Göteborgsoperan vill inte ta ställning för Ukraina enligt SvD – VD:n ifrågasätter tidningen

2022 03 06

Museer, teatrar och operor i Sverige och världen över tar ställning för Ukraina – men Göteborgsoperan säger nej uppger media. Men nu slår VD:n tillbaka.

Det är skattebetalarna i Göteborg och övriga Västra Götalandsregionen som står för finansieringen av Göteborgsoperan. Och nu får operan kritik för sitt agerande.

Många tar ställning

Detta rapporterar SvD som räknar upp en rad exempel på kulturinstitutioner som tagit ställning för Ukraina:

◾Moderna Museet har Ukrainas flagga på sin webbsida

◾Kungliga Operan skänker sina biljettintäkter till SOS Barnbyar i Ukraina

◾Malmö Opera bjuder på Ukrainas nationalsång på sin webbsida

◾Världen över manifesterar kulturinstitutioner sitt stöd till Ukraina på olika vis.

Göteborgsoperan säger nej

Men Göteborgsoperan säger nej. Man vill officiellt inte ta ställning för Ukraina som nu utsätts för vad som bedöms vara det mest omfattande anfallskriget i Europa sedan andra världskriget.

Den ryska diktatorns attacker har dessutom resulterat i den största flyktingkatastrofen i Europa i modern tid.

Men Göteborgsoperan vill inte ta ställning.

”Kan finnas olika perspektiv”

Göteborgsoperans vd Christina Björklund har gått ut med ett mail till de anställda berättar SvD.

– Det är verkligen svårt, inleder hon mailet som bland annat går ut på att förklara att det kan finnas olika perspektiv både bland de anställda och i publiken och att operahuset ska vara en plats där man inte påminns om världen utanför, rapporterar SvD.

Vill vara lite försiktig

Hon uppger även för tidningen att Göteborgsoperan är en skattefinansierad verksamhet som ska vara lite försiktig med att ta officiell ställning enligt tidningen.

ANALYS

Att avstå att ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet ter sig märkligt med tanke på att Sverige till och med sänt vapenleverans till Ukrainas Väpnade Styrkor så att de ska kunna försvara sig.

Det officiella Sverige har därmed tagit ställning på ett extremt tydligt sätt.

Besynnerligt

Europa drabbas just nu av en enorm flyktingkatastrof och massor av oskyldiga människor dör i ett anfallskrig som Rysslands diktator är skyldig till.

Att i det läget inte vilja ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet är mycket besynnerligt. Det är rent av fel.

Snarare tvärtom

Många ryssar är själva kritiska till Putinregimens brutala krig och övergrepp och de torde inte ta illa upp för att man stödjer Ukraina – utan snarare tvärtom.

Ifrågasätter tidningen

Efter den mediala uppmärksamheten slår nu Göteborgsoperans VD Christina Björklund ifrån sig och ifrågasätter tidningens uppgifter.

– Vi har hela tiden uttryckt väldigt tydligt att vi tar ställning mot kriget, men journalisten frågade flera gånger om vi hade spelat Ukrainas nationalsång och just det hade vi inte gjort, säger hon till GP.

– Vi har inte gjort någon vändning, utan vi har hela tiden stått upp för vår syn på att vi självklart tar avstånd från det som pågår i Ukraina. Självklart är vi emot invasionen, säger hon.

Foto: Mats Bäcker, Göteborgsoperan

Text: Redaktionen


JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen