inte normalt. Det får inte bli standard att vården går på knäna varje sommar, säger hon till samma kanal.

Vårdförbundet flaggar för lösning

Enligt Vårdförbundet behövs kortare veckoarbetstid, tydligare semesterregler och mer paus i schemat – så kallade "hållbara heltider". Om alla kunde arbeta heltid, skulle vården kunna få in upp till 8 000 fler heltidsanställda.

– Medlemmar i Vårdförbundet ska kunna ta semester utan att vården riskerar att krascha. Att vi år efter år får rapporter om tomma schemarader och påtryckningar kring ledighet är ett systemfel, säger Sineva Ribiero i rapporten.

SKR: Patienter får den vård de behöver

Trots larmen tonar Sveriges kommuner och regioner (SKR) ner oron. De menar att det inte finns några tecken på att svenskar inte får den vård de behöver, även om de medger att regionernas ekonomi är pressad.

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen