5 aug 26

SONENS TEORI: Tror att detta har hänt det försvunna pensionärsparet

2024 11 01

Sonen till det försvunna pensionärsparet har en egen teori om vad som kan ha hänt.

Det är nu på dagen en vecka sedan pensionärerna Per Inge, 80 och Margareta, 83 försvann i samband med en svamptur i skogarna utanför Boxholm.

Paret försvann alltså förra fredagen, och anmäldes saknade i måndags.

Enda spåret efter paret är bilen som stod parkerad vid platsen där de tros ha försvunnit.

I onsdags meddelade polisen att det aktiva sökandet avbryts.

– Polisens mer omfattande aktiva sökinsats, så som den sett ut under dagen, avslutas då man gjort bedömningen att det tyvärr inte längre finns möjlighet att hitta paret vid liv, meddelade polisen då.

Men de anhöriga lever fortfarande med sin undran över vad som har hänt.

Detta tror sonen har hänt

Margaretas son Stefan har förståelse för att polisen inte kan fortsätta med det organiserade sökandet hur länge som helst, säger han till Expressen.

– Jag förstår att de inte kan hålla på i all evighet. Även fast de inte har personal ute jobbar de vidare på annat sätt, säger Stefan till tidningen.

Missing People kommer dock ha en ny skallgång på lördagen.

Och Stefan har en egen teori om vad som kan ha hänt Margareta och Per Inge, uppger tidningen.

Han tror att något har hänt någon av dem, och därför har de båda blivit kvar och inte lyckats ta sig därifrån.

Men det är spekulation från hans sida, och han vill egentligen bara ha svar på vad som har hänt.

– Det känns tungt, man vill bara hitta dem och få ett avslut för att kunna gå vidare, säger Margaretas son Stefan.

Vana vid naturen

Margareta och Per Inge älskar naturen, har Stefan tidigare berättat för Aftonbladet.

De gav sig ofta ut i skogen.

– Efter att de sålde sommarstugan så är det som att de alltid vill vara i naturen, säger han till tidningen.

Han säger också att han är förvånad över det inträffade, med tanke på att föräldrarna är vana vid att vara ute i skogen.

– Det var inte vad man trodde skulle hända, säger han.

Kan söka i månader – eller år

Missing People kommer alltså att fortsätta leta efter paret nu på lördag. Det ses inte längre som lika brådskande eftersom paret inte bedöms vara vid liv.

– Men samtidigt så är det ju så att vi såklart vill hitta dem skyndsamt för familjens skull. För den oro, ångest och smärta som de anhöriga går igenom är ju helt fruktansvärd, säger Lotta Klang Bergström, operativ chef på Missing People, till Corren.

Hon understryker att organisationen kommer att fortsätta sökandet även om det skulle ta flera månader eller år, enligt tidningen.

Arkivfoto: Erik Witsoe

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen