Soldater i Ukraina kritiserar Sverige

2022 11 04

Svenska soldater som strider i Ukraina anser att Sverige är naiva och passiva.

Det menar Jonas Öhrman, grundare av frivilligorganisationen Blue/Yellow som hjälper till att föra in militära material till Ukraina.

– Vi måste förstå att vi är i krig. Vi måste göra mer och gå in djupare, säger han i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon.

I programmet får han även frågan om han anser att Sverige är naiva i sitt sätt att agera kring kriget.

– Ja, svarar han.

Varnar för brutal krigföring

De svenska soldaterna som rest till Ukraina för att frivilligt slåss mot Vladimir Putins armé slår dock inte enbart larm om att Sverige måste göra mer.

Man varnar även för att Rysslands krigföring eskalerar till nya brutala nivåer, där inte minst barn drabbas av förtäckta minor.

– Det är extremt mycket minor, säger Jonas Öhrman till TV4, och berättar att minorna spränger bort armar och andra kroppsdelar på barnen.

– Rysslands agerande är cyniskt och brutalt.

Över 600 svenskar

I krigets inledande skede rapporterades om att över 600 frivilliga svenskar stred i Ukraina. Hur många som är kvar idag är inte känt, enligt SVT.

Däremot vet man att de finns utspridda på olika enheter över hela landet.

Kanalen talade tidigare i höst med två svenskar som berättar om de enorma riskerna de möter när de slåss mot ryssarna.

– Jag kommer aldrig att bli tillfångatagen. Jag har två kulor i min stridsväst som är avsedda för mig själv, säger soldaten “Lars” som inte vill uppge sitt riktiga namn, till SVT.

– Jag har alltid varit beredd att ta mitt eget liv om det skulle komma till det.

"Döms förmodligen till döden"

“Roger” är en annan svensk militär som fungerat som sjukvårdare i en frivillig sjukvårdsbataljon.

– Blir jag tillfångatagen så kommer de förmodligen döma mig till döden som legosoldat. Sen är jag inte legosoldat enligt internationell lag, jag har ingen lön alls, säger han.

Flera svenskar har stupat i Ukraina i samband med ryska attacker.

I våras uppgav utrikesdepartementet att fem svenskar dött i kriget i Ukraina. Beskedet kom till Sverige genom en så kallad not till svensk UD, rapporterade Expressen.

LÄS MER: Svensk man åtalas i Ukraina

LÄS MER: Svensk fruktar att bli avrättad av Ryssland

LÄS MER: Rysslands besked – fem svenskar har dött i Ukraina

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen