SMHI varnar – Risk för trafikproblem

2023 02 19

SMHI utfärdar varningar för flera delar av Sverige.

På måndagsmorgonen kan det bli problem i trafiken i delar av södra Sverige.

SMHI har utfärdat flera gula varningar som gäller under både söndagen och måndagen.

Bland annat handlar det om plötslig ishalka i delar av södra Svealand och de nordöstra delarna av Götaland.

På måndagen varnas även för snöfall som kan leda för trafikproblem i delar av mellersta, östra och västra Svealand.

“En decimeter”

Det är ett lågtrycksområde som rör sig in västerifrån från norska havet som ser ut att ställa till det.

I vissa delar av landet kan det komma relativt stora mängder snö.

– Över Värmland, Dalarna och Västmanland kan det komma uppemot en decimeter nysnö. Det är ganska tung, blöt snö och kan senare övergå i regn, säger SMHI:s meteorolog Emma Härenstam till DN.

Upphov till ishalka

Varningen om ishalka gäller ett större område från Värmland till Kalmar upp mot Östergötland.

Den gäller även på Gotland, och bilister bör vara försiktiga i trafiken.

– I kväll är det mest klart väder över stora delar av södra halvan av landet. Temperaturen hamnar på minussidan, och när området med regn rör sig in och når de här kalla vägbanorna kan det frysa till och ge upphov till ishalka, säger Emma Härenstam.

Har ökat

Ishalkan kan göra det besvärligt i trafiken och leda till olyckor.

Under januari månad omkom 19 personer och 1 057 skadades i vägtrafiken, nio fler omkomna än under januari förra året.

Personbilsolyckor står för den största ökningen, och bland de omkomna var 13 män och 6 kvinnor.

Oroande utveckling

Under de senaste tolv månaderna har 229 personer omkommit i vägtrafiken, en ökning med nio procent jämfört med föregående tolv månader.

– Utvecklingen är oroande. Det har inte varit så här många omkomna i januaritrafiken sedan innan pandemin. Det är fyra fler omkomna i år jämfört med snittet för januarimånaderna under den senaste tioårsperioden, säger Khabat Amin, statistiker på Väg- och järnväg på Transportstyrelsen.

Foto: K. Ritvanen

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen