SMHI: Nu helvänder vädret

2023 09 03

Nu väntas sol och värme i stora delar av Sverige.

Under juli och augusti har det fallit väldiga mängder regn över landet och många har saknat solens närvaro.

Även i veckan har det regnat mycket på håll vilket orsakat problem på flera platser.

Nu meddelar dock SMHI att den kommande veckan kommer bli roligare för dem som tycker om solen.

Vädervändningen börjar redan på söndagen.

Lågtrycket försvinner

Lågtrycket som orsakat det kraftiga regnfallet ser ut att tacka för sig samtidigt som solen kommer att börja visa sig i kustlandet.

Det kan tillfälligt regna på håll under söndagen, men sedan tycks värmen och solen introducera sig på riktigt.

Sensommarvärme

I Norrland kommer måndagen starta soligt och trots viss molnighet ser det ut att kunna bli mellan 15 och 19 grader på håll.

– I övriga landet tar ett högtryck över och bjuder på en varm och solig sommardag. Inledningsvis väntar moln över Götaland och södra Svealand. På dagen bränns de bort av solen, framhåller SMHI.

Temperaturerna kan då nå så högt som 25 grader.

Blåsigt och fortsatt värme

Under tisdagen kan det bli blåsigt på håll i mellersta och norra Norrland samtidigt som det i övriga landet ser ut att bli soligt och drygt 20 grader.

På onsdagen förstärks högtrycket och värmen letar sig norrut.

– Det blir fortsatt varmt med under onsdagen, allmänt 17-22 grader. Längs Norrlandskusten runt 15. Under torsdagen och fredagen stiger temperaturen ytterligare, i söder 20-25 grader, lokalt mer.

“Sommaren som bytte karaktär”

Inför sommaren var det många som inväntade rekordvärme och obevekliga solstrålar.

Många blev besvikna då regnskurar föll över landet under stora delar av juli och augusti.

– Sommaren 2023 går till historien som sommaren som bytte karaktär, förklarar SMHI.

– Tidiga semesterfirare kommer att minnas en torr sommar, i söder med risk för vattenbrist och omfattande eldningsförbud, medan de som sparade på sin sommarledighet fick fira den i omfattande skuraktivitet som tidvis berörde hela Sverige.

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen