SOLCELLER: Uppemot 100 000 hushåll riskerar plötslig smäll

2023 09 05

Många villaägare planerar att installera solceller under 2023.

Det handlar om totalt ungefär 100 000 stycken hushåll som investerar i egen energi i år.

Men samtidigt som många lägger ned stora pengar på projektet kan en betydande del av gruppen nu riskera en kraftig ekonomisk smäll, rapporterar Dagens industri.

Detta på grund av det så kallade gröna skatteavdraget – som präglas av brister i regelverket.

Totalt handlar det om summor på uppemot 30 000 kronor som villaägarna riskerar att gå miste om.

Vädjar till regeringen

I ett brev till regeringen vädjar nu branschföretagare om att ändra reglerna fortast möjligt.

– Vi har svårt att tro att det var lagstiftarens intention att reglerna skulle få den här konsekvensen och tror att det helt enkelt är ett misstag i utformningen av lagstiftningen som regeringen kan rätta till, framhäver bland andra Stefan Ölander och Erik Martinsson enligt Di.

De är vd på Soltech Energy respektive Svea Solars och kräver nu ett möte med regeringen.

"Förtvivlade reaktioner"

Enligt reglerna är det enbart betalningarna som görs under samma år som installationen som kan räknas i skatteavdraget.

Det skapar problem – eftersom det är väldigt vanligt att betala i förskott vilket innebär att den betalning som skickas in blir kraftigt lägre än det totala beloppet.

Enligt solcellsjättarna har man mött “förtvivlade reaktioner”.

– Vi är allvarligt oroade över att regeringen fortfarande inte har åtgärdat den så kallade årskiftesproblematiken, framhålls vidare i brevet.

Avdraget höjs

Från och med 1 januari blev det enligt Skatteverket mer förmånligt att installera solceller för att generera egen elektricitet.

– Avdraget på fakturan höjs från 15 till 20 procent om du har tillräckligt mycket skatt att räkna av reduktionen mot, informerar Skatteverket på sin hemsida.

Totalt kan en villaägare få skattereduktion på 50 000 kronor för grön teknik när det gäller arbete och material.

Noterar rekordintresset

Energijätten Vattenfall har noterat att intresset för solceller just nu är rekordstort.

– Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill stimulera efterfrågan ytterligare. Ett lägre pris ska göra det möjligt för fler att investera solceller, framhåller man på sin sajt.

Tidigare i år har det även rapporterats om att en nätavgift ska införas på försäljning av elöverskott, även det ett oväntat bakslag för många som investerat i solceller.

LÄS MER: Chockerande smäll för hushåll med solceller

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen