Snöröjare drabbade av hat och grova påhopp

2022 11 25

De borde vara efterlängtade – men istället har de drabbats av massor av hat och påhopp.

Flera snöröjare slår nu larm efter veckans stora snöfall runt om i södra Sverige.

Ovärderliga insatser

När snön vräkt ner och folk inte kan ta sig fram på vägarna har snöröjarna gjort ovärderliga insatser med sina plogbilar och annan snöröjningsutrustning.

Utan snöröjarna skulle stora delar av svenska folket inte ens kunnat ta sig till jobbet, skolan eller vårdcentraler med mera.

Men det är inte alla som varit nöjda.

Angrips i Facebookgrupper

Snöröjarna i Vänersborg och Trollhättan slår nu larm om allt hat och alla otrevligheter de har drabbats av.

– Det är personliga påhopp på Facebookgrupper, säger snöröjaren Andreas Bengtsson i Vänersborg till TV4.

– Och människor som kommer ut och skäller på en rent ut sagt.

Han är både bedrövad och medtagen efter alla påhopp som drabbat honom och hans kollegor.

Angreppen har varit grova och förolämpande.

Största idioten

– Man är största idioten i ett par skor. Och man får inte lägga snön där.

– Och gör du så är det fel. Och gör du på andra sättet är det också fel, säger Andreas Bengtsson.

– Det blir aldrig bra.

T-Telatidningen rapporterar om att flera snöröjare funderar på att sluta.

– En hel del har blivit ledsna och det kommer att bli svårt att hitta snöröjare framöver, säger Erik Carlsson på snöröjningsfirman Centralen i Vänersborg och Trollhättan.

Kastar snöbollar

Det handlar om folk ur allmänheten som blir arga på än det ena, än det andra förklarar snöröjarna.

– Det är ju inte roligare att sitta där i maskin timme in och timme ut och känna att alla blir sura vad man än gör, menar snöröjaren Andreas Bengtsson i Vänersborg.

Han berättar även att en del personer varit så aggressiva att de till och med gått längre än att bara skälla.

De har attackerat snöröjare med snöbollar.

– Det är jä*ligt tråkigt för det är ju en samhällstjänst.

– Man tappar ju lusten att ställa upp och ha jour från oktober till april

Orkar inte läsa

Hatet mot snöröjarna har även tagit sig uttryck på mycket otäcka sätt i sociala medier.

– Jag orkar inte gå in på sociala medier och läsa, säger en av de verksamma på Bengtssons Gräv & Transport

T-Telatidningen rapporterar även att snöröjarna drabbats av människor som skriker och som pekar finger åt dem.

Foto: J Kroeker

Text: Redaktionen

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen