Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

– I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.

THE UNITED KINGDOM (1949)

THE UNITED STATES (1949)

LUXEMBOURG (1949)

NETHERLANDS (1949)

NORWAY (1949)

PORTUGAL (1949)

BELGIUM (1949)

CANADA (1949)

DENMARK (1949)

FRANCE (1949)

ICELAND (1949)

ITALY (1949)

GREECE (1952)

TURKEY (1952)

GERMANY (1955)

SPAIN (1982)

HUNGARY (1999)

CZECH REPUBLIC (1999)

POLAND (1999)

BULGARIA (2004)

ESTONIA (2004)

LATVIA (2004)

LITHUANIA (2004)

ROMANIA (2004)

SLOVAKIA (2004)

SLOVENIA (2004)

ALBANIA (2009)

CROATIA (2009)

MONTENEGRO (2017)

NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättebesked för Swish – här är enorma siffran

2025 12 02

Black Week 2025 blev en succévecka för Swish.

I vanlig ordning rusade svenskarna till butikerna och datorerna för att fynda under Black Week.

Det märks bland annat på statistik från betaljätten Swish.

Black Week 2025 blev en rekordvecka för Swish, rapporterar sajten E-handel.

Rekordvecka

Det är för femte året i rad som besked kommer om att betaltjänsten noterar en rekordvecka i samband med Black Week.

Det rör sig om en volymökning med sju procent jämfört med förra året – och totalt skickades hela 16 miljoner betalningar till företag under veckan.

Tisdagen – löningsdagen – var den starkaste handelsdagen.

– Trots att många hushåll fortsatt är försiktiga med sin ekonomi ser vi att svenskarna gärna handlar under reaperioder som Black Week – och betalar med pengar de faktiskt har, säger vd Urban Höglund.

Så ser siffrorna ut

Bara mellan fredagen och söndagen genomfördes över sju miljoner betalningar till företag.

Snittköpet landade på 491 kronor – att jämföra med 476 kronor förra året.

Som mest genomfördes 7 500 betalningar i minuten – även det mer än förra året.

Den största ökningen av Swish-betalningar skedde inom hälsa och skönhet, mode och hemelektronik.

– Swish är idag en naturlig del av svenskarnas shoppingupplevelse, och under Black Week blir det extra tydligt, fortsätter Höglund.

Läs mer: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Stark e-handel redan innan

Starka siffror noterades i e-handeln redan innan Black Week.

E-handelns omsättning för oktober månad blev 13,1 miljarder kronor, uppger branschorganisationen Svensk Handel.

Det var en ökning med 16 procent jämfört med samma månad förra året och den fjärde månaden i rad med tvåsiffriga tillväxttal.

“Ytterligare ett skäl”

Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel, kommenterade i samband med siffran situationen kring de kinesiska jättarna Temu och Shein.

– Förra veckans besked om att den tullfria gräddfilen för Temu och Shein är på väg att upphöra välkomnas av branschen och är ytterligare ett skäl till att känna hoppfullhet, sade han då.

Läs mer: BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Lågprisjätte chocksänker priserna

2025 12 02

Priskriget i de svenska matbutikerna fortsätter.

Det har tidigare rapporterats att Ica och Willys sänkt priserna på ett större antal varor i samband med Pensionärernas riksorganisations årliga undersökning av Sveriges mest pensionärsvänliga butik.

Nu ansluter sig även Lidl till priskriget, rapporterar jämförelsesajten Matpriskollen.

– Prissänkningarna är ner till under inköpspris och detta kostar kedjorna och butikerna mycket pengar. Många artiklar ur PRO-listan, har nu också sänkts på samtliga Lidlbutiker, medan Willys och Ica Maxi sänkt på utvalda butiker, så för oss konsumenter är det bara att passa på, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

”Extremlåga”

Enligt Mazur är priserna nere på historiskt låga nivåer.

– Priserna är extremlåga och dom verkar inte ge sig. Röd Garantmjölk för 8,90/liter, Makaroner 8,50 kr, Rågsikt 9,90, Heinz ketchup 17,90, Rydbergs Potatisallad 400 gram 9,90 kr, medan samma potatissallad 200 gram kostar 14,90. Det är helt galet, säger han.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Stor prissänkning nästa år

Nästa år beräknas matpriserna sjunka ordentligt. Regeringen har beslutat att sänka matmomsen från 12 till 6 procent från och med 1 april 2026. En matpriskommission ska tillsättas för att säkerställa att butikerna sänker priserna i samma utsträckning.

De stora livsmedelskedjorna jobbar aktivt för att säkerställa att producenterna inte kommer få igenom prisökningar som skulle kunna slå mot momssänkningen.

– Vi har redan fått tydliga indikationer på att alla de stora kedjorna verkligen pressar producenter och leverantörer för att det inte ska ske prisökningar som kan göra att momssänkningen ifrågasätts. Normalt förhandlar man nu om ganska stora prisökningar i januari och februari, men min gissning är att de kommer vara väldigt små, om ens några, säger Ulf Mazur.

– Detta kommer givetvis göra det ännu tuffare för många mindre leverantörer om man inte får öka priserna när kostnaderna ökar, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten

Foto: D. Strategy

Text: Redaktionen