Stark trend bland bilköpare – har ökat med 20 procent

2025 01 18

En stark trend bland bilköpare har lett till en ökning med 20 procent.

Bilbranschen har haft det tufft de senaste åren, liksom många konsumenter, som har brottats med ett tufft ekonomiskt läge.

Det märks också på bilhandelns utveckling.

De senaste två åren har försäljningen av begagnade bilar ökat med 20 procent.

Tydlig trend

Det visar siffror från bilhandelsplatsen Wayke. Under det senaste året har begagnatförsäljningen ökat med 9 procent.

Och trenden, som inleddes under pandemin, ser ut att fortsätta.

– Räntorna är höga och folk tittar på sin månadsbudget och vill inte lägga mer än en viss summa och letar bil därefter. Därför är prisklassen 150 000–200 000 kronor väldigt het, säger Waykes VD Martin Fransson till DN.

Köpare intresserar sig framför allt för billiga bensinbilar.

Men samtidigt som begagnattrenden är stark, visar också annat statistik att många blir missnöjda med sitt köp.

Många missnöjda

Statistik från Sveriges Konsumenter visar att drygt en femtedel av alla klagomål från konsumenter som inkommer till organisationen, 21, 5 procent, avser just fordon.

Och det gäller framför allt begagnade fordon, har organisationen tidigare berättat för TV4.

– Ja det är fordon och främst begagnade bilar vi klagar på. Det är svåra köp, vi kan ganska lite och det kostar jättemycket, säger Maria Wiezell, konsumentvägledare, till kanalen.

Dessutom har många begagnade bilar blivit dyra på senare tid, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Det beror bland annat på att det finns ett stort utländskt intresse för att köpa begagnade svenska bilar. Dels för att svenska bilar anses vara välskötta, dels för att kronan är svag.

Kan förändras

Men trots att det finns vissa nackdelar så är intresset alltså fortsatt stort för begagnade bilar.

Och Waykes VD tror att trenden kommer att hålla i sig – men man kan inte utesluta att det blir en förändring, om någonting händer på nybilsfronten.

– Ibland rör det sig rätt drastiskt på marknaden. Om det skulle komma i gång med kraftiga erbjudanden på nya bilar kanske begagnat får sig en smäll, säger Martin Fransson till tidningen.

Foto: A. Bendus

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen