Göteborgsoperan vill inte ta ställning för Ukraina enligt SvD – VD:n ifrågasätter tidningen

2022 03 06

Museer, teatrar och operor i Sverige och världen över tar ställning för Ukraina – men Göteborgsoperan säger nej uppger media. Men nu slår VD:n tillbaka.

Det är skattebetalarna i Göteborg och övriga Västra Götalandsregionen som står för finansieringen av Göteborgsoperan. Och nu får operan kritik för sitt agerande.

Många tar ställning

Detta rapporterar SvD som räknar upp en rad exempel på kulturinstitutioner som tagit ställning för Ukraina:

Moderna Museet har Ukrainas flagga på sin webbsida

Kungliga Operan skänker sina biljettintäkter till SOS Barnbyar i Ukraina

Malmö Opera bjuder på Ukrainas nationalsång på sin webbsida

Världen över manifesterar kulturinstitutioner sitt stöd till Ukraina på olika vis.

Göteborgsoperan säger nej

Men Göteborgsoperan säger nej. Man vill officiellt inte ta ställning för Ukraina som nu utsätts för vad som bedöms vara det mest omfattande anfallskriget i Europa sedan andra världskriget.

Den ryska diktatorns attacker har dessutom resulterat i den största flyktingkatastrofen i Europa i modern tid.

Men Göteborgsoperan vill inte ta ställning.

”Kan finnas olika perspektiv”

Göteborgsoperans vd Christina Björklund har gått ut med ett mail till de anställda berättar SvD.

– Det är verkligen svårt, inleder hon mailet som bland annat går ut på att förklara att det kan finnas olika perspektiv både bland de anställda och i publiken och att operahuset ska vara en plats där man inte påminns om världen utanför, rapporterar SvD.

Vill vara lite försiktig

Hon uppger även för tidningen att Göteborgsoperan är en skattefinansierad verksamhet som ska vara lite försiktig med att ta officiell ställning enligt tidningen.

ANALYS

Att avstå att ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet ter sig märkligt med tanke på att Sverige till och med sänt vapenleverans till Ukrainas Väpnade Styrkor så att de ska kunna försvara sig.

Det officiella Sverige har därmed tagit ställning på ett extremt tydligt sätt.

Besynnerligt

Europa drabbas just nu av en enorm flyktingkatastrof och massor av oskyldiga människor dör i ett anfallskrig som Rysslands diktator är skyldig till.

Att i det läget inte vilja ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet är mycket besynnerligt. Det är rent av fel.

Snarare tvärtom

Många ryssar är själva kritiska till Putinregimens brutala krig och övergrepp och de torde inte ta illa upp för att man stödjer Ukraina – utan snarare tvärtom.

Ifrågasätter tidningen

Efter den mediala uppmärksamheten slår nu Göteborgsoperans VD Christina Björklund ifrån sig och ifrågasätter tidningens uppgifter.

– Vi har hela tiden uttryckt väldigt tydligt att vi tar ställning mot kriget, men journalisten frågade flera gånger om vi hade spelat Ukrainas nationalsång och just det hade vi inte gjort, säger hon till GP.

– Vi har inte gjort någon vändning, utan vi har hela tiden stått upp för vår syn på att vi självklart tar avstånd från det som pågår i Ukraina. Självklart är vi emot invasionen, säger hon.

Foto: Mats Bäcker, Göteborgsoperan

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen