STATSMINISTERN: Då hålls tyst minut – vill se bred uppslutning

2025 02 09

Statsminister Ulf Kristersson (M) ger besked om när den tysta minuten efter våldsdådet i Örebro ska hållas, och uppmanar till bred uppslutning.

Elva personer dödades i det fruktansvärda våldsdådet i Örebro den 4 februari.

Nu uppmanar statsminister Ulf Kristersson hela Sverige att delta i en nationell tyst minut för att hedra offren.

Då hålls den tysta minuten

Den tysta minuten kommer att hållas tisdagen den 11 februari klockan 12.00, meddelar statsministern.

– Det som inte fick hända har hänt och hela landet sörjer med de drabbade. Den 4 februari 2025 kommer för alltid markera en mörk dag i svensk historia, säger Ulf Kristersson i ett uttalande.

På dagen för den tysta minuten kommer flaggorna att hissas på halv stång från klockan 09.00 på morgonen, till dess att den tysta minuten har avslutats, meddelar regeringen.

Den tysta minuten hålls alltså klockan 12.00 på tisdag.

– För att hedra offren som aldrig kom hem till sina nära vill jag bjuda in alla över hela vårt land att samlas i en tyst minut, säger statsminister Ulf Kristersson.

Uppmanar till bred uppslutning

Samtidigt uppmanar statsministern till bred uppslutning kring den tysta minuten, enligt Regeringskansliet.

Tiden för den tysta minuten har beslutats i samråd med Örebro kommun, Länsstyrelsen i Örebro län samt Sveriges riksdag.

Offren kommer särskilt att hedras på Stortorget i Örebro samt i riksdagens kammare, uppger Regeringskansliet.

Polisen går igenom filmmaterial

Samtidigt fortsätter polisens arbete med att utreda våldsdådet på Risbergska skolan i Örebro.

Det finns fortfarande många kring händelseförloppet, men utredningsledaren Anna Bergkvist menar att bilden börjar klarna, rapporterar SVT.

– Vi börjar få en uppfattning om tidslinjen, men vissa uppgifter är fortfarande osäkra, säger hon till kanalen.

Hon uppger att polisen har fått in ett ”ofantligt filmmaterial” i form av bland annat mobilfilmer från dådet, som nu gås igenom för att kartlägga händelseförloppet.

– Det är en stor hjälp för oss när vi lägger pusslet för att så detaljrikt som möjligt kunna presentera exakt hur det gick till där inne, säger Anna Bergkvist till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen