Soldater i Ukraina kritiserar Sverige

2022 11 04

Svenska soldater som strider i Ukraina anser att Sverige är naiva och passiva.

Det menar Jonas Öhrman, grundare av frivilligorganisationen Blue/Yellow som hjälper till att föra in militära material till Ukraina.

– Vi måste förstå att vi är i krig. Vi måste göra mer och gå in djupare, säger han i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon.

I programmet får han även frågan om han anser att Sverige är naiva i sitt sätt att agera kring kriget.

– Ja, svarar han.

Varnar för brutal krigföring

De svenska soldaterna som rest till Ukraina för att frivilligt slåss mot Vladimir Putins armé slår dock inte enbart larm om att Sverige måste göra mer.

Man varnar även för att Rysslands krigföring eskalerar till nya brutala nivåer, där inte minst barn drabbas av förtäckta minor.

– Det är extremt mycket minor, säger Jonas Öhrman till TV4, och berättar att minorna spränger bort armar och andra kroppsdelar på barnen.

– Rysslands agerande är cyniskt och brutalt.

Över 600 svenskar

I krigets inledande skede rapporterades om att över 600 frivilliga svenskar stred i Ukraina. Hur många som är kvar idag är inte känt, enligt SVT.

Däremot vet man att de finns utspridda på olika enheter över hela landet.

Kanalen talade tidigare i höst med två svenskar som berättar om de enorma riskerna de möter när de slåss mot ryssarna.

– Jag kommer aldrig att bli tillfångatagen. Jag har två kulor i min stridsväst som är avsedda för mig själv, säger soldaten “Lars” som inte vill uppge sitt riktiga namn, till SVT.

– Jag har alltid varit beredd att ta mitt eget liv om det skulle komma till det.

"Döms förmodligen till döden"

“Roger” är en annan svensk militär som fungerat som sjukvårdare i en frivillig sjukvårdsbataljon.

– Blir jag tillfångatagen så kommer de förmodligen döma mig till döden som legosoldat. Sen är jag inte legosoldat enligt internationell lag, jag har ingen lön alls, säger han.

Flera svenskar har stupat i Ukraina i samband med ryska attacker.

I våras uppgav utrikesdepartementet att fem svenskar dött i kriget i Ukraina. Beskedet kom till Sverige genom en så kallad not till svensk UD, rapporterade Expressen.

LÄS MER: Svensk man åtalas i Ukraina

LÄS MER: Svensk fruktar att bli avrättad av Ryssland

LÄS MER: Rysslands besked – fem svenskar har dött i Ukraina

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen