SONENS TEORI: Tror att detta har hänt det försvunna pensionärsparet

2024 11 01

Sonen till det försvunna pensionärsparet har en egen teori om vad som kan ha hänt.

Det är nu på dagen en vecka sedan pensionärerna Per Inge, 80 och Margareta, 83 försvann i samband med en svamptur i skogarna utanför Boxholm.

Paret försvann alltså förra fredagen, och anmäldes saknade i måndags.

Enda spåret efter paret är bilen som stod parkerad vid platsen där de tros ha försvunnit.

I onsdags meddelade polisen att det aktiva sökandet avbryts.

– Polisens mer omfattande aktiva sökinsats, så som den sett ut under dagen, avslutas då man gjort bedömningen att det tyvärr inte längre finns möjlighet att hitta paret vid liv, meddelade polisen då.

Men de anhöriga lever fortfarande med sin undran över vad som har hänt.

Detta tror sonen har hänt

Margaretas son Stefan har förståelse för att polisen inte kan fortsätta med det organiserade sökandet hur länge som helst, säger han till Expressen.

– Jag förstår att de inte kan hålla på i all evighet. Även fast de inte har personal ute jobbar de vidare på annat sätt, säger Stefan till tidningen.

Missing People kommer dock ha en ny skallgång på lördagen.

Och Stefan har en egen teori om vad som kan ha hänt Margareta och Per Inge, uppger tidningen.

Han tror att något har hänt någon av dem, och därför har de båda blivit kvar och inte lyckats ta sig därifrån.

Men det är spekulation från hans sida, och han vill egentligen bara ha svar på vad som har hänt.

– Det känns tungt, man vill bara hitta dem och få ett avslut för att kunna gå vidare, säger Margaretas son Stefan.

Vana vid naturen

Margareta och Per Inge älskar naturen, har Stefan tidigare berättat för Aftonbladet.

De gav sig ofta ut i skogen.

– Efter att de sålde sommarstugan så är det som att de alltid vill vara i naturen, säger han till tidningen.

Han säger också att han är förvånad över det inträffade, med tanke på att föräldrarna är vana vid att vara ute i skogen.

– Det var inte vad man trodde skulle hända, säger han.

Kan söka i månader – eller år

Missing People kommer alltså att fortsätta leta efter paret nu på lördag. Det ses inte längre som lika brådskande eftersom paret inte bedöms vara vid liv.

– Men samtidigt så är det ju så att vi såklart vill hitta dem skyndsamt för familjens skull. För den oro, ångest och smärta som de anhöriga går igenom är ju helt fruktansvärd, säger Lotta Klang Bergström, operativ chef på Missing People, till Corren.

Hon understryker att organisationen kommer att fortsätta sökandet även om det skulle ta flera månader eller år, enligt tidningen.

Arkivfoto: Erik Witsoe

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen