Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft
2022 01 28
100 miljarder svenska kronor.
Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.
De står för notan
Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.
”Den som förorenar ska betala”
– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.
Skattebetalare ska inte drabbas
Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.
– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.
Det ingår i kostnaden
Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio
Saknas 20 miljarder
Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.
Inte orolig
Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.
– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.
Risktillgångar
Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.
30 procent av elproduktionen
Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.
Bred energiuppgörelse
Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.
Hård kritik
Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.
Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.
Sämsta beslutet
Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.
Text: Redaktionen
Foto: Vattenfall Group
