Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen