SONENS TEORI: Tror att detta har hänt det försvunna pensionärsparet

2024 11 01

Sonen till det försvunna pensionärsparet har en egen teori om vad som kan ha hänt.

Det är nu på dagen en vecka sedan pensionärerna Per Inge, 80 och Margareta, 83 försvann i samband med en svamptur i skogarna utanför Boxholm.

Paret försvann alltså förra fredagen, och anmäldes saknade i måndags.

Enda spåret efter paret är bilen som stod parkerad vid platsen där de tros ha försvunnit.

I onsdags meddelade polisen att det aktiva sökandet avbryts.

– Polisens mer omfattande aktiva sökinsats, så som den sett ut under dagen, avslutas då man gjort bedömningen att det tyvärr inte längre finns möjlighet att hitta paret vid liv, meddelade polisen då.

Men de anhöriga lever fortfarande med sin undran över vad som har hänt.

Detta tror sonen har hänt

Margaretas son Stefan har förståelse för att polisen inte kan fortsätta med det organiserade sökandet hur länge som helst, säger han till Expressen.

– Jag förstår att de inte kan hålla på i all evighet. Även fast de inte har personal ute jobbar de vidare på annat sätt, säger Stefan till tidningen.

Missing People kommer dock ha en ny skallgång på lördagen.

Och Stefan har en egen teori om vad som kan ha hänt Margareta och Per Inge, uppger tidningen.

Han tror att något har hänt någon av dem, och därför har de båda blivit kvar och inte lyckats ta sig därifrån.

Men det är spekulation från hans sida, och han vill egentligen bara ha svar på vad som har hänt.

– Det känns tungt, man vill bara hitta dem och få ett avslut för att kunna gå vidare, säger Margaretas son Stefan.

Vana vid naturen

Margareta och Per Inge älskar naturen, har Stefan tidigare berättat för Aftonbladet.

De gav sig ofta ut i skogen.

– Efter att de sålde sommarstugan så är det som att de alltid vill vara i naturen, säger han till tidningen.

Han säger också att han är förvånad över det inträffade, med tanke på att föräldrarna är vana vid att vara ute i skogen.

– Det var inte vad man trodde skulle hända, säger han.

Kan söka i månader – eller år

Missing People kommer alltså att fortsätta leta efter paret nu på lördag. Det ses inte längre som lika brådskande eftersom paret inte bedöms vara vid liv.

– Men samtidigt så är det ju så att vi såklart vill hitta dem skyndsamt för familjens skull. För den oro, ångest och smärta som de anhöriga går igenom är ju helt fruktansvärd, säger Lotta Klang Bergström, operativ chef på Missing People, till Corren.

Hon understryker att organisationen kommer att fortsätta sökandet även om det skulle ta flera månader eller år, enligt tidningen.

Arkivfoto: Erik Witsoe

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen