SOS Alarm översköljs av samtal – vädjar till allmänheten

2024 06 22

SOS Alarm får mängder av samtal som aldrig borde ha ringts.

Under sommaren brukar det ske en stor ökning av antalet samtal till nödnumret 112.

Särskilt under midsommar blir nödsamtalen väldigt frekventa.

Just därför är det också väldigt viktigt att man inte ringer nödsamtal i onödan.

– Nu precis som under resten av året får vi mängder av samtal som aldrig borde ha ringts, säger SOS Alarms kommunikationschef Staffan Ekengren i ett uttalande.

Många felsamtal

Det kan dels handla om samtal som rings av misstag.

Idag är det vanligt att smarta mobiltelefoner och tillbehör ringer upp 112 automatiskt, till exempel vid misstänkta fallolyckor.

Men det finns också andra typer av onödiga samtal som rings till nödnumret.

– Det kan vara allt från busringningar och automatuppringningar till icke-akuta vårdsamtal, enligt Staffan Ekengren.

”Bråttom till möte inget vi kan avhjälpa”

I många fall handlar det alltså om samtal som rings av misstag, eller om företrädelsevis barn och ungdomar som busringer.

Men det förekommer också att vuxna människor ringer in om händelser som inte alls kan klassas som nödsituationer.

– Att någon fått in en fågel i vardagsrummet eller har bråttom till ett möte är till exempel inte något vi kan avhjälpa, nämner Staffan Ekengren som exempel.

Dessa felsamtal till 112 kan uppfattas som struntsaker, men sammantaget så blir det ett stort problem för SOS Alarm.

Totalt sett rings det 1,2 miljoner sådana samtal varje år.

Det innebär att mycket av SOS-operatörernas tid slösas bort helt i onödan.

Fler olyckor på sommaren

Detta är extra viktigt att tänka på nu, eftersom sommaren och i synnerhet midsommar innebär ett extra högt tryck på SOS Alarm.

Både olyckor, vårdärenden och skogsbränder tenderar att öka under sommaren.

Det kan bland annat kopplas till att fler människor är ute när det är vackert väder.

Exempelvis nämner SOS Alarm att antalet vattenolyckor nästan fördubblas under sommaren.

Detta samtidigt som exempelvis trafikolyckor, bränder och andra polis- och vårdärenden ökar med cirka 10 procent jämfört med resten av året.

Foto: SOS Alarm

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen