Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

Måste avskaffas i Sverige – EU har fått nog

2026 06 03

Anledningen var flyktingkrisen som den dåvarande S-ledda regeringen menade innebar okontrollerad migration till Sverige.

Gränskontrollerna har sedan dess förlängts varje halvår, senast i maj 2026 med hänvisning till ett allvarligt säkerhetsläge.

Nu riktar EU-kommissionen en skarp uppmaning till Sverige, och flera andra länder, att avskaffa den “tillfälliga” kontrollen, rapporterar DN.

Fasa ut den

Enligt EU har polisen i Sverige redan möjlighet att hantera gränsöverskridande brottslighet, inte minst tack vare en lag som infördes 2023 som ger utrymme för utökade befogenheter.

– Med tanke på de alternativa åtgärder som svenska myndigheter har infört bör Sverige sträva efter att successivt avveckla de inre gränskontrollerna, framhäver kommissionen, enligt DN.

Kan dra Sverige till domstol

Om Sverige och övriga länder inte lyder uppmaningen kan EU dra samtliga inför domstol. I grunden handlar det om att människor inom Europas Schengensamarbete ska fritt utan pass. 

Enbart om länderna står inför allvarliga hot ska det göras undantag., enligt EU.

– Kommissionen kommer att hålla nära kontakt med alla berörda medlemsstater för att uppnå detta mål, uppger kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte” 

Regeringen: åtgärden krävs

Det är just "allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet” som ligger bakom den senaste förlängningen.

– Ett beslut om förlängning av återinförd gränskontroll vid inre gräns är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta det fortsatt allvarliga hotet mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning, framhöll regeringen i maj och tillade:

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex. 

Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Danmark har också infört inre gränskontroller.

ANDRA LÄSER: Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp © European Union, 2021, Dati Bendo, CC BY 4.0 

Text: Redaktionen