Soldater i Ukraina kritiserar Sverige

2022 11 04

Svenska soldater som strider i Ukraina anser att Sverige är naiva och passiva.

Det menar Jonas Öhrman, grundare av frivilligorganisationen Blue/Yellow som hjälper till att föra in militära material till Ukraina.

– Vi måste förstå att vi är i krig. Vi måste göra mer och gå in djupare, säger han i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon.

I programmet får han även frågan om han anser att Sverige är naiva i sitt sätt att agera kring kriget.

– Ja, svarar han.

Varnar för brutal krigföring

De svenska soldaterna som rest till Ukraina för att frivilligt slåss mot Vladimir Putins armé slår dock inte enbart larm om att Sverige måste göra mer.

Man varnar även för att Rysslands krigföring eskalerar till nya brutala nivåer, där inte minst barn drabbas av förtäckta minor.

– Det är extremt mycket minor, säger Jonas Öhrman till TV4, och berättar att minorna spränger bort armar och andra kroppsdelar på barnen.

– Rysslands agerande är cyniskt och brutalt.

Över 600 svenskar

I krigets inledande skede rapporterades om att över 600 frivilliga svenskar stred i Ukraina. Hur många som är kvar idag är inte känt, enligt SVT.

Däremot vet man att de finns utspridda på olika enheter över hela landet.

Kanalen talade tidigare i höst med två svenskar som berättar om de enorma riskerna de möter när de slåss mot ryssarna.

– Jag kommer aldrig att bli tillfångatagen. Jag har två kulor i min stridsväst som är avsedda för mig själv, säger soldaten “Lars” som inte vill uppge sitt riktiga namn, till SVT.

– Jag har alltid varit beredd att ta mitt eget liv om det skulle komma till det.

"Döms förmodligen till döden"

“Roger” är en annan svensk militär som fungerat som sjukvårdare i en frivillig sjukvårdsbataljon.

– Blir jag tillfångatagen så kommer de förmodligen döma mig till döden som legosoldat. Sen är jag inte legosoldat enligt internationell lag, jag har ingen lön alls, säger han.

Flera svenskar har stupat i Ukraina i samband med ryska attacker.

I våras uppgav utrikesdepartementet att fem svenskar dött i kriget i Ukraina. Beskedet kom till Sverige genom en så kallad not till svensk UD, rapporterade Expressen.

LÄS MER: Svensk man åtalas i Ukraina

LÄS MER: Svensk fruktar att bli avrättad av Ryssland

LÄS MER: Rysslands besked – fem svenskar har dött i Ukraina

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen