Solcellskunder slår larm om plötslig konkurs: ”blev förbannad”

2025 04 21

Hundratals solcellsföretag har gått i konkurs det senaste året.

Under 2024 kastade 147 bolag i branschen in handduken.

Hittills i år är siffran redan uppe i 50, enligt SR.

Och nu slår kunder larm om oron för att fler solcellsföretag plötsligt går under – och inte minst de efterföljande konsekvenserna.

Framför allt består stressen i vad som händer med garantierna vid ett sådant scenario.

– Jag tror att det kan bli problem, säger exempelvis solcellskunden Lars Evers till P4 Kalmar.

"Blev förbannad"

Lars Evers är tillsammans med Annelie Stavreus Evers två som drabbats av att plötsligt stå utan besked och stöd när ett solcellsföretag hamnar i knipa.

När paret fick problem med sin installerade laddbox inledde de ett reklamationsärende. På en fredag hade de god kontakt med företaget i fråga. Den efterföljande måndagen gick bolaget inte att få tag på varken via mejl eller telefon.

Snart fick de veta att företaget hade gått in i rekonstruktion på grund av den dåliga ekonomin. Nu är de båda oroliga för vad som händer om bolaget går i konkurs.

– Jag blev förbannad. Sen mejlade jag tillverkarna av laddboxen, då fick jag svaret att jag kunde hitta någon annan, säger Annelie Stavreus Evers till radion.

"Vi har stängt"

Det aktuella solcellsföretaget och tillverkaren, där den senare stod för sin del av garantin, nämns inte vid namn av radion och har därmed inte heller gett sin version.

Lars Evers och Annelie Stavreus Evers är dock inte de första som reagerat på oberäkneligheten i att solcellsföretag plötsligt kan försvinna.

Ett exempel var när Solcellen Sverige AB, som med en omsättning på 200 miljoner årligen beskrevs som ett av Sveriges största solcellsföretag, gick i konkurs i höstas.

– Aha misstänkte det… de har inte svarat på mail eller telefon. “Vi har stängt” säger telefonsvararen, framhöll en användare i Facebookgruppen “Vi som har Solel” med tiotusentals medlemmar när beskedet nådde kunderna via omvägar.

Högre räntor

Många av konkurserna beror på högre räntor och billigare el, enligt SR.

– Orsaken är att man inte kan betala sina skulder. Den vanliga konkursgrunden, sade exempelvis Kenneth Nilsson vid Setterwalls Advokatbyrå till Di efter att den stora solcellsaktören Sunroof kastat in handduken i julas.

Samma månad gick Alstra Nordic AB, framför allt verksamma i södra Sverige, i konkurs.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – “Folk blir plötsligt kontaktade”

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen