SMHI går ut med gul varning – gäller i morgon fredag

2025 01 02

SMHI går nu ut med gula varningar som gäller i morgon fredag.

Inledningen på året har varit snörikt på många håll runt om i landet.

Snöfallet väntas fortsätta - och SMHI går nu ut med en varning för kraftiga snöbyar och blåsigt väder i Götaland och delar av Svealand.

Det kan bland annat få stor påverkan på trafiken.

Kraftiga snöbyar

Ett litet men intensivt lågtryck bildas över sydnorge och drar in över Götaland under tidiga fredagen.

I samband med detta väntas snöbyar, som på vissa håll kan bli kraftiga och ge stora mängder på kort tid, lokalt upp mot 3-5 cm per timme.

– På många håll även blåsigt med hårda till mycket hårda byvindar, vid västkusten tillfälligt upp till stormbyvindar från väst eller nordväst. Snöbyarna berör de nordvästra landskapen först, redan på tidiga morgontimmarna, förklarar SMHI.

Påverkar trafiken

Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök, förklarar vädermyndigheten.

De uppmanar även till att avsätta längre tid för resor och anpassa hastigheten till väglag och sikt.

– Det kan vara svårt att ta sig fram i trafiken på grund av snö på vägar, trafikolyckor eller stillastående fordon.

Stort område

Varningarna påverkar ett stort område, från Linköping och Skövde till Uddevalla, Göteborg, Halmstad och Jönköping.

Även Gotland väntas påverkas av det väldiga snöfallet.

– Under fredagen passerar ett litet lågtryck över Götaland och når Östersjön fram på eftermiddagen samtidigt som det fördjupas, fortsätter SMHI.

– I samband med detta väntas kraftiga snöbyar dra in över Gotland som kan ge stora mängder på kort tid.

Kalluft ligger kvar

Det värsta snöfallet väntas ge sig framåt helgen men kylan ligger kvar.

– Den kalla luften ligger kvar även över helgen med någon enstaka plusgrad i Skåne och vid västkusten, annars minusgrader som nattetid längst i norr lokalt kan gå under -30 grader.

Nästa vecka drar sedan ett lågtryck in över landet.

– Snöfallsområdet som drar in i söder under söndag kväll är kopplat till ett djupt lågtryck som ser ut att dominera vädret i början av nästa vecka.

Foto: A. Balashevsky

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen