SOLCELLER: Uppemot 100 000 hushåll riskerar plötslig smäll

2023 09 05

Många villaägare planerar att installera solceller under 2023.

Det handlar om totalt ungefär 100 000 stycken hushåll som investerar i egen energi i år.

Men samtidigt som många lägger ned stora pengar på projektet kan en betydande del av gruppen nu riskera en kraftig ekonomisk smäll, rapporterar Dagens industri.

Detta på grund av det så kallade gröna skatteavdraget – som präglas av brister i regelverket.

Totalt handlar det om summor på uppemot 30 000 kronor som villaägarna riskerar att gå miste om.

Vädjar till regeringen

I ett brev till regeringen vädjar nu branschföretagare om att ändra reglerna fortast möjligt.

– Vi har svårt att tro att det var lagstiftarens intention att reglerna skulle få den här konsekvensen och tror att det helt enkelt är ett misstag i utformningen av lagstiftningen som regeringen kan rätta till, framhäver bland andra Stefan Ölander och Erik Martinsson enligt Di.

De är vd på Soltech Energy respektive Svea Solars och kräver nu ett möte med regeringen.

"Förtvivlade reaktioner"

Enligt reglerna är det enbart betalningarna som görs under samma år som installationen som kan räknas i skatteavdraget.

Det skapar problem – eftersom det är väldigt vanligt att betala i förskott vilket innebär att den betalning som skickas in blir kraftigt lägre än det totala beloppet.

Enligt solcellsjättarna har man mött “förtvivlade reaktioner”.

– Vi är allvarligt oroade över att regeringen fortfarande inte har åtgärdat den så kallade årskiftesproblematiken, framhålls vidare i brevet.

Avdraget höjs

Från och med 1 januari blev det enligt Skatteverket mer förmånligt att installera solceller för att generera egen elektricitet.

– Avdraget på fakturan höjs från 15 till 20 procent om du har tillräckligt mycket skatt att räkna av reduktionen mot, informerar Skatteverket på sin hemsida.

Totalt kan en villaägare få skattereduktion på 50 000 kronor för grön teknik när det gäller arbete och material.

Noterar rekordintresset

Energijätten Vattenfall har noterat att intresset för solceller just nu är rekordstort.

– Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill stimulera efterfrågan ytterligare. Ett lägre pris ska göra det möjligt för fler att investera solceller, framhåller man på sin sajt.

Tidigare i år har det även rapporterats om att en nätavgift ska införas på försäljning av elöverskott, även det ett oväntat bakslag för många som investerat i solceller.

LÄS MER: Chockerande smäll för hushåll med solceller

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen