SMHI går ut med gul varning – gäller i morgon fredag

2025 01 02

SMHI går nu ut med gula varningar som gäller i morgon fredag.

Inledningen på året har varit snörikt på många håll runt om i landet.

Snöfallet väntas fortsätta - och SMHI går nu ut med en varning för kraftiga snöbyar och blåsigt väder i Götaland och delar av Svealand.

Det kan bland annat få stor påverkan på trafiken.

Kraftiga snöbyar

Ett litet men intensivt lågtryck bildas över sydnorge och drar in över Götaland under tidiga fredagen.

I samband med detta väntas snöbyar, som på vissa håll kan bli kraftiga och ge stora mängder på kort tid, lokalt upp mot 3-5 cm per timme.

– På många håll även blåsigt med hårda till mycket hårda byvindar, vid västkusten tillfälligt upp till stormbyvindar från väst eller nordväst. Snöbyarna berör de nordvästra landskapen först, redan på tidiga morgontimmarna, förklarar SMHI.

Påverkar trafiken

Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök, förklarar vädermyndigheten.

De uppmanar även till att avsätta längre tid för resor och anpassa hastigheten till väglag och sikt.

– Det kan vara svårt att ta sig fram i trafiken på grund av snö på vägar, trafikolyckor eller stillastående fordon.

Stort område

Varningarna påverkar ett stort område, från Linköping och Skövde till Uddevalla, Göteborg, Halmstad och Jönköping.

Även Gotland väntas påverkas av det väldiga snöfallet.

– Under fredagen passerar ett litet lågtryck över Götaland och når Östersjön fram på eftermiddagen samtidigt som det fördjupas, fortsätter SMHI.

– I samband med detta väntas kraftiga snöbyar dra in över Gotland som kan ge stora mängder på kort tid.

Kalluft ligger kvar

Det värsta snöfallet väntas ge sig framåt helgen men kylan ligger kvar.

– Den kalla luften ligger kvar även över helgen med någon enstaka plusgrad i Skåne och vid västkusten, annars minusgrader som nattetid längst i norr lokalt kan gå under -30 grader.

Nästa vecka drar sedan ett lågtryck in över landet.

– Snöfallsområdet som drar in i söder under söndag kväll är kopplat till ett djupt lågtryck som ser ut att dominera vädret i början av nästa vecka.

Foto: A. Balashevsky

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen