Göteborgsoperan vill inte ta ställning för Ukraina enligt SvD – VD:n ifrågasätter tidningen

2022 03 06

Museer, teatrar och operor i Sverige och världen över tar ställning för Ukraina – men Göteborgsoperan säger nej uppger media. Men nu slår VD:n tillbaka.

Det är skattebetalarna i Göteborg och övriga Västra Götalandsregionen som står för finansieringen av Göteborgsoperan. Och nu får operan kritik för sitt agerande.

Många tar ställning

Detta rapporterar SvD som räknar upp en rad exempel på kulturinstitutioner som tagit ställning för Ukraina:

◾Moderna Museet har Ukrainas flagga på sin webbsida

◾Kungliga Operan skänker sina biljettintäkter till SOS Barnbyar i Ukraina

◾Malmö Opera bjuder på Ukrainas nationalsång på sin webbsida

◾Världen över manifesterar kulturinstitutioner sitt stöd till Ukraina på olika vis.

Göteborgsoperan säger nej

Men Göteborgsoperan säger nej. Man vill officiellt inte ta ställning för Ukraina som nu utsätts för vad som bedöms vara det mest omfattande anfallskriget i Europa sedan andra världskriget.

Den ryska diktatorns attacker har dessutom resulterat i den största flyktingkatastrofen i Europa i modern tid.

Men Göteborgsoperan vill inte ta ställning.

”Kan finnas olika perspektiv”

Göteborgsoperans vd Christina Björklund har gått ut med ett mail till de anställda berättar SvD.

– Det är verkligen svårt, inleder hon mailet som bland annat går ut på att förklara att det kan finnas olika perspektiv både bland de anställda och i publiken och att operahuset ska vara en plats där man inte påminns om världen utanför, rapporterar SvD.

Vill vara lite försiktig

Hon uppger även för tidningen att Göteborgsoperan är en skattefinansierad verksamhet som ska vara lite försiktig med att ta officiell ställning enligt tidningen.

ANALYS

Att avstå att ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet ter sig märkligt med tanke på att Sverige till och med sänt vapenleverans till Ukrainas Väpnade Styrkor så att de ska kunna försvara sig.

Det officiella Sverige har därmed tagit ställning på ett extremt tydligt sätt.

Besynnerligt

Europa drabbas just nu av en enorm flyktingkatastrof och massor av oskyldiga människor dör i ett anfallskrig som Rysslands diktator är skyldig till.

Att i det läget inte vilja ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet är mycket besynnerligt. Det är rent av fel.

Snarare tvärtom

Många ryssar är själva kritiska till Putinregimens brutala krig och övergrepp och de torde inte ta illa upp för att man stödjer Ukraina – utan snarare tvärtom.

Ifrågasätter tidningen

Efter den mediala uppmärksamheten slår nu Göteborgsoperans VD Christina Björklund ifrån sig och ifrågasätter tidningens uppgifter.

– Vi har hela tiden uttryckt väldigt tydligt att vi tar ställning mot kriget, men journalisten frågade flera gånger om vi hade spelat Ukrainas nationalsång och just det hade vi inte gjort, säger hon till GP.

– Vi har inte gjort någon vändning, utan vi har hela tiden stått upp för vår syn på att vi självklart tar avstånd från det som pågår i Ukraina. Självklart är vi emot invasionen, säger hon.

Foto: Mats Bäcker, Göteborgsoperan

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen


18 maj 26

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video 

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen