Göteborgsoperan vill inte ta ställning för Ukraina enligt SvD – VD:n ifrågasätter tidningen

2022 03 06

Museer, teatrar och operor i Sverige och världen över tar ställning för Ukraina – men Göteborgsoperan säger nej uppger media. Men nu slår VD:n tillbaka.

Det är skattebetalarna i Göteborg och övriga Västra Götalandsregionen som står för finansieringen av Göteborgsoperan. Och nu får operan kritik för sitt agerande.

Många tar ställning

Detta rapporterar SvD som räknar upp en rad exempel på kulturinstitutioner som tagit ställning för Ukraina:

◾Moderna Museet har Ukrainas flagga på sin webbsida

◾Kungliga Operan skänker sina biljettintäkter till SOS Barnbyar i Ukraina

◾Malmö Opera bjuder på Ukrainas nationalsång på sin webbsida

◾Världen över manifesterar kulturinstitutioner sitt stöd till Ukraina på olika vis.

Göteborgsoperan säger nej

Men Göteborgsoperan säger nej. Man vill officiellt inte ta ställning för Ukraina som nu utsätts för vad som bedöms vara det mest omfattande anfallskriget i Europa sedan andra världskriget.

Den ryska diktatorns attacker har dessutom resulterat i den största flyktingkatastrofen i Europa i modern tid.

Men Göteborgsoperan vill inte ta ställning.

”Kan finnas olika perspektiv”

Göteborgsoperans vd Christina Björklund har gått ut med ett mail till de anställda berättar SvD.

– Det är verkligen svårt, inleder hon mailet som bland annat går ut på att förklara att det kan finnas olika perspektiv både bland de anställda och i publiken och att operahuset ska vara en plats där man inte påminns om världen utanför, rapporterar SvD.

Vill vara lite försiktig

Hon uppger även för tidningen att Göteborgsoperan är en skattefinansierad verksamhet som ska vara lite försiktig med att ta officiell ställning enligt tidningen.

ANALYS

Att avstå att ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet ter sig märkligt med tanke på att Sverige till och med sänt vapenleverans till Ukrainas Väpnade Styrkor så att de ska kunna försvara sig.

Det officiella Sverige har därmed tagit ställning på ett extremt tydligt sätt.

Besynnerligt

Europa drabbas just nu av en enorm flyktingkatastrof och massor av oskyldiga människor dör i ett anfallskrig som Rysslands diktator är skyldig till.

Att i det läget inte vilja ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet är mycket besynnerligt. Det är rent av fel.

Snarare tvärtom

Många ryssar är själva kritiska till Putinregimens brutala krig och övergrepp och de torde inte ta illa upp för att man stödjer Ukraina – utan snarare tvärtom.

Ifrågasätter tidningen

Efter den mediala uppmärksamheten slår nu Göteborgsoperans VD Christina Björklund ifrån sig och ifrågasätter tidningens uppgifter.

– Vi har hela tiden uttryckt väldigt tydligt att vi tar ställning mot kriget, men journalisten frågade flera gånger om vi hade spelat Ukrainas nationalsång och just det hade vi inte gjort, säger hon till GP.

– Vi har inte gjort någon vändning, utan vi har hela tiden stått upp för vår syn på att vi självklart tar avstånd från det som pågår i Ukraina. Självklart är vi emot invasionen, säger hon.

Foto: Mats Bäcker, Göteborgsoperan

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen