Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

 Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

–  I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
 
GREECE (1952)
TURKEY (1952)
GERMANY (1955)
SPAIN (1982)
 
HUNGARY (1999)
CZECH REPUBLIC (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
 
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 

28 okt 26

I NATT: Allierade varnade – nu blir det krig

2026 10 28

USA uppges ha varnat sina allierade i Mellanöstern för en förestående upptrappning av kriget mot Iran.

Gulfstaterna ska ha uppmanats att förbereda sig för en kort men intensiv militär kampanj efter det amerikanska mellanårsvalet i november, rapporterar The Wall Street Journal.

Varningen ska ha framförts genom både militära och diplomatiska kanaler.

Samtidigt uppges USA genomföra omfattande militära förberedelser inför operationen.

Amerikanska trupper har omplacerats från utsatta militärbaser i regionen, ammunition har lagrats och bomb- och stridsflygplan har förberetts för attacker, erfar tidningen.

”Håller alla alternativ öppna”

Målsättningen med den stundande offensiven är att tvinga Iran till förhandlingsbordet, uppger Wall Street Journal.

Vita huset vill inte kommentera uppgifterna och hänvisar till att man inte uttalar sig om ”känsliga militära planer”.

Samtidigt utesluter Trumpadministrationen inte att en ny militär kampanj kan inledas.

– President Trump håller alla alternativ öppna för att säkerställa att Iran aldrig får ett kärnvapen, lyder uttalandet.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snart över enligt Trump

Trump hävdar själv att kriget mot Iran snart kommer att vara över.

– Det kommer att vara över väldigt snart. Det kan vara över när jag vill, sade han under ett kampanjmöte i Texas på onsdagskvällen.

Uppgifter om jättebomb

Enligt uppgifter till flera amerikanska medier är Trump redo att använda ett nytt vapen mot Iran.

Presidenten uppges planera att använda den största bomben USA har som inte är kärnvapenbestyckad – den 9 800 kilo tunga bomben GBU-43/B, även kallad för Massiv Ordnance Air Blast, Moab. 

Sprängladdningen beskrivs som ”alla moders bomb” och kan användas för att attackera Irans kärnanläggningar.

Trump beskriver GBU-43/B som ”en liten atombomb”.

– "Alla bombers moder" är inte ett kärnvapen. Det är bara en extremt stor bomb. Som en liten atombomb, har han sagt till Newsmax.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto:

Text: Redaktionen

27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen