STATSMINISTERN: Då hålls tyst minut – vill se bred uppslutning

2025 02 09

Statsminister Ulf Kristersson (M) ger besked om när den tysta minuten efter våldsdådet i Örebro ska hållas, och uppmanar till bred uppslutning.

Elva personer dödades i det fruktansvärda våldsdådet i Örebro den 4 februari.

Nu uppmanar statsminister Ulf Kristersson hela Sverige att delta i en nationell tyst minut för att hedra offren.

Då hålls den tysta minuten

Den tysta minuten kommer att hållas tisdagen den 11 februari klockan 12.00, meddelar statsministern.

– Det som inte fick hända har hänt och hela landet sörjer med de drabbade. Den 4 februari 2025 kommer för alltid markera en mörk dag i svensk historia, säger Ulf Kristersson i ett uttalande.

På dagen för den tysta minuten kommer flaggorna att hissas på halv stång från klockan 09.00 på morgonen, till dess att den tysta minuten har avslutats, meddelar regeringen.

Den tysta minuten hålls alltså klockan 12.00 på tisdag.

– För att hedra offren som aldrig kom hem till sina nära vill jag bjuda in alla över hela vårt land att samlas i en tyst minut, säger statsminister Ulf Kristersson.

Uppmanar till bred uppslutning

Samtidigt uppmanar statsministern till bred uppslutning kring den tysta minuten, enligt Regeringskansliet.

Tiden för den tysta minuten har beslutats i samråd med Örebro kommun, Länsstyrelsen i Örebro län samt Sveriges riksdag.

Offren kommer särskilt att hedras på Stortorget i Örebro samt i riksdagens kammare, uppger Regeringskansliet.

Polisen går igenom filmmaterial

Samtidigt fortsätter polisens arbete med att utreda våldsdådet på Risbergska skolan i Örebro.

Det finns fortfarande många kring händelseförloppet, men utredningsledaren Anna Bergkvist menar att bilden börjar klarna, rapporterar SVT.

– Vi börjar få en uppfattning om tidslinjen, men vissa uppgifter är fortfarande osäkra, säger hon till kanalen.

Hon uppger att polisen har fått in ett ”ofantligt filmmaterial” i form av bland annat mobilfilmer från dådet, som nu gås igenom för att kartlägga händelseförloppet.

– Det är en stor hjälp för oss när vi lägger pusslet för att så detaljrikt som möjligt kunna presentera exakt hur det gick till där inne, säger Anna Bergkvist till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen