Solcellskunder slår larm om plötslig konkurs: ”blev förbannad”

2025 04 21

Hundratals solcellsföretag har gått i konkurs det senaste året.

Under 2024 kastade 147 bolag i branschen in handduken.

Hittills i år är siffran redan uppe i 50, enligt SR.

Och nu slår kunder larm om oron för att fler solcellsföretag plötsligt går under – och inte minst de efterföljande konsekvenserna.

Framför allt består stressen i vad som händer med garantierna vid ett sådant scenario.

– Jag tror att det kan bli problem, säger exempelvis solcellskunden Lars Evers till P4 Kalmar.

"Blev förbannad"

Lars Evers är tillsammans med Annelie Stavreus Evers två som drabbats av att plötsligt stå utan besked och stöd när ett solcellsföretag hamnar i knipa.

När paret fick problem med sin installerade laddbox inledde de ett reklamationsärende. På en fredag hade de god kontakt med företaget i fråga. Den efterföljande måndagen gick bolaget inte att få tag på varken via mejl eller telefon.

Snart fick de veta att företaget hade gått in i rekonstruktion på grund av den dåliga ekonomin. Nu är de båda oroliga för vad som händer om bolaget går i konkurs.

– Jag blev förbannad. Sen mejlade jag tillverkarna av laddboxen, då fick jag svaret att jag kunde hitta någon annan, säger Annelie Stavreus Evers till radion.

"Vi har stängt"

Det aktuella solcellsföretaget och tillverkaren, där den senare stod för sin del av garantin, nämns inte vid namn av radion och har därmed inte heller gett sin version.

Lars Evers och Annelie Stavreus Evers är dock inte de första som reagerat på oberäkneligheten i att solcellsföretag plötsligt kan försvinna.

Ett exempel var när Solcellen Sverige AB, som med en omsättning på 200 miljoner årligen beskrevs som ett av Sveriges största solcellsföretag, gick i konkurs i höstas.

– Aha misstänkte det… de har inte svarat på mail eller telefon. “Vi har stängt” säger telefonsvararen, framhöll en användare i Facebookgruppen “Vi som har Solel” med tiotusentals medlemmar när beskedet nådde kunderna via omvägar.

Högre räntor

Många av konkurserna beror på högre räntor och billigare el, enligt SR.

– Orsaken är att man inte kan betala sina skulder. Den vanliga konkursgrunden, sade exempelvis Kenneth Nilsson vid Setterwalls Advokatbyrå till Di efter att den stora solcellsaktören Sunroof kastat in handduken i julas.

Samma månad gick Alstra Nordic AB, framför allt verksamma i södra Sverige, i konkurs.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – “Folk blir plötsligt kontaktade”

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen