Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

Forskare varnar för undergången – domedagsklockan ställs om idag

2026 01 27

Den omtalade “domedagsklockan” kommer att ställas om på tisdagen.

“Domedagsklockan” är en symbolisk klocka vars syfte är att visa hur nära jorden är en mänskligt orsakad undergång. Den skapades ursprungligen för att bedöma risken för ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland under kalla kriget.

Ju närmare visaren är midnatt – desto närmare är katastrofen, enligt forskarna.

Sedan förra året står klockan på 89 sekunder i midnatt. 

Närmare tolvslaget än någonsin. 

Och enligt forskare är det "oundvikligt" att klockan inte flyttas fram när den ska uppdateras i eftermiddag, rapporterar Daily Mail.

– Enligt min mening borde klockan kunna flyttas fram med minst en sekund. Vår största oro är det existentiella hot som de mer än 12 000 kärnvapnen i världen idag utgör, säger Alicia Sanders-Zakre, nobelpristagare och policychef på Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, till tidningen.

"Mer orolig än någonsin"

Det är inte bara kärnvapenrisken som utgör underlag när forskarna ska fatta beslut om klockan. Även snabba framsteg inom AI och ett överhängande hot från klimatförändringar kan påverka om visaren ska framåt, bakåt eller stå still.

– Personligen är jag inte längre så orolig för att kärnvapen ska användas i ett proxykrig som Ukraina, men jag är mer orolig än jag någonsin har varit för en direkt kärnvapenkonflikt mellan världens supermakter, säger SJ Beard, forskare vid Centre Centre for the Study of Existential Risk vid University of Cambridge, till Daily Mail.

– Den multilaterala världsordningen har nu helt kollapsat, och vi befinner oss redan i en multipolär verklighet, där alla länder måste välja sida mellan auktoritära starka män.

LÄS MER: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

"För första gången saknas avtal"

Hamza Chaudury, chef för AI och nationell säkerhet vid Future of Life Institute, menar att klockan borde flyttas fram fem till tio sekunder på grund av att det så kallade START-fördraget, som begränsar nationers strategiska vapenarsenaler, löper ut om några veckor.

– För första gången sedan kalla krigets början kommer det inte att finnas något bilateralt vapenkontrollavtal som begränsar de strategiska arsenalerna mellan USA och Ryssland, säger han.

Beskedet om “domedagsklockan” kommer på tisdagseftermiddagen. Förra året ställde forskarna fram klockan en sekund.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Miranda

Text: Redaktionen