Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen