Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

Smocka mot bilister – dieseln byts ut på alla svenska mackar

2026 10 03

Dieselbilister får ett nytt bakslag.

För bara en vecka sedan kom beskedet att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Nu kommer ännu en smäll för svenska dieselbilister.

Nu byts dieseln ut

Det är dags för den årliga övergången från sommar- till vinterdiesel på svenska bensinstationer.

Vinterdieseln är anpassad för att klara lägre temperaturer och har andra köldegenskaper än den diesel som säljs under varmare delar av året.

Enligt Viktor Gunnarsson, drivmedelsexpert på branschorganisationen Drivkraft Sverige, är vinterdieseln också lite dyrare att producera.

Detta för att man måste uppfylla goda köldegenskaper hos dieseln vintertid, uppger han för Carup.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge

Blir ännu dyrare

Det innebär att dieseln kan bli ännu dyrare. För dieselbilister, som redan möter stigande priser vid pumpen, kommer beskedet som ytterligare en kalldusch.

Samtidigt finns det en varning till den som vill lagra diesel hemma eller tankar sällan. Det är viktigt att inte spara sommardiesel och sedan använda den under vintern, eftersom den inte är anpassad för låga temperaturer och kan få sämre köldegenskaper.

Perioden för vinterdiesel skiljer sig åt i landet. I södra och norra Norrland infördes vinterdiesel redan från den 16 september, medan övriga landet går över till vinterkvalitet från den 16 oktober.

Kraftigt dyrare diesel

Nyheten kommer bara dagar efter uppgifter om att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Energiekonomen Claes Hemberg har pekat på utvecklingen på den europeiska dieselmarknaden, där störningar i transporterna och en pressad tillgång på diesel kan bidra till högre priser även i Sverige.

Hemberg bedömer att utvecklingen kan fortsätta att pressa priserna.

– Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver han i en krönika hos Transportnytt.

Sverige har visserligen ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder eftersom norsk olja används i den svenska produktionen av bensin och diesel.

Dessutom påverkas dieselpriset av förändringar i de tillfälliga skattesänkningarna.

En tillfällig skattesänkning som gällt under perioden 1 maj–30 september har nu löpt ut. Regeringen har samtidigt beslutat om ytterligare en tillfällig sänkning som gäller till och med sista november.

– Det uppstår en perfekt storm i slutet av det här året och dieselpriset kan då bli 35 kronor litern, säger Handelsbankens makroekonom Martin Nilsson i EFN:s podcast Dominoeffekten.

Läs också: USA ber Ukraina om hjälp

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland.

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen