Stark trend bland bilköpare – har ökat med 20 procent

2025 01 18

En stark trend bland bilköpare har lett till en ökning med 20 procent.

Bilbranschen har haft det tufft de senaste åren, liksom många konsumenter, som har brottats med ett tufft ekonomiskt läge.

Det märks också på bilhandelns utveckling.

De senaste två åren har försäljningen av begagnade bilar ökat med 20 procent.

Tydlig trend

Det visar siffror från bilhandelsplatsen Wayke. Under det senaste året har begagnatförsäljningen ökat med 9 procent.

Och trenden, som inleddes under pandemin, ser ut att fortsätta.

– Räntorna är höga och folk tittar på sin månadsbudget och vill inte lägga mer än en viss summa och letar bil därefter. Därför är prisklassen 150 000–200 000 kronor väldigt het, säger Waykes VD Martin Fransson till DN.

Köpare intresserar sig framför allt för billiga bensinbilar.

Men samtidigt som begagnattrenden är stark, visar också annat statistik att många blir missnöjda med sitt köp.

Många missnöjda

Statistik från Sveriges Konsumenter visar att drygt en femtedel av alla klagomål från konsumenter som inkommer till organisationen, 21, 5 procent, avser just fordon.

Och det gäller framför allt begagnade fordon, har organisationen tidigare berättat för TV4.

– Ja det är fordon och främst begagnade bilar vi klagar på. Det är svåra köp, vi kan ganska lite och det kostar jättemycket, säger Maria Wiezell, konsumentvägledare, till kanalen.

Dessutom har många begagnade bilar blivit dyra på senare tid, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Det beror bland annat på att det finns ett stort utländskt intresse för att köpa begagnade svenska bilar. Dels för att svenska bilar anses vara välskötta, dels för att kronan är svag.

Kan förändras

Men trots att det finns vissa nackdelar så är intresset alltså fortsatt stort för begagnade bilar.

Och Waykes VD tror att trenden kommer att hålla i sig – men man kan inte utesluta att det blir en förändring, om någonting händer på nybilsfronten.

– Ibland rör det sig rätt drastiskt på marknaden. Om det skulle komma i gång med kraftiga erbjudanden på nya bilar kanske begagnat får sig en smäll, säger Martin Fransson till tidningen.

Foto: A. Bendus

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen