Skulle skjuta räv – Men träffade en häst som avled i sin hage

2021 11 01

En jakttur i Skåne spårade ur rejält i helgen.

Det det var en jägare i 25-årsåldern som var ute på jakttur i Vankiva strax utanför Hässleholm i norra Skåne på söndagsmorgonen.

Skulle skjuta räv

Jägaren var ute för att jaga räv när något gick väldigt snett. I stället för en räv så hade jägaren plötsligt skjutit en häst. Och skottet träffade så pass illa att hästen inte klarade sig utan dog av skottskadorna rapporterar tidningen Norra Skåne.

Jägaren ringde själv polisen

Polisen fick larmet omkring 09.30 på morgonen och det var jägaren själv som ringde till polisen.

– Han berättade att han råkat skjuta ihjäl hästen som gick omkring i sin hage, säger Evelina Olsson vid Skånepolisen rapporterar Aftonbladet.

Den 25-årige mannen har under dagen förhörts av polisen kring händelserna kring hästens död och polisen har även haft samtal med det par i 35-årsåldern som äger hästen.

Hästens ägare förtvivlad

– Det är lite lite oklart om hästen var ensam eller inte i sin hage. Men barnen på gården var inne i fastigheten, uppger polisen för tidningen.

Rosita Magnusson som är hästens ägare är mycket upprörd.

– Jag är förtvivlad – det kunde lika gärna varit mina barn, säger Rosita säger hon till Expressen som berättar att även jägaren var förtvivlad. Han ska ha siktat på en räv men kulan studsade mot ett stengärde och träffade hästen som betade i hagen.

Försökte stoppa blodflödet

Jägaren försökte stoppa blodflödet men förgäves.

– Hon var min gamla trotjänare. Jag har haft henne sedan hon var 14 år och hon hade flera år kvar. Barnen älskade att rida på henne. Men det som gör mest ont i mig är att hon inte fick ett värdigt avslut. Hon har gjort så mycket för mig och familjen, också får hon dö på ett så fruktansvärt sätt, säger Rosita till Expressen.

– Men det kunde lika gärna varit mina barn. De är där nere och springer hela tiden. Hur kan man skjuta mot ett stengärde precis intill en gård, hur kan man ta den risken, undrar hon.

Vapen togs i beslag

Jägaren i fråga är nu misstänkt för jaktbrott och han får inte längre ha kvar sitt vapen. Det har beslagtagits av polismyndigheten.

Ordningsmakten klargör att de kan röra sig om oaktsamhet.

– Som jägare är man skyldig att ha någon form av kulfång om man skulle missa. Vi utreder alltså om jägaren varit oaktsam, säger John Sjöblom till Kristianstadbladet.

Arkivfoto: E. Grossgasteiger


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen