Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

– I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.

THE UNITED KINGDOM (1949)

THE UNITED STATES (1949)

LUXEMBOURG (1949)

NETHERLANDS (1949)

NORWAY (1949)

PORTUGAL (1949)

BELGIUM (1949)

CANADA (1949)

DENMARK (1949)

FRANCE (1949)

ICELAND (1949)

ITALY (1949)

GREECE (1952)

TURKEY (1952)

GERMANY (1955)

SPAIN (1982)

HUNGARY (1999)

CZECH REPUBLIC (1999)

POLAND (1999)

BULGARIA (2004)

ESTONIA (2004)

LATVIA (2004)

LITHUANIA (2004)

ROMANIA (2004)

SLOVAKIA (2004)

SLOVENIA (2004)

ALBANIA (2009)

CROATIA (2009)

MONTENEGRO (2017)

NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen drar i handbromsen – ”fungerar inte”

2025 11 28

Regeringen backar nu från en av sina stora satsningar inom skolan.

Stora pengar har satsats på att skolans nationella prov ska genomföras digitalt.

– Införandet av digitala nationella prov sker successivt. Läsåret 2024/25 genomfördes de första nationella proven i Skolverkets provplattform och läsåret 2025/26 blir ytterligare prov digitala, uppger Skolverket.

Tvingas backa

Nu kommer beskedet att regeringen sätter stopp för satsningen, och det blir inga digitala nationella prov till våren.

Projektet, som har kostat skattebetalarna nära en miljard, stoppas på obestämd tid.

– De här senaste testerna visar ju att det uppenbarligen inte fungerar och då kan vi inte låta elever och lärare och rektorer leva i den här smeten, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), till SR.

Krav har ställts från Lärarfacket

Lärarfacket har tidigare ställt krav på att satsningen ska stoppas, mycket på grund av de stora problem som tidigare tester har inneburit.

Lotta Edholm menar att ansvaret för den fallerade satsningen delas av många.

– Det är ju svårt att säga exakt var man ska lägga ansvaret. Vi är nog många som är delansvariga för detta, säger hon.

LÄS OCKSÅ: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Tar ett omtag

I samband med beskedet från regeringen går också Skolverket ut och kommenterar att man nu pausar satsningen.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång, uppger Skolverket.

De kommande åren kommer alltså elever att fortsätta göra sina nationella prov på papper.

-Vi kan konstatera att uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med. Nu behövs ett omtag för att säkerställa att skolväsendet får säkra, användarvänliga och stabila digitala prov, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

LIVSMEDELSVERKET: Sju av tio märken går bort – välj dessa till julfikat

2025 11 28

En analys från Livsmedelsverket visar på stora mängder bekämpningsmedelsrester i ett populärt tillbehör till julfikat.

Det handlar om russin som ofta intas tillsammans med glöggen eller stoppas i lussebullarna.

Hela 71 procent av de russinssorter som inte är ekologiska innehåller bekämpningsmedelsrester, enligt en sammanställning av Livsmedelsverkets analyser.

I åtta procent av dem är halterna så höga att de överskrider gränsvärdena för vad som är tillåtet i russin.

För de ekologiska russinen var det endast fyra procent som innehöll rester från bekämpningsmedel, men ingen av dem var över gränsvärdet.

– Julens smaker är något alldeles extra, och många vill göra medvetna val inför helgerna, säger KRAV:s vd Emma Rung, i ett uttalande.

– Genom att välja ekologiska russin bidrar du till odlingar som gynnar den biologiska mångfalden och minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det gör både glöggen och lussebullen lite godare – i dubbel bemärkelse.

Ett av de mest besprutade

Russin som inte kommer från ekologiska odlingar är ett av de livsmedel som är allra hårdast besprutat.

– Det kan finnas rester av 30 olika bekämpningsmedel i ett enda o-ekologiskt russinpaket. Det vill ingen ge till sina barn eller ha i sin julglögg, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall, i ett uttalande.

Hur besprutningsresterna påverkar hälsan är oklart, men rekommendationen är ändå att hålla sig till de ekologiska russinen.

– Hur det påverkar hälsan att få i sig så många olika bekämpningsmedel vet man inte, då de utvärderas ett ämne i taget. Vårt råd är att köpa ekologiska russin, säger Beatrice Rindevall.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Ekologiska får inte besprutas

Russin som är ekologiska och KRAV-märkta besprutas inte med naturfrämmade kemiska bekämpningsmedel.

Dessutom ställs högre krav på arbetsvillkor för de som arbetar med odlingarna.

– Bekämpningsmedel påverkar inte bara miljön och riskerar att lämna rester i maten vi äter – de drabbar också människorna som arbetar med odlingen. Genom att välja ekologiskt gör vi ett aktivt val för vår egen hälsa, men också för att fler ska få en bättre ska arbetsmiljö, säger Emma Rung.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Йоана Петрова flickr

Text: Redaktionen