Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 16

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen