Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

19 okt 2026

Här är Sveriges “sämsta” bredbandsbolag – 3 miljoner kunder

2026 10 19

Missnöjet med de svenska bredbandsbolagen ökar bland landets kunder.

Det visar en ny konsumentundersökning av Svenskt Kvalitetsindex, SKI. 

Framför allt ökar missnöjet bland företagskunder, men även bland privatkunder minskar tillfredsställelsen något med internetleverantörerna.

– Operatörerna förbättrar den tekniska leveransen men kundrelationen utvecklas inte i samma takt. När uppkopplingen fungerar blir pris, flexibilitet och agerandet när något går fel mer avgörande för helhetsbetyget, säger Johan Parmler, vd på SKI, i en kommentar.

Bäst och sämst i klassen

SKI möter kundnöjdheten på ett index mellan 0 och 100. Företag som når under 60 bedöms ha stora svårigheter att motivera sina kunder att bli kvar. Precis på den gränsen, längst ned på listan, hittas jättebolaget 3 som med mobilkunder inräknat har drygt tre miljoner kunder.

Det är tredje året i rad som 3 skvalpar i botten av listan. För två år sedan hamnade man också sist men lyckades 2025 klättra en placering och peta ned Tele2 till jumboplatsen.

Bäst i klassen är uppstickaren Ownit. För femte året i rad kammar bolaget hem förstaplatsen.

– Det fina med det här resultatet är att det bygger på kundernas egna upplevelser. Det är deras betyg på det vi levererar varje dag. Vår ambition är att fortsätta utvecklas och göra det ännu enklare att vara kund hos Ownit, säger Erik Linde, Chief Marketing Officer, Fixed Division, i ett uttalande.

Handlar om servicen

När det gäller hastighet och stabilitet levererar bredbandsbolagen. Det kunderna snarare anmärker på är servicen. Proaktivitet och hur värdesatt man är som kund är faktorer som höjer eller sänker företagen. Har kunden behövt kontakta leverantören tenderar nöjdheten att sjunka, medan kunder som aldrig behövt höra av sig är nöjdare.

Dessutom får informationen kring prishöjningar låga betyg.

–  Återkommande höjningar, kampanjer för nya kunder och behovet av att själv förhandla om bättre villkor skapar irritation. Samtidigt försvagas lojaliteten inom både privat- och företagsbredband. Andelen kunder som uttryckligen planerar att byta leverantör ökar däremot inte, skriver SKI.

Andra läser: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Här är hela listan

Här är hela listan på SKI:s uppmätta kundnöjdhet bland privatkunders bredbandsbolag. Över 75 innebär stark relation mellan företag och kund. Under 60 innebär att företaget inte kan räkna med att kunderna stannar kvar.

  1. Ownit (70,9)
  2. Övriga (67,6)
  3. Telia (65,9)
  4. Branschen (64,5)
  5. Bahnhof (63,7)
  6. Telenor (63,2)
  7. Tele2 (62,7
  8. Bredband2 (61,3)
  9. 3 (60,4)

Så här såg listan ut 2025:

  1. Ownit (74,3)
  2. Bredband2 (70,2)
  3. Bahnhof (69,7)
  4. Övriga (67,0)
  5. Telia (65,1)
  6. Branschen (65,0)
  7. Telenor (64,4)
  8. 3 (62,5)
  9. Tele2 (60,2)

Läs mer: Lågprisjätte storsatsar i Sverige – ny plan för 92 varuhus

Foto: ACWells

Text: Redaktionen

19 okt 26

SD släpps in i regeringssamtalen

2026 10 19

Talmannen Andreas Norlén ger sonderingsuppdraget till Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist.

Thand Ringvist kommer att föra samtal med alla partier, inklusive Sverigedemokraterna som Centern vägrar att samarbeta med.  

Det innebär att SD släpps in i regeringssamtalen för första gången.

– Centerpartiet vill se en handlingskraftig regering som skapar fler jobb, minskar utsläppen och stärker välfärden. Nu kommer jag att bjuda in alla partiledare till samtal, skriver Thand Ringqvist på X.

Centerledaren betonar att hon inte har några ambitioner att själv bli statsministerkandidat.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister.

Efter Åkessons inbjudan

Beskedet om Sverigedemokraterna kommer efter att Jimmie Åkesson (SD) bjudit in Elisabeth Thand Ringqvist till samtal.

– Elisabeth, vi behöver inte vara överens om Sveriges politiska vägval för att kunna tala med varandra om Sveriges parlamentariska situation. Tvärtom är det kanske just när motsättningarna är som störst som behovet av att mötas är som mest påtagligt, skriver Åkesson i ett öppet brev till C-ledaren.

Samtidigt betonar han att SD:s hållning i regeringsfrågan ligger fast: partiet kommer antingen att ingå i en regering eller gå i opposition.

– Denna hållning utgör emellertid inget hinder för samtal. Det har den aldrig gjort. Att kunna samtala är inte detsamma som att vara överens och att vara politiska motståndare måste inte innebära att man vägrar mötas och samtala, framhåller Åkesson.

Andra läser: Tio F-16-plan till Ukraina – ska skicka hela flottan

Deadline nästa vecka

Andreas Norlén beskriver valet av Elisabeth Thand Ringqvist som ”lite speciellt”.

– Det här sonderingsuppdraget blir lite speciellt jämfört med Magdalena Andersson och Ulf Kristersson som är de tydliga statsministerkandidaterna, säger han enligt Expressen.

Talmannen har inte fattat beslut om när nästa statsministeromröstning ska genomföras. Thand Ringqvist ska rapportera sitt sonderingsuppdrag senast måndagen den 26 oktober. 

Läs också: Barack Obama rasande – ”så vidrigt”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen