Stark trend bland bilköpare – har ökat med 20 procent

2025 01 18

En stark trend bland bilköpare har lett till en ökning med 20 procent.

Bilbranschen har haft det tufft de senaste åren, liksom många konsumenter, som har brottats med ett tufft ekonomiskt läge.

Det märks också på bilhandelns utveckling.

De senaste två åren har försäljningen av begagnade bilar ökat med 20 procent.

Tydlig trend

Det visar siffror från bilhandelsplatsen Wayke. Under det senaste året har begagnatförsäljningen ökat med 9 procent.

Och trenden, som inleddes under pandemin, ser ut att fortsätta.

– Räntorna är höga och folk tittar på sin månadsbudget och vill inte lägga mer än en viss summa och letar bil därefter. Därför är prisklassen 150 000–200 000 kronor väldigt het, säger Waykes VD Martin Fransson till DN.

Köpare intresserar sig framför allt för billiga bensinbilar.

Men samtidigt som begagnattrenden är stark, visar också annat statistik att många blir missnöjda med sitt köp.

Många missnöjda

Statistik från Sveriges Konsumenter visar att drygt en femtedel av alla klagomål från konsumenter som inkommer till organisationen, 21, 5 procent, avser just fordon.

Och det gäller framför allt begagnade fordon, har organisationen tidigare berättat för TV4.

– Ja det är fordon och främst begagnade bilar vi klagar på. Det är svåra köp, vi kan ganska lite och det kostar jättemycket, säger Maria Wiezell, konsumentvägledare, till kanalen.

Dessutom har många begagnade bilar blivit dyra på senare tid, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Det beror bland annat på att det finns ett stort utländskt intresse för att köpa begagnade svenska bilar. Dels för att svenska bilar anses vara välskötta, dels för att kronan är svag.

Kan förändras

Men trots att det finns vissa nackdelar så är intresset alltså fortsatt stort för begagnade bilar.

Och Waykes VD tror att trenden kommer att hålla i sig – men man kan inte utesluta att det blir en förändring, om någonting händer på nybilsfronten.

– Ibland rör det sig rätt drastiskt på marknaden. Om det skulle komma i gång med kraftiga erbjudanden på nya bilar kanske begagnat får sig en smäll, säger Martin Fransson till tidningen.

Foto: A. Bendus

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen