Stark avrådan: Gäller flera nödprodukter

2023 09 16

Det varnar Läkemedelsverket för i ett pressmeddelande.

Myndigheten syftar på så kallade luftvägsrensare som marknadsförs med löften om att kunna avlägsna föremål som fastnat i halsen.

Men produkterna befaras ha flera brister.

Nu uppmanar Läkemedelsverket privatpersoner att vara vaksamma.

– Vi har fått tips om att det finns flera luftvägsrensare på den svenska marknaden som skulle kunna brista i säkerhet. Eftersom produkterna används vid luftvägsstopp är det viktigt att kunna lita på att de verkligen fungerar när det gäller.

– Om du ska köpa och använda en medicinteknisk produkt ska den ha en tydlig CE-märkning samt åtföljas av information på svenska, säger Camilla Bysell, gruppchef vid medicintekniska enheten på Läkemedelsverket. 

Har stoppat försäljning

Läkemedelsverket har stoppat försäljningen av en luftvägsrensare på grund av brister i säkerhet.

Det rör sig om luftvägsrensaren SonicLife som myndigheten kontrollerade under 2023.

I samband med granskningen upptäckte Läkemedelsverket att produkten  saknade CE-märkning och nödvändig dokumentation.

–  Marknadsförbudet mot SonicLife gäller för den produkten och säljaren – inte andra liknande produkter. Läkemedelsverket kommer med all sannolikhet att kontrollera flera luftvägsrensare under året, framhåller Camilla Bysell.

Fakta luftvägsrensare

Så här skriver Läkemedelsverket om produkten:

- Luftvägsrensare kallas även för kvävningshjälp eller kvävningsräddare.

- Produkterna är avsedda att användas vid luftvägsstopp och är därför medicintekniska produkter.

- Olika företag utlovar i sin marknadsföring att produkterna ska kunna avlägsna föremål som har fastnat i halsen.

- I sociala medier kan marknadsföringen vara offensiv med budskap om att produkten är nödvändig för att du och dina närstående ska vara säkra om en kvävningsolycka inträffar.

Foto: Sasun Bughdaryan

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen