SOMMAREN 2023: Vädervarning utfärdad

2023 05 19

Räkna med en svettig sommar.

Värmeböljorna kommer att avlösa varandra, enligt SVT:s långtidsprognos.

Mellan juni och augusti väntas flera högtryck dra in över Sverige.

– Högtrycken väntas återkomma tillräckligt ofta för att helhetsbilden av sommaren ska bli högtrycksdominerad. En vanlig konsekvens av detta är att vi får hit ovanligt varm luft, som dessutom täcker stora områden, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till tv-kanalen.

Varmt men farligt

En ovanligt varm sommar är glada nyheter för många svenskar som längtar efter värmen.

Men det varma värdet kan även skapa problem.

Det varnar Nitzan Cohen för.

Enligt meteorologen kommer risken för skogsbränder att öka avsevärt.

– Högtryckssomrar är förenade med ökad skogsbrandsrisk. Det beror framför allt på att det blir längre värmeperioder kopplat till att det blir längre perioder utan regn, säger han till SVT.

35 700 fotbollsplaner

Under den rekordvarma sommaren 2018 skakades Sverige av omfattande skogsbränder.

Skog motsvarande 35 700 fotbollsplaner brann ner i Sverige.

Flera orter fick evakueras och Sverige fick ta hjälp av ett tiotal länder för att släcka bränderna.

Totalt skadades 9 500 hektar skog av ett värde på 300 miljoner kronor, uppger SvD.

Värmebölja i Sverige

I Sverige definieras en värmebölja utifrån SMHI:s kriterier.

Enligt väderinstitutet ska dygnets högsta temperatur överstiga 25 grader i minst fem dagar i rad för att det ska räknas som en värmebölja.

I takt med att klimatet förändras väntas värmeböljor bli allt vanligare, både globalt och i Sverige.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, betraktar värmeböljor som en framtida utmaning för Sverige.

Enligt MSB förväntas medeltemperaturen i Sverige stiga med 3-5 grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990.

– Värmeböljorna kommer att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller förebyggande anpassningsåtgärder och krisberedskap, framhåller myndigheten.

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen