Sociala mediejättens drag kan slå hårt mot rysk propaganda

2022 04 06

Twitter kommer att införa nya åtgärder för att stoppa rysk statlig propaganda på sin plattform.

Sociala mediejätten åtgärder syftar till att minska effekten av rysk propaganda som förekommer på det sociala nätverket, rapporterar The Guardian.

– Vi kommer inte att förstärka eller rekommendera statliga konton som tillhör stater som begränsar tillgången till gratis information och som driver väpnade konflikter, skriver Twitter i ett uttalande.

Åtgärden

De officiella ryska regeringskontona kommer inte längre att ”rekommenderas” till Twitter-användare och kommer inte dyka upp som alternativ vid sökningar, bekräftar företaget i ett uttalande, enligt The Guardian.

Twitter har redan, i likhet med Facebook och Instagram, blockerat konton för statliga ryska medierna Sputnik och RT i Europa.

Moskva har svarat

Moskva har svarat med att begränsa åtkomsten till Twitter i landet. Facebook och Instagram är sedan tidigare blockerat i Ryssland.

Får inte information

– Putinregimens beslut att begränsa sociala medier och oberoende media i landet har lett till att det uppstått en kraftig ”informationsobalans”, skriver Twitter i ett uttalande, enligt The Guardian.

I Ryssland är det förbjudet att använda ord som ”krig” eller ”invasion” för att beskriva Putinregimens anfallskrig i Ukraina och brutala handlingar mot civila.

Den ryska regeringen har istället stämplat kriget som en ”särskild militär operation”.

Protester slås tillbaka

Ryska myndigheter har agerat hänsynslöst mot människor i landet som protesterat mot kriget. Flera rapporter illustrerar våldsamma polisingripande, tortyr och blockering av media. Tidningar tystas och företrädare för organisationer grips.

I mitten av mars vittnade CIA-chefen Bill Burns om att uppemot 14 000 ryssar har gripits efter protester mot kriget.

Foto: S. InMotion

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Smocka för alla med bostadsrätt

2026 11 14

Ett tungt besked går ut till alla med bostadsrätt i landet.

Trots sjunkande räntor väntar nya avgiftshöjningar för många bostadsrättsägare inför nästa år.

För en vanlig trerumslägenhet kan kostnaden öka med upp till 7 200 kronor om året.

Så mycket dyrare kan det bli

Många bostadsrättsägare har hoppats på billigare boende när räntorna sjunkit. Men enligt fastighetsförvaltaren Nabo finns det fortfarande flera faktorer som pressar bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

– Inflationen är på väg tillbaka. Kronan har försvagats, höga energipriser sprider sig till transporter och tjänster, och om skattelättnaderna på mat och drivmedel tas bort stiger priserna ytterligare, uppger Nabo.

Enligt en sammanställning från Egrannar väntas den genomsnittliga månadsavgiften i Sverige landa på 798 kronor per kvadratmeter och år vid årsskiftet.

För en lägenhet på 75 kvadratmeter innebär det en månadsavgift på knappt 5 000 kronor.

Om avgiften höjs med 8–12 procent kan det innebära ytterligare 400–600 kronor i månaden. På ett år blir det upp till 7 200 kronor extra.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Driver upp kostnaderna

En viktig förklaring är att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avfall fortsätter att stiga.

Under 2026 ökade dessa kostnader med i genomsnitt 6,9 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten.

Vatten och avlopp stod för den största ökningen. I 94 kommuner höjdes VA-taxan med minst tio procent.

Inför 2027 rekommenderar Nabo ytterligare kostnadsökningar på åtta procent för vatten och något lägre för el och fjärrvärme.

– Nabo räknar med cirka 5 procent för både el och fjärrvärme, främst på grund av högre elnätskostnader, meddelar bolaget.

Samtidigt behöver föreningarna ta höjd för framtida underhåll och renoveringar.

Kan höja på egen hand

Trots att många föreningar redan har höjt avgifterna finns det ett fortsatt behov av att stärka ekonomin. Föreningarna höjer därför lite för att kunna bygga upp sparandet till framtida underhåll.

– Sammantaget innebär årets låga ökningar att sparandet i många föreningar i praktiken står stilla. På längre sikt är det inte hållbart. Gapet mellan det faktiska sparandet och det som krävs för framtidens underhåll ligger kvar på omkring 150 kronor per kvadratmeter, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, till Fastighetstidningen.

Under 2026 bromsade den genomsnittliga avgiftshöjningen in till 1,5 procent.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: MKB

Text: Redaktionen