Soldater i samtal hem: Kriget är falskt

2022 09 29

Rysslands krig i Ukraina bygger på falska premisser. Det menar ryska soldater själva.

Den svidande kritiken kommer från de som känner till krigets verklighet allra bäst. New York Times har fått tillgång till tusentals telefonsamtal mellan ryska soldater och deras anhöriga i Ryssland.

I samtalen, som avlyssnats av ukrainska myndigheter och reportrar, framkommer det att soldaterna gått in i kriget ovetandes om att de skulle ut i strid.

En soldat ”Sergej” säger i ett samtal med sin mamma att kriget bygger på falska förevändningar.

– Det här kriget är baserat på falska förevändningar. Ingen behövde det. Vi kom hit och människor levde normala liv. Mycket bra, precis som i Ryssland. Och nu måste de bo i källare.

Vittnesmål om matbrist

En annan soldat berättar om hur kriget gjorde honom till en mördare.

– Vi klädde av dem, tog ut dom i skogen och sköt dem.

När flickvännen han pratar med frågar varför soldaterna inte tillfångatog ukrainarna är svaret: ”Då hade vi varit tvungna att föda dem. Vi har inte ens tillräckligt med mat för oss själva, förstår du”, svarar Sergej.

Kontrasten mellan vad som återges i rysk media om kriget och vad som händer på marken är slående i samtalen.

Fick ingen information

New York Times skriver även om samtal från soldaten ”Vitaly” frågar sin far vad som sägs om kriget hemma i Ryssland.

– Vad säger de på nyheterna? Vi får ingen information alls här.

”Seger efter seger”, det är allt vi kan se här, svarar pappan.

Vittnesmålen från de ryska soldaterna tapetserar nu världens medier. Samtidigt fortsätter kriget. Imorgon fredag har Ryssland aviserat att man kommer ta över och annektera de fyra områden som man tidigare i veckan hållit ”folkomröstningar” i Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Enligt Kreml har invånarna gett sitt stöd att ingå i Ryssland, enligt flera medier.

 

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Total förvirring” efter Trumps megahot

2025 07 14

USA:s president Donald Trump hotar att införa ”mycket hårda tullar” mot Ryssland om landet inte avslutar sitt anfallskrig i Ukraina inom 50 dagar.

Om inget fredsavtal är undertecknat innan deadline kan USA belägga Ryssland och landets handelspartners med strafftullar på 100 procent.

Det skulle bland annat kunna drabba Kina, Indien och flera europeiska länder.

– Vi kallar det för sekundära tullar och ni vet vad det betyder, sade Trump på en gemensam pressträff med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

”Total förvirring”

Det råder dock stora oklarheter kring hur Trumps tullhot mot Ryssland ska utformas.

– Det råder "total förvirring" i USA just nu, säger TV2:s USA-korrespondent Lotte Mejlhede till kanalen.

Hon menar att det är oklart om de 100-procentiga tullarna också kommer att riktas mot Rysslands handelspartners.

 – Om han bara slår till mot Ryssland, men inte mot de länder som handlar med Ryssland, då är det inget hot, säger Lotte Mejlhede.

– Om dessa länder inte drabbas, då är det inte ett hot mot Rysslands krigsekonomi.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Oväntad reaktion i Ryssland

Den ryska marknaden har reagerat på Trumps utspel.

På måndagskvällen stiger Moskvabörsen med 2,7 procent, trots Trumps hot om nya tullar.

Den ryska rubeln stärks även mot både amerikanska dollarn och kinesiska yuan, den mest omsatta utländska valutan i Ryssland.

– Trump presterade sämre än marknadens förväntningar, säger börsanalytikern Artyom Nikolayev till Reuters.

– Han gav den ryska ledningen 50 dagar att komma på något nytt som kan förlänga förhandlingarna. Dessutom gillar Trump att skjuta upp och förlänga tidsfrister.

LÄS MER:

Trump riktigt förbannad – ”Detta funkar inte längre”

”Dags att mobilisera” – Macron går emot övriga EU-jättar

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen