Skatteverket varnar för vanligt sparande – 1,5 miljoner privatpersoner

2024 12 17

Skatteverket slår nu larm om en populär sparform i Sverige.

Dagens regelverk tillåter inte att man placerar onoterade tillgångar på ett investeringssparkonto, ett så kallat ISK.

Däremot är det grönt ljus när det gäller en annan vanlig sparform – kapitalförsäkringar.

Det innebär att tillgångarna beskattas med en schablonmässig avkastningsskatt som efter nyår kommer ligga på drygt 0,9 procent, till skillnad från skatt på tjänsteinkomst eller näringsverksamhet som är mycket högre.

"Hög risk för fel"

Nu pekar Skatteverket ut kapitalförsäkringar som ett riskområde för skatteflykt, rapporterar Dagens industri.

Som följd av otydliga regler för skatteflykt och en rättsosäker situation riskerar staten att gå miste om rejäla skatteintäkter.

– Det finns hög risk för fel och fusk, framhåller myndigheten i ett PM till finansdepartementet, enligt tidningen.

Uppmanar regeringen

Skatteverket vädjar därför till regeringen att en utredning måste tillsättas för att sätta stopp för skatteflykt i kapitalförsäkringar, som totalt huserar 960 miljarder kronor i Sverige och ytterligare 235 miljarder i utländskt sparande.

Hur utbrett fusket dock är kan inte myndigheten svara på i dagsläget.

Granskningar mellan 2021-2023 har enbart resulterat i korrigerad skatt på 93 miljoner kronor och "skattetillägg motsvarande 11 miljoner kronor för totalt 140 personer”.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Skatteverkets uppmaning.

1,5 miljoner privatpersoner

Att spara i kapitalförsäkring har blivit allt vanligare. Enligt siffror från Svensk försäkring hade omkring 1,5 miljoner privatpersoner en kapitalförsäkring i slutet av 2022.

Det genomsnittliga sparandet för privatpersoner var då nästan 300 000 kronor per person.

– Både företag och privatpersoner kan spara i kapitalförsäkring, som är ett ”skal” för olika sparprodukter där försäkringstagaren bland annat kan välja förmånstagare och periodiserad utbetalning, framhåller Svensk Försäkring och tillägger:

– Kapitalförsäkring ska inte förväxlas med ett pensionssparande då det är möjligt att ta ut hela eller delar av sparkapitalet under sparandeperioden och kapitalet därmed inte är inlåst till pensioneringen.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen