Statsministern: “Då börjar vi bygga ny kärnkraft”

2024 09 26

Sveriges statsminister ger besked om när ny kärnkraft börjar byggas i Sverige.

Energifrågan har länge varit föremål för debatt där det finns tydliga förespråkare och motståndare till ny kärnkraft.

Regeringen har under en tid talat om vikten av kärnkraft för att Sverige ska kunna öka elproduktionen och konkurrenskraften.

Nu ger statsminister Ulf Kristersson (M) besked om när ny kärnkraft kommer att börja byggas i Sverige.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Då börjar vi”

När DN frågar statsministern om en ny reaktor kommer ha börjat byggas före nästa val svarar han så här:

– Ja, det kommer det att göra.

Kristersson bekräftar därmed att ny kärnkraft kommer att byggas i Sverige under nuvarande mandatperiod.

“Måste göra det”

Kristersson fortsätter med att förklara att han tycker att Sverige behöver det just nu.

– Om vi ska klara elektrifieringen så måste vi klara en fördubblad elproduktion och då är kärnkraften en omistlig del, säger han till DN.

Ministrarna säkra

Statsministern har fått tydligt stöd i frågan av andra ministrar i regeringen.

– Vi levererar nu ett pärlband av beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Sverige lägger grunden för att bli en ledande kärnkraftsnation igen och en maktfaktor för grön omställning i väst, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Olika syn på saken

Johan Pehrson (L) är även han tydlig i frågan.

– För att nå hela vägen till noll krävs att vi får fram så mycket ren el som möjligt. Ny kärnkraft kommer spela en nyckelroll, säger han.

Miljöpartiet är ett parti som ser annorlunda på saken.

De pekar ut kostnad och tid som två stora minus, och vill se större fokus på förnybar energi.

– För att klara klimatomställningen krävs mer el i närtid. Ny kärnkraft är extremt mycket dyrare än ny förnybar energi och tar ofta flera decennier att bygga, framhåller partiet via sin webbsida.

– För att klara industrin och transportsektorns klimatomställning krävs mer el innan 2030. I det tidsperspektivet är ny kärnkraft helt irrelevant. 

Miljöpartiet menar vidare att “ett enögt fokus på ny kärnkraft från politiken riskerar att nödvändiga satsningar på utbyggnad av förnybar energi uteblir”.

Foto: Moderaterna resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Populär svensk aktie rusar – når rekordnivåer

2025 06 19

Saab går starkt och under torsdagsmorgonens inledande handel nådde aktien nya rekordnivåer.

I början av förra veckan sjönk aktievärdet på Saab, då både SEB och Bank of America sänkte sina rekommendationer för aktien.

Nu har vinden vänt och under morgonens handel lyfte aktien över 4 procent, rapporterar Di.

Stor affärsöverenskommelse

Den stora rusningen kom efter att Saab under onsdagskvällen offentliggjorde Frankrikes avsikt att köpa två radarspaningsplan av modellen GlobalEye.

– Avsiktsförklaringen, som undertecknades idag på Paris Air Show, inkluderar DGA:s (red anm: den franska regeringens försvarsupphandlings- och teknikmyndighet) avsikt att köpa två GlobalEye-plan av Saab, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Försvarsministern positiv

Den svenske försvarsministern Pål Jonsson, som själv varit på plats under Paris Air Show, understryker betydelsen av affärsuppgörelsen.

– Det här är ett genombrott för det fransk-svenska samarbetet, säger han till Di.

Utökad försvarsbudget

Ytterligare en av torsdagsmorgonens nyheter kan ha spelat in på Saabs starka start under aktiemarknadens inledande timmar.

Samtliga svenska riksdagspartier är nu överens om att landets samlade försvarsutgifter ska upp till 5 procent av BNP.

– Idag presenterar regeringen, tillsammans med Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, en överenskommelse om att göra en historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Om Nato skulle enas om ett ytterligare mål om 1,5 procent av BNP för bredare försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar är partierna överens om att Sverige också bör uppnå detta.

LÄS MER: Kalldusch för Skatteverket

Saabs nya rekordnivå

Sedan årsskiftet har Saab gått starkt och aktien har stigit med omkring 120 procent.

Under torsdagsmorgonen nådde aktien den nya rekordnoteringen 519 kronor, men har efter det fallit tillbaka något.

Vid årsskiftet hade Saab knappt 189 000 aktieägare och toppade då listan över flest antal nya enskild ägare, enligt Privata Affärer.

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs efter mer än 30 år

Text: Redaktionen

Jättehot från Iran – flaggar för värsta scenario

2025 06 19

Iran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet som att gensvar på Israels attacker och omvärldens påtryckningar.

Nu uppger den iranska regimen att man närmar sig ett beslut. 

Behnam Saeedi, en medlem av det iranska parlamentets nationella säkerhetskommitté, framför hotet i en kommentar till nyhetsbyrån Mehr.

– Vi överväger många åtgärder som svar på agressionen, inklusive att stänga Hormuzsundet, säger Saeedi. 

Risk för oljeprischock

Hela 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet.

Om Iran gör verklighet av hotet skulle det kunna leda till den ”största oljechocken i historien”.

Det hävdade Mellanösternexperten Alexander Atarodi i en intervju med Expressen tidigare i veckan.

– Då pratar vi om en dimension som vi inte tidigare har upplevt, sa han då till tidningen.

Påverkar Sverige

En iransk nedstängning av Hormuzsundet  skulle driva upp oljepriset.

Något som brukar få direkt påverkan på drivmedelspriserna, också i Sverige.

Det har bland annat Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar varnat för.

– Det är en följd av den ökade geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Man är naturligtvis orolig för att det här i längden kan leda till svårigheter med tillgång på olja på den globala oljemarknaden, har Kennemar framhållit i en intervju med Sveriges Radio.

– Vi vet att Opec-länderna står för en stor del av oljeproduktionen, tillade Kennemar.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart.

En iransk blockad skulle sannolikt leda till ett militärt svar från USA och risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Andra stater skulle sannolikt också känna sig tvingade att agera.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Vidare framhåller TWZ att en stängning av Hormuzsundet också riskerar att provocera Irans utländska partners, exempelvis Kina som importerar stora mängder olja från Mellanöstern.

– Kina vill inte att oljeflödet genom Persiska ska störas på något sätt. De kommer använda hela sin ekonomiska makt mot Iran, säger Ellen Wald, ordförande för säkerhetsbolaget Transversal Consulting, till CNBC News.

LÄS MER: Ryssland erkänner – stor kris nära 

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen