Göteborgsoperan vill inte ta ställning för Ukraina enligt SvD – VD:n ifrågasätter tidningen

2022 03 06

Museer, teatrar och operor i Sverige och världen över tar ställning för Ukraina – men Göteborgsoperan säger nej uppger media. Men nu slår VD:n tillbaka.

Det är skattebetalarna i Göteborg och övriga Västra Götalandsregionen som står för finansieringen av Göteborgsoperan. Och nu får operan kritik för sitt agerande.

Många tar ställning

Detta rapporterar SvD som räknar upp en rad exempel på kulturinstitutioner som tagit ställning för Ukraina:

◾Moderna Museet har Ukrainas flagga på sin webbsida

◾Kungliga Operan skänker sina biljettintäkter till SOS Barnbyar i Ukraina

◾Malmö Opera bjuder på Ukrainas nationalsång på sin webbsida

◾Världen över manifesterar kulturinstitutioner sitt stöd till Ukraina på olika vis.

Göteborgsoperan säger nej

Men Göteborgsoperan säger nej. Man vill officiellt inte ta ställning för Ukraina som nu utsätts för vad som bedöms vara det mest omfattande anfallskriget i Europa sedan andra världskriget.

Den ryska diktatorns attacker har dessutom resulterat i den största flyktingkatastrofen i Europa i modern tid.

Men Göteborgsoperan vill inte ta ställning.

”Kan finnas olika perspektiv”

Göteborgsoperans vd Christina Björklund har gått ut med ett mail till de anställda berättar SvD.

– Det är verkligen svårt, inleder hon mailet som bland annat går ut på att förklara att det kan finnas olika perspektiv både bland de anställda och i publiken och att operahuset ska vara en plats där man inte påminns om världen utanför, rapporterar SvD.

Vill vara lite försiktig

Hon uppger även för tidningen att Göteborgsoperan är en skattefinansierad verksamhet som ska vara lite försiktig med att ta officiell ställning enligt tidningen.

ANALYS

Att avstå att ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet ter sig märkligt med tanke på att Sverige till och med sänt vapenleverans till Ukrainas Väpnade Styrkor så att de ska kunna försvara sig.

Det officiella Sverige har därmed tagit ställning på ett extremt tydligt sätt.

Besynnerligt

Europa drabbas just nu av en enorm flyktingkatastrof och massor av oskyldiga människor dör i ett anfallskrig som Rysslands diktator är skyldig till.

Att i det läget inte vilja ta ställning för Ukraina med hänvisning till att det är en skattefinansierad verksamhet är mycket besynnerligt. Det är rent av fel.

Snarare tvärtom

Många ryssar är själva kritiska till Putinregimens brutala krig och övergrepp och de torde inte ta illa upp för att man stödjer Ukraina – utan snarare tvärtom.

Ifrågasätter tidningen

Efter den mediala uppmärksamheten slår nu Göteborgsoperans VD Christina Björklund ifrån sig och ifrågasätter tidningens uppgifter.

– Vi har hela tiden uttryckt väldigt tydligt att vi tar ställning mot kriget, men journalisten frågade flera gånger om vi hade spelat Ukrainas nationalsång och just det hade vi inte gjort, säger hon till GP.

– Vi har inte gjort någon vändning, utan vi har hela tiden stått upp för vår syn på att vi självklart tar avstånd från det som pågår i Ukraina. Självklart är vi emot invasionen, säger hon.

Foto: Mats Bäcker, Göteborgsoperan

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen