Skatteverket varnar för vanligt sparande – 1,5 miljoner privatpersoner

2024 12 17

Skatteverket slår nu larm om en populär sparform i Sverige.

Dagens regelverk tillåter inte att man placerar onoterade tillgångar på ett investeringssparkonto, ett så kallat ISK.

Däremot är det grönt ljus när det gäller en annan vanlig sparform – kapitalförsäkringar.

Det innebär att tillgångarna beskattas med en schablonmässig avkastningsskatt som efter nyår kommer ligga på drygt 0,9 procent, till skillnad från skatt på tjänsteinkomst eller näringsverksamhet som är mycket högre.

"Hög risk för fel"

Nu pekar Skatteverket ut kapitalförsäkringar som ett riskområde för skatteflykt, rapporterar Dagens industri.

Som följd av otydliga regler för skatteflykt och en rättsosäker situation riskerar staten att gå miste om rejäla skatteintäkter.

– Det finns hög risk för fel och fusk, framhåller myndigheten i ett PM till finansdepartementet, enligt tidningen.

Uppmanar regeringen

Skatteverket vädjar därför till regeringen att en utredning måste tillsättas för att sätta stopp för skatteflykt i kapitalförsäkringar, som totalt huserar 960 miljarder kronor i Sverige och ytterligare 235 miljarder i utländskt sparande.

Hur utbrett fusket dock är kan inte myndigheten svara på i dagsläget.

Granskningar mellan 2021-2023 har enbart resulterat i korrigerad skatt på 93 miljoner kronor och "skattetillägg motsvarande 11 miljoner kronor för totalt 140 personer”.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Skatteverkets uppmaning.

1,5 miljoner privatpersoner

Att spara i kapitalförsäkring har blivit allt vanligare. Enligt siffror från Svensk försäkring hade omkring 1,5 miljoner privatpersoner en kapitalförsäkring i slutet av 2022.

Det genomsnittliga sparandet för privatpersoner var då nästan 300 000 kronor per person.

– Både företag och privatpersoner kan spara i kapitalförsäkring, som är ett ”skal” för olika sparprodukter där försäkringstagaren bland annat kan välja förmånstagare och periodiserad utbetalning, framhåller Svensk Försäkring och tillägger:

– Kapitalförsäkring ska inte förväxlas med ett pensionssparande då det är möjligt att ta ut hela eller delar av sparkapitalet under sparandeperioden och kapitalet därmed inte är inlåst till pensioneringen.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen