Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

 Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

–  I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
 
GREECE (1952)
TURKEY (1952)
GERMANY (1955)
SPAIN (1982)
 
HUNGARY (1999)
CZECH REPUBLIC (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
 
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen