SOLCELLER: Uppemot 100 000 hushåll riskerar plötslig smäll

2023 09 05

Många villaägare planerar att installera solceller under 2023.

Det handlar om totalt ungefär 100 000 stycken hushåll som investerar i egen energi i år.

Men samtidigt som många lägger ned stora pengar på projektet kan en betydande del av gruppen nu riskera en kraftig ekonomisk smäll, rapporterar Dagens industri.

Detta på grund av det så kallade gröna skatteavdraget – som präglas av brister i regelverket.

Totalt handlar det om summor på uppemot 30 000 kronor som villaägarna riskerar att gå miste om.

Vädjar till regeringen

I ett brev till regeringen vädjar nu branschföretagare om att ändra reglerna fortast möjligt.

– Vi har svårt att tro att det var lagstiftarens intention att reglerna skulle få den här konsekvensen och tror att det helt enkelt är ett misstag i utformningen av lagstiftningen som regeringen kan rätta till, framhäver bland andra Stefan Ölander och Erik Martinsson enligt Di.

De är vd på Soltech Energy respektive Svea Solars och kräver nu ett möte med regeringen.

"Förtvivlade reaktioner"

Enligt reglerna är det enbart betalningarna som görs under samma år som installationen som kan räknas i skatteavdraget.

Det skapar problem – eftersom det är väldigt vanligt att betala i förskott vilket innebär att den betalning som skickas in blir kraftigt lägre än det totala beloppet.

Enligt solcellsjättarna har man mött “förtvivlade reaktioner”.

– Vi är allvarligt oroade över att regeringen fortfarande inte har åtgärdat den så kallade årskiftesproblematiken, framhålls vidare i brevet.

Avdraget höjs

Från och med 1 januari blev det enligt Skatteverket mer förmånligt att installera solceller för att generera egen elektricitet.

– Avdraget på fakturan höjs från 15 till 20 procent om du har tillräckligt mycket skatt att räkna av reduktionen mot, informerar Skatteverket på sin hemsida.

Totalt kan en villaägare få skattereduktion på 50 000 kronor för grön teknik när det gäller arbete och material.

Noterar rekordintresset

Energijätten Vattenfall har noterat att intresset för solceller just nu är rekordstort.

– Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill stimulera efterfrågan ytterligare. Ett lägre pris ska göra det möjligt för fler att investera solceller, framhåller man på sin sajt.

Tidigare i år har det även rapporterats om att en nätavgift ska införas på försäljning av elöverskott, även det ett oväntat bakslag för många som investerat i solceller.

LÄS MER: Chockerande smäll för hushåll med solceller

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen