Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group


2 jul 2026

UPPGIFTER: Har fått nog av Putin – ställer flera krav

2026 07 02

Ryssland ber om hjälp från en allierad.

Ryssland är i samtal med Kazakstan om att få akuta bensinleveranser.

Men enligt uppgifter vill Astana använda situationen för att pressa Moskva med hårda villkor, rapporterar RBC Ukraine.

Ryssland ber om bensin

Ryssland befinner sig i en allt mer pressad situation på bränslemarknaden och har vänt sig till Kazakstan för att få hjälp med bensinleveranser.

Enligt uppgifter handlar det om omkring 50 000 ton AI-92-bensin, som ska lindra en inhemsk brist som uppstått efter driftstopp och oplanerat underhåll vid flera raffinaderier.

Bristen kopplas enligt uppgifterna till att flera ryska raffinaderier stoppats efter drönarattacker, vilket lett till att produktionen fallit kraftigt.

– Rysslands energiministerium har inte gett en kommentar. Kazakstans energiminister Erlan Akkenzhenov sade tidigare att Astana inte hade fått någon officiell begäran från Moskva om bensinleveranser, skriver Reuters.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Kazakstan sätter villkor

Samtidigt uppges Kazakstan inte vilja hjälpa Ryssland utan att få något tillbaka.

Enligt uppgifter har landet “fått nog” av den ryska linjen och ställer därför tydliga krav.

Det främsta kravet är att eventuella bensinleveranser ska ske genom ett utbytesavtal.

– En källa i Kazakstan sade att bränsleleveranser till Ryssland skulle kunna bytas mot ryskt flygbränsle, uppger RBC Ukraine.

Bränslebrist i regionen

Kazakstan har i nuläget ett visst bensinöverskott, men situationen är instabil.

Underhåll vid viktiga raffinaderier, bland annat i Atyrau, väntas minska tillgången kraftigt.

Samtidigt pekar uppgifter på att även Ryssland tvingas importera bränsle från andra håll, bland annat sjövägen från Indien.

I Moskva-området har läget redan blivit märkbart för konsumenter, där bensinstationer enligt uppgifter infört köpgränser.

Ett skifte i maktbalansen

Analytiker pekar på att situationen visar en ovanlig vändning: Ryssland, som tidigare varit en stor bränsleexportör, tvingas nu förhandla från en svagare position.

Bakgrunden är en kombination av tekniska problem, sanktioner och störningar i energiinfrastrukturen som gjort att den inhemska produktionen inte räcker till.

Samtidigt försöker Kazakstan utnyttja läget för att säkra egna leveranser och bättre villkor i ett allt mer pressat regionalt energiläge.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Chokladjätte störtdyker – kunderna flyr

2026 07 02

Kunderna dumpar en chokladjätte.

En av världens mest kända chokladtillverkare befinner sig i kris.

Detta när kunder i allt större utsträckning väljer billigare alternativ i butiken, rapporterar Bloomberg.

Chokladjätte tappar kunder

En stor chokladjätte tappar nu tydligt mark i butikshyllorna.

Det handlar om den schweiziska premiumtillverkaren Lindt & Sprüngli, känd för bland annat Lindor-kulor och sina guldförpackade chokladprodukter.

– Lindt & Sprüngli producerar i dag kvalitetschoklad vid sina 12 egna produktionsanläggningar i Europa och USA. Produkterna säljs genom 36 dotterbolag och filialkontor, samt via ett nätverk av över 100 oberoende distributörer runt om i världen, uppger bolaget.

Nu rasar försäljningen i volym för chokladtillverkaren.

Bakgrunden är enkla men kännbara för konsumenterna: chokladen har blivit dyrare.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Väljer billigare choklad

De senaste åren har kakaopriserna skjutit i höjden, vilket tvingat chokladtillverkare att höja priserna i butik.

För många kunder har det blivit tydligt i vardagen: samma chokladkaka kostar mer än tidigare – ibland betydligt mer.

Lindt har sedan förra året höjt sina priser med nästan 20 procent, vilket nu märks i försäljningen.

För många handlar det inte om att sluta köpa choklad – utan om att byta märke.

I stället för premiumchoklad som Lindt väljer fler konsumenter nu enklare och billigare alternativ i butikshyllan.

Pressat läge

Trots att chokladjätten fortfarande är ett av världens mest välkända varumärken inom premiumchoklad, visar utvecklingen hur känsliga konsumenter är för prisförändringar.

Samtidigt har kakaopriserna fallit tillbaka från rekordnivåer, men det tar tid innan det märks i butik.

– Det kan ta runt tio månader innan förändringar i kakaopriserna slår igenom i butik, uppger Reuters.

Analytiker bedömer dock att situationen kan komma att stabiliseras framöver.

Konkurrenten Barry Callebaut räknar med att försäljningsvolymerna kan återhämta sig inom de kommande 18 månaderna.

Även Morningstars analytiker Svetlana Menshchikova ser en liknande utveckling för Lindt.

– Vi anser att en liknande bana för Lindt under det andra halvåret är trolig, i takt med att normaliseringen av kakaopriserna slår igenom i konsumentledet och konsumentförtroendet gradvis byggs upp igen, säger hon till Bloomberg.

LÄS MER: 5 000 mer i plånboken för familjer

Foto: I Lifar

Text: Redaktionen