Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

– I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.

THE UNITED KINGDOM (1949)

THE UNITED STATES (1949)

LUXEMBOURG (1949)

NETHERLANDS (1949)

NORWAY (1949)

PORTUGAL (1949)

BELGIUM (1949)

CANADA (1949)

DENMARK (1949)

FRANCE (1949)

ICELAND (1949)

ITALY (1949)

GREECE (1952)

TURKEY (1952)

GERMANY (1955)

SPAIN (1982)

HUNGARY (1999)

CZECH REPUBLIC (1999)

POLAND (1999)

BULGARIA (2004)

ESTONIA (2004)

LATVIA (2004)

LITHUANIA (2004)

ROMANIA (2004)

SLOVAKIA (2004)

SLOVENIA (2004)

ALBANIA (2009)

CROATIA (2009)

MONTENEGRO (2017)

NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk jackpott – Rysslands största juvel i lågor

2026 07 07

Ett ryskt nyckelmål har träffats för första gången.

Ukrainska drönare uppges ha träffat Rysslands största oljeraffinaderi.

En anläggning som spelar en viktig roll för landets bränsleförsörjning och militär, rapporterar RBC Ukraine.

Första attacken

Enligt ukrainska och ryska uppgifter har en drönarattack mot oljeraffinaderiet i Omsk, omkring 2 500 kilometer från Ukraina genomförts.

Raffinaderiet är Rysslands största och har en årlig kapacitet på över 22 miljoner ton råolja.

Anläggningen producerar bland annat bensin, diesel och flygbränsle som används både civilt och av den ryska militären.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Bekräftar attacken

Guvernören i Omskregionen, Vitalij Chotsenko, bekräftar att området utsatts för en drönarattack men hävdar att luftförsvaret stoppat drönarna.

– Det ryska försvarsministeriets luftförsvarsstyrkor sköt ner fientliga UAV:er över Omskregionen. Konsekvenserna av attacken utvärderas. Följ uppdateringar. Lita endast på verifierade källor, skrev guvernören.

Samtidigt har ett stort antal bilder och videoklipp spridits på sociala medier som visar omfattande bränder inne på raffinaderiets område.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende.

Flera strategiska mål

Attacken mot Omsk var enligt ukrainska medier en del av en större drönaroffensiv mot ryska energi- och militärmål.

Bland de uppges även ha träffats finns oljeraffinaderiet i Jaroslavl, en bränsleterminal i Vysotsk samt energikomplexet NOVATEK-Ust-Luga.

Enligt det ryska mediet Astra har även oljeraffinaderiet Slavneft-YANOS, ett av Rysslands fem största raffinaderier med en årlig bearbetningskapacitet på 15 miljoner ton, träffats.

– På bilder från vittnen syns rök i Jaroslavl efter att en varning för drönarhot utfärdats, uppger Astra på sin telegram-kanal.

Intensifierade attacker

Ukrainska styrkor har under de senaste veckorna intensifierat sina attacker mot rysk energiinfrastruktur och logistikanläggningar.

Syftet är enligt Ukraina att försvåra Rysslands militära försörjning och minska landets förmåga att föra krig.

Om uppgifterna bekräftas innebär attacken mot Omsks oljeraffinaderi första gången som Rysslands största raffinaderi träffas sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

Foto: Chandler Cruttenden resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Då får man inte gå på restaurang – ny regel på gång

2026 07 06

Det ska bli lugnare på restauranger, hotell och i butikslokaler framöver.

Så är åtminstone regeringens förhoppning när man nu går fram med nya hårda regler som innebär att folk skulle kunna stoppas i dörren.

Det handlar om ett förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud för gäster och kunder som inte kan bete sig.

Idag finns möjligheten att porta folk från lokaler öppna för allmänheten, men det nya förslaget innebär att också exempelvis restauranger, hotell, frisörsalonger och caféer ska kunna göra samma sak.

– Den som driver en butik eller annan liknande affärsverksamhet och har besökare i sina lokaler ska kunna känna sig trygg och säker, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

Inte tillräckligt

Det är i en utredning som regeringen tagit emot förslagen, som nu ska ut på remiss. Under en längre tid har verksamheter slagit larm om ordningsstörningar och brott.

Nuvarande regler om tillträdesförbud har inte ansetts vara tillräckligt effektiva.

– Ingen ska behöva acceptera återkommande störningar eller brott i sin verksamhet. Därför välkomnar jag förslagen om effektivare tillträdesförbud, och ser i nästa steg fram emot synpunkter från remissinstanserna, säger Gunnar Strömmer.

Kan portas i fyra veckor

En person ska i huvudsak kunna portas när den begått ett brott “i eller i anslutning till en lokal och brottet påverkar verksamheten”, enligt regeringen.

Polisen ska även kunna fatta beslut om saken direkt på plats. Då ska tillträdesförbudet gälla direkt och som längst i fyra veckor.

LÄS OCKSÅ: ”Ingen brist på öl” – ryssar hånar Putins Ryssland

Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027, välkomnas av branschorganisationerna.

– Svensk Handel har i flera år påtalat att nuvarande lagstiftning inte uppfyller sitt syfte med att skapa trygga butiksmiljöer. Förslagen som nu presenterats är en tydlig markering om att det ska straffa sig att begå brott eller störa handelsverksamhet, säger Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver i en kommentar.

Hon tillägger:

– Förslaget om att polis ska kunna dela ut tillfälliga tillträdesförbud är efterlängtat av våra medlemmar. Man ska inte behöva vänta veckor på beslut om huruvida en person ska tilldelas tillträdesförbud, varför vi är mycket nöjda med slutsatsen delbetänkandet landar i.

LÄS OCKSÅ: SEB: Glädjebesked för den svenska bostadsmarknaden

Foto: A. Haney resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen