Socialliberalerna firade stort

2021 03 18

Socialliberala partiledaren Sigrid Kaags segerdansade på bordet vid valvakan efter framgången i nederländska valet.

D66, Nederländernas socialliberala mittenparti, ökade från 19 till 24 mandat och klättrade därmed upp till näst största parti i Nederländerna när 310 av 356 distrikt räknats. Liberalkonservativa premiärministern Mark Ruttes parti Folkpartiet VVD ökade och behöll positionen som största parti.

Totalt ser hela 16 partier ut att komma in i parlamentet. Istället för en 4%-spärr räcker det att erhålla 0,67% för att få mandat i parlamentet vilket motsvarar 1/150-del baserat på att parlamentet har 150 platser. Nederländerna har därmed bland de lägsta spärrgränserna i världen. 

Mark Rutte har varit premiärminister sedan valet 2010 och blir historisk om han lyckas samla ett nytt regeringsunderlag vilket mycket tyder på då vänsteroppositionen ser ut att få svårt att samla en majoritet.

Här är det preliminära valresultatet i %: 

Parti                                                                    2012       2017      2021
🔵Folkpartiet VVD, liberalkonserv.    27             21          23
⚫️Frihetspartiet PVV, nationalister   10             13          11
🔵Kristdemokraterna CDA                      9              12         10
🟠D66, socialliberala                                    8              12         14
🟢Gröna Vänstern GL                                  2                 9            5
🔴Socialistpartiet SP                                 10                9             6
🔴Labour Socialdemokr. PvdA              25               6             6
🟡Kristna Unionen CU, konservativ     3               3             4
🟣Djurens Parti, PvdD                                 2               3             4
🟣50 Plus 50+, pensionärspartiet          2               3              1
 
[forminator_poll id="1929"]

18 aug 26

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert, 

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen