2 nov 2026

Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group


12 nov 2026

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 nov 2026

UPPGIFTER: Kebabskandal i Sverige

2026 11 12

En stor kebabskandal kan ha uppdagats i Sverige.

Ett större kebabföretag i Skåne anklagas för att ha försatt kunders liv och hälsa i fara på grund av att företaget inte tagit ansvar för rådande hygienkrav.

Den ansvariga företagaren uppges dessutom ha struntat i att ta prover efter att listeriasmitta upptäcktes, något som kan ge allt från tillfälliga magsmärtor till livshotande sjukdom.

Företaget förbjöds år 2023 från att sälja kebab. Trots förbudet misstänks företaget ha fört ut så mycket som sju ton kött, motsvarande 50 000 kebabrullar, på marknaden i Sverige.

Nu åtalas den skånska kebabföretagaren för brott mot livsmedelslagen, rapporterar SR med hänvisning till Nyhetsbyrån Siren.

Livsmedelsverket har varnat

Den utpekade företagaren nekar till brott.

För tre år sedan varnade Livsmedelsverket för ett Malmöbaserat kebabföretag som hade sålt omfattande mängder kött till restauranger och grossister. När myndigheten följde upp saken året därpå upptäcktes att kött hade förvarats oskyddat i frys och att tillverkaren inte kunde garantera att tillsatser inte överskrider förbjudna nivåer. 

Livsmedelsverket anmärkte även på felaktig datummärkning och “ingrodda produkter i plastgardiner”, enligt SVT. 

– Om man bryter mot våra förbud så är det allvarligt, sade Karin Cerenius, då enhetschef på Livsmedelsverket, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Larmet: var tredje kebab livsfarlig

Det av Livsmedelsverket utpekade företaget uppgav 2023 att man hade städat sin lokal grundligt och uppdaterat rutinerna. 

– Vi har sett över våra rutiner och uppdaterat våra processer så att de även följer med i utvecklingen, skrev man på sin hemsida. 

Man uppgav också att åtgärder vidtagits kring “ett missöde gällande bakterien listeria i vår tillverkningsfabrik”.

Under samma år visade en granskning från Sydsvenskan att var tredje kebab i Malmö kunde vara livsfarlig. Lokaltidningen hade då granskat kebaber från 30 olika matställen i staden som visade odeklarerade ämnen som kan orsaka andningsuppehåll och andra allergiska chocker.

– Det här är väldigt allvarligt. Kebab är Malmös nationalrätt, sade miljöförvaltningens enhetschef Maria Svensson till tidningen då.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: JIP, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen