SONENS TEORI: Tror att detta har hänt det försvunna pensionärsparet

2024 11 01

Sonen till det försvunna pensionärsparet har en egen teori om vad som kan ha hänt.

Det är nu på dagen en vecka sedan pensionärerna Per Inge, 80 och Margareta, 83 försvann i samband med en svamptur i skogarna utanför Boxholm.

Paret försvann alltså förra fredagen, och anmäldes saknade i måndags.

Enda spåret efter paret är bilen som stod parkerad vid platsen där de tros ha försvunnit.

I onsdags meddelade polisen att det aktiva sökandet avbryts.

– Polisens mer omfattande aktiva sökinsats, så som den sett ut under dagen, avslutas då man gjort bedömningen att det tyvärr inte längre finns möjlighet att hitta paret vid liv, meddelade polisen då.

Men de anhöriga lever fortfarande med sin undran över vad som har hänt.

Detta tror sonen har hänt

Margaretas son Stefan har förståelse för att polisen inte kan fortsätta med det organiserade sökandet hur länge som helst, säger han till Expressen.

– Jag förstår att de inte kan hålla på i all evighet. Även fast de inte har personal ute jobbar de vidare på annat sätt, säger Stefan till tidningen.

Missing People kommer dock ha en ny skallgång på lördagen.

Och Stefan har en egen teori om vad som kan ha hänt Margareta och Per Inge, uppger tidningen.

Han tror att något har hänt någon av dem, och därför har de båda blivit kvar och inte lyckats ta sig därifrån.

Men det är spekulation från hans sida, och han vill egentligen bara ha svar på vad som har hänt.

– Det känns tungt, man vill bara hitta dem och få ett avslut för att kunna gå vidare, säger Margaretas son Stefan.

Vana vid naturen

Margareta och Per Inge älskar naturen, har Stefan tidigare berättat för Aftonbladet.

De gav sig ofta ut i skogen.

– Efter att de sålde sommarstugan så är det som att de alltid vill vara i naturen, säger han till tidningen.

Han säger också att han är förvånad över det inträffade, med tanke på att föräldrarna är vana vid att vara ute i skogen.

– Det var inte vad man trodde skulle hända, säger han.

Kan söka i månader – eller år

Missing People kommer alltså att fortsätta leta efter paret nu på lördag. Det ses inte längre som lika brådskande eftersom paret inte bedöms vara vid liv.

– Men samtidigt så är det ju så att vi såklart vill hitta dem skyndsamt för familjens skull. För den oro, ångest och smärta som de anhöriga går igenom är ju helt fruktansvärd, säger Lotta Klang Bergström, operativ chef på Missing People, till Corren.

Hon understryker att organisationen kommer att fortsätta sökandet även om det skulle ta flera månader eller år, enligt tidningen.

Arkivfoto: Erik Witsoe

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen