STATSMINISTERN: Då hålls tyst minut – vill se bred uppslutning

2025 02 09

Statsminister Ulf Kristersson (M) ger besked om när den tysta minuten efter våldsdådet i Örebro ska hållas, och uppmanar till bred uppslutning.

Elva personer dödades i det fruktansvärda våldsdådet i Örebro den 4 februari.

Nu uppmanar statsminister Ulf Kristersson hela Sverige att delta i en nationell tyst minut för att hedra offren.

Då hålls den tysta minuten

Den tysta minuten kommer att hållas tisdagen den 11 februari klockan 12.00, meddelar statsministern.

– Det som inte fick hända har hänt och hela landet sörjer med de drabbade. Den 4 februari 2025 kommer för alltid markera en mörk dag i svensk historia, säger Ulf Kristersson i ett uttalande.

På dagen för den tysta minuten kommer flaggorna att hissas på halv stång från klockan 09.00 på morgonen, till dess att den tysta minuten har avslutats, meddelar regeringen.

Den tysta minuten hålls alltså klockan 12.00 på tisdag.

– För att hedra offren som aldrig kom hem till sina nära vill jag bjuda in alla över hela vårt land att samlas i en tyst minut, säger statsminister Ulf Kristersson.

Uppmanar till bred uppslutning

Samtidigt uppmanar statsministern till bred uppslutning kring den tysta minuten, enligt Regeringskansliet.

Tiden för den tysta minuten har beslutats i samråd med Örebro kommun, Länsstyrelsen i Örebro län samt Sveriges riksdag.

Offren kommer särskilt att hedras på Stortorget i Örebro samt i riksdagens kammare, uppger Regeringskansliet.

Polisen går igenom filmmaterial

Samtidigt fortsätter polisens arbete med att utreda våldsdådet på Risbergska skolan i Örebro.

Det finns fortfarande många kring händelseförloppet, men utredningsledaren Anna Bergkvist menar att bilden börjar klarna, rapporterar SVT.

– Vi börjar få en uppfattning om tidslinjen, men vissa uppgifter är fortfarande osäkra, säger hon till kanalen.

Hon uppger att polisen har fått in ett ”ofantligt filmmaterial” i form av bland annat mobilfilmer från dådet, som nu gås igenom för att kartlägga händelseförloppet.

– Det är en stor hjälp för oss när vi lägger pusslet för att så detaljrikt som möjligt kunna presentera exakt hur det gick till där inne, säger Anna Bergkvist till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen