12 mars 2026

“Sluta omedelbart” – knivskarp uppmaning till Kina

2023 09 19

Ihållande militära trakasserier måste omedelbart upphöra.

Uppmaningen riktas direkt till den kinesiska diktaturen. 

Detta efter att fler än 100 kinesiska stridsplan rört sig i ett mycket känsligt område under en 24-timmarsperiod häromdagen. 

"Allvarlig utmaning för säkerheten" 

Det är Taiwans försvarsdepartement som på skarpen vädjar till Kina att sluta med trakasserierna. 

– Stridsflygen utgör allvarliga utmaningar för Taiwansundet och regional säkerhet, framhåller departementet i ett uttalande enligt CNN. 

Enligt en flygkarta som Taiwan tillhandahållit korsade dessutom 40 av de 103 kinesiska stridsflygplanen en särskilt känslig gräns: den som markerar Taiwans självdeklarerade luftvärnsidentifieringszon – mer känd som ADIZ. 

"Tvekar inte att starta krig" 

Kinas styrande kommunistparti betraktar Taiwan, som är en demokratiskt styrd ö med 24 miljoner invånare, som en del av sitt eget territorium. 

Detta trots att ön aldrig befunnit sig i Kinas rättmätiga ägo. 

Och Kina har tidigare deklarerat att man är beredda att ta till våld för att ta över Taiwan. 

– Vi skulle inte tveka att starta krig, oavsett kostnad, sade en talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet i samband med ett möte med USA:s försvarsminister Lloyd Austin förra året. 

Ständigt på alerten 

I Taiwan befinner man sig ständigt på tårna. 

Landet övar kontinuerligt för att höja sin stridsförmåga och har pekat ut Taiwanstundet som en nyckel för att bevara stabilitet i regionen.

– Den kommunistiska militärens ihållande trakasserier kan lätt resultera i en kraftig ökning av spänningarna och försämra den regionala säkerheten. Vi uppmanar myndigheterna i Peking att ta sitt ansvar och omedelbart stoppa den här typen av destruktiva, ensidiga åtgärder, tillägger Taiwans försvarsdepartementet.

Ställer krav på andra länder

Kinas diktator Xi Jinping har flera gånger upprepat att det är ”oundvikligt” att inte ”förena” Taiwan med det kinesiska fastlandet.

Spänningarna mellan Peking och  taiwanesiska Taipei har med jämna mellanrum eskalerat, bland annat i samband med att Nancy Pelosi, ledamot av USA:s representanthus, besökte ön förra året tillsammans med flera andra amerikanska politiker.

Peking kräver att länder avsäger sig formella förbindelser med regeringen i Taipei.  

Taiwan har formellt aldrig förklarat sig självständigt från fastlandet, men är i princip en självständig stat med egen valuta och ett eget politiskt system.

LÄS MER: Joe Bidens löfte om Kina förklarar krig

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen