Solcellskunder slår larm om plötslig konkurs: ”blev förbannad”

2025 04 21

Under 2024 kastade 147 bolag i branschen in handduken.

Hittills i år är siffran redan uppe i 50, enligt SR.

Och nu slår kunder larm om oron för att fler solcellsföretag plötsligt går under – och inte minst de efterföljande konsekvenserna.

Framför allt består stressen i vad som händer med garantierna vid ett sådant scenario.

– Jag tror att det kan bli problem, säger exempelvis solcellskunden Lars Evers till P4 Kalmar.

"Blev förbannad"

Lars Evers är tillsammans med Annelie Stavreus Evers två som drabbats av att plötsligt stå utan besked och stöd när ett solcellsföretag hamnar i knipa.

När paret fick problem med sin installerade laddbox inledde de ett reklamationsärende. På en fredag hade de god kontakt med företaget i fråga. Den efterföljande måndagen gick bolaget inte att få tag på varken via mejl eller telefon.

Snart fick de veta att företaget hade gått in i rekonstruktion på grund av den dåliga ekonomin. Nu är de båda oroliga för vad som händer om bolaget går i konkurs.

– Jag blev förbannad. Sen mejlade jag tillverkarna av laddboxen, då fick jag svaret att jag kunde hitta någon annan, säger Annelie Stavreus Evers till radion.

"Vi har stängt"

Det aktuella solcellsföretaget och tillverkaren, där den senare stod för sin del av garantin, nämns inte vid namn av radion och har därmed inte heller gett sin version.

Lars Evers och Annelie Stavreus Evers är dock inte de första som reagerat på oberäkneligheten i att solcellsföretag plötsligt kan försvinna.

Ett exempel var när Solcellen Sverige AB, som med en omsättning på 200 miljoner årligen beskrevs som ett av Sveriges största solcellsföretag, gick i konkurs i höstas.

– Aha misstänkte det… de har inte svarat på mail eller telefon. “Vi har stängt” säger telefonsvararen, framhöll en användare i Facebookgruppen “Vi som har Solel” med tiotusentals medlemmar när beskedet nådde kunderna via omvägar.

Högre räntor

Många av konkurserna beror på högre räntor och billigare el, enligt SR.

– Orsaken är att man inte  kan betala sina skulder. Den vanliga konkursgrunden, sade exempelvis Kenneth Nilsson vid Setterwalls Advokatbyrå till Di efter att den stora solcellsaktören Sunroof kastat in handduken i julas.

Samma månad gick Alstra Nordic AB, framför allt verksamma i södra Sverige, i konkurs.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – “Folk blir plötsligt kontaktade”

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen