Soldater i samtal hem: Kriget är falskt

2022 09 29

Rysslands krig i Ukraina bygger på falska premisser. Det menar ryska soldater själva.

Den svidande kritiken kommer från de som känner till krigets verklighet allra bäst. New York Times har fått tillgång till tusentals telefonsamtal mellan ryska soldater och deras anhöriga i Ryssland.

I samtalen, som avlyssnats av ukrainska myndigheter och reportrar, framkommer det att soldaterna gått in i kriget ovetandes om att de skulle ut i strid.

En soldat ”Sergej” säger i ett samtal med sin mamma att kriget bygger på falska förevändningar.

– Det här kriget är baserat på falska förevändningar. Ingen behövde det. Vi kom hit och människor levde normala liv. Mycket bra, precis som i Ryssland. Och nu måste de bo i källare.

Vittnesmål om matbrist

En annan soldat berättar om hur kriget gjorde honom till en mördare.

– Vi klädde av dem, tog ut dom i skogen och sköt dem.

När flickvännen han pratar med frågar varför soldaterna inte tillfångatog ukrainarna är svaret: ”Då hade vi varit tvungna att föda dem. Vi har inte ens tillräckligt med mat för oss själva, förstår du”, svarar Sergej.

Kontrasten mellan vad som återges i rysk media om kriget och vad som händer på marken är slående i samtalen.

Fick ingen information

New York Times skriver även om samtal från soldaten ”Vitaly” frågar sin far vad som sägs om kriget hemma i Ryssland.

– Vad säger de på nyheterna? Vi får ingen information alls här.

”Seger efter seger”, det är allt vi kan se här, svarar pappan.

Vittnesmålen från de ryska soldaterna tapetserar nu världens medier. Samtidigt fortsätter kriget. Imorgon fredag har Ryssland aviserat att man kommer ta över och annektera de fyra områden som man tidigare i veckan hållit ”folkomröstningar” i Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Enligt Kreml har invånarna gett sitt stöd att ingå i Ryssland, enligt flera medier.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Nordkoreansk missil har avfyrats mot Ukraina

2026 07 31

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar att en ny gräns har passerats i kriget.

Ryssland har avfyrat en nordkoreansk robot mot Ukraina, uppger Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

– Naturligtvis kommer det att genomföras flera undersökningar, allt kommer att kontrolleras noggrant. Men utifrån den information vi har handlar det om en nordkoreansk robot, skriver presidenten.

Zelenskyj uppger att roboten avfyrades i samband med nattens storskaliga ryska luftattack mot Ukraina. Minst åtta personer har bekräftats döda och 50 personer har skadats.

”Avskummen i Moskvaregimen”

Den nordkoreanska roboten uppges ha avfyrats mot Radushne i Dnipropetrovskregionen i södra Ukraina.

Zelenskyj reagerar kraftfullt på händelsen.

– Alliansen mellan avskummen i Moskvaregimens och den galna regimen i Nordkorea används för att få tillgång till robotar, för att använda nordkoreanska soldater i Europa och för att döda ukrainska barn.

Den ukrainske presidenten välkomnar att stora delar av världen har fördömt den storskaliga ryska luftattacken. Samtidigt betonar han att det krävs mer än fina ord för att stoppa Putins anfallskrig.

– Det viktigaste är inte kondoleanser och fördömanden, utan luftvärnsrobotar och att sätta ett sådant tryck på Ryssland som kan sätta stopp för deras korkade krig, deras attacker och deras terror.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Finlands kupp mot Ryssland – blir avskärmat

Nedslag i Polen

Under nattens attack kraschade en rysk kryssningsrobot i östra Polen. Enligt den polske premiärministern Donald Tusk finns det ”ingen anledning” att tro att Ryssland avsiktligt attackerade Polen.

Samtidigt fördöms incidenten i hårda ordalag.

– Attacken i Polen visar på Rysslands vårdslöshet och vilja att trappa upp konflikten. Vi står otvetydigt på vår allierade sida, framhåller Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: M. Ruminkiewicz resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer.

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej.

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen