Solcellskunder slår larm om plötslig konkurs: ”blev förbannad”

2025 04 21

Hundratals solcellsföretag har gått i konkurs det senaste året.

Under 2024 kastade 147 bolag i branschen in handduken.

Hittills i år är siffran redan uppe i 50, enligt SR.

Och nu slår kunder larm om oron för att fler solcellsföretag plötsligt går under – och inte minst de efterföljande konsekvenserna.

Framför allt består stressen i vad som händer med garantierna vid ett sådant scenario.

– Jag tror att det kan bli problem, säger exempelvis solcellskunden Lars Evers till P4 Kalmar.

"Blev förbannad"

Lars Evers är tillsammans med Annelie Stavreus Evers två som drabbats av att plötsligt stå utan besked och stöd när ett solcellsföretag hamnar i knipa.

När paret fick problem med sin installerade laddbox inledde de ett reklamationsärende. På en fredag hade de god kontakt med företaget i fråga. Den efterföljande måndagen gick bolaget inte att få tag på varken via mejl eller telefon.

Snart fick de veta att företaget hade gått in i rekonstruktion på grund av den dåliga ekonomin. Nu är de båda oroliga för vad som händer om bolaget går i konkurs.

– Jag blev förbannad. Sen mejlade jag tillverkarna av laddboxen, då fick jag svaret att jag kunde hitta någon annan, säger Annelie Stavreus Evers till radion.

"Vi har stängt"

Det aktuella solcellsföretaget och tillverkaren, där den senare stod för sin del av garantin, nämns inte vid namn av radion och har därmed inte heller gett sin version.

Lars Evers och Annelie Stavreus Evers är dock inte de första som reagerat på oberäkneligheten i att solcellsföretag plötsligt kan försvinna.

Ett exempel var när Solcellen Sverige AB, som med en omsättning på 200 miljoner årligen beskrevs som ett av Sveriges största solcellsföretag, gick i konkurs i höstas.

– Aha misstänkte det… de har inte svarat på mail eller telefon. “Vi har stängt” säger telefonsvararen, framhöll en användare i Facebookgruppen “Vi som har Solel” med tiotusentals medlemmar när beskedet nådde kunderna via omvägar.

Högre räntor

Många av konkurserna beror på högre räntor och billigare el, enligt SR.

– Orsaken är att man inte kan betala sina skulder. Den vanliga konkursgrunden, sade exempelvis Kenneth Nilsson vid Setterwalls Advokatbyrå till Di efter att den stora solcellsaktören Sunroof kastat in handduken i julas.

Samma månad gick Alstra Nordic AB, framför allt verksamma i södra Sverige, i konkurs.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – “Folk blir plötsligt kontaktade”

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen