Soldater i Ukraina kritiserar Sverige

2022 11 04

Svenska soldater som strider i Ukraina anser att Sverige är naiva och passiva.

Det menar Jonas Öhrman, grundare av frivilligorganisationen Blue/Yellow som hjälper till att föra in militära material till Ukraina.

– Vi måste förstå att vi är i krig. Vi måste göra mer och gå in djupare, säger han i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon.

I programmet får han även frågan om han anser att Sverige är naiva i sitt sätt att agera kring kriget.

– Ja, svarar han.

Varnar för brutal krigföring

De svenska soldaterna som rest till Ukraina för att frivilligt slåss mot Vladimir Putins armé slår dock inte enbart larm om att Sverige måste göra mer.

Man varnar även för att Rysslands krigföring eskalerar till nya brutala nivåer, där inte minst barn drabbas av förtäckta minor.

– Det är extremt mycket minor, säger Jonas Öhrman till TV4, och berättar att minorna spränger bort armar och andra kroppsdelar på barnen.

– Rysslands agerande är cyniskt och brutalt.

Över 600 svenskar

I krigets inledande skede rapporterades om att över 600 frivilliga svenskar stred i Ukraina. Hur många som är kvar idag är inte känt, enligt SVT.

Däremot vet man att de finns utspridda på olika enheter över hela landet.

Kanalen talade tidigare i höst med två svenskar som berättar om de enorma riskerna de möter när de slåss mot ryssarna.

– Jag kommer aldrig att bli tillfångatagen. Jag har två kulor i min stridsväst som är avsedda för mig själv, säger soldaten “Lars” som inte vill uppge sitt riktiga namn, till SVT.

– Jag har alltid varit beredd att ta mitt eget liv om det skulle komma till det.

"Döms förmodligen till döden"

“Roger” är en annan svensk militär som fungerat som sjukvårdare i en frivillig sjukvårdsbataljon.

– Blir jag tillfångatagen så kommer de förmodligen döma mig till döden som legosoldat. Sen är jag inte legosoldat enligt internationell lag, jag har ingen lön alls, säger han.

Flera svenskar har stupat i Ukraina i samband med ryska attacker.

I våras uppgav utrikesdepartementet att fem svenskar dött i kriget i Ukraina. Beskedet kom till Sverige genom en så kallad not till svensk UD, rapporterade Expressen.

LÄS MER: Svensk man åtalas i Ukraina

LÄS MER: Svensk fruktar att bli avrättad av Ryssland

LÄS MER: Rysslands besked – fem svenskar har dött i Ukraina

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen