SOLCELLER: Uppemot 100 000 hushåll riskerar plötslig smäll

2023 09 05

Många villaägare planerar att installera solceller under 2023.

Det handlar om totalt ungefär 100 000 stycken hushåll som investerar i egen energi i år.

Men samtidigt som många lägger ned stora pengar på projektet kan en betydande del av gruppen nu riskera en kraftig ekonomisk smäll, rapporterar Dagens industri.

Detta på grund av det så kallade gröna skatteavdraget – som präglas av brister i regelverket.

Totalt handlar det om summor på uppemot 30 000 kronor som villaägarna riskerar att gå miste om.

Vädjar till regeringen

I ett brev till regeringen vädjar nu branschföretagare om att ändra reglerna fortast möjligt.

– Vi har svårt att tro att det var lagstiftarens intention att reglerna skulle få den här konsekvensen och tror att det helt enkelt är ett misstag i utformningen av lagstiftningen som regeringen kan rätta till, framhäver bland andra Stefan Ölander och Erik Martinsson enligt Di.

De är vd på Soltech Energy respektive Svea Solars och kräver nu ett möte med regeringen.

"Förtvivlade reaktioner"

Enligt reglerna är det enbart betalningarna som görs under samma år som installationen som kan räknas i skatteavdraget.

Det skapar problem – eftersom det är väldigt vanligt att betala i förskott vilket innebär att den betalning som skickas in blir kraftigt lägre än det totala beloppet.

Enligt solcellsjättarna har man mött “förtvivlade reaktioner”.

– Vi är allvarligt oroade över att regeringen fortfarande inte har åtgärdat den så kallade årskiftesproblematiken, framhålls vidare i brevet.

Avdraget höjs

Från och med 1 januari blev det enligt Skatteverket mer förmånligt att installera solceller för att generera egen elektricitet.

– Avdraget på fakturan höjs från 15 till 20 procent om du har tillräckligt mycket skatt att räkna av reduktionen mot, informerar Skatteverket på sin hemsida.

Totalt kan en villaägare få skattereduktion på 50 000 kronor för grön teknik när det gäller arbete och material.

Noterar rekordintresset

Energijätten Vattenfall har noterat att intresset för solceller just nu är rekordstort.

– Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill stimulera efterfrågan ytterligare. Ett lägre pris ska göra det möjligt för fler att investera solceller, framhåller man på sin sajt.

Tidigare i år har det även rapporterats om att en nätavgift ska införas på försäljning av elöverskott, även det ett oväntat bakslag för många som investerat i solceller.

LÄS MER: Chockerande smäll för hushåll med solceller

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen