STATSMINISTERN: Så ska Sverige övertyga Turkiet

2022 10 20

Det säger Sveriges nye statsminister på en pressträff tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Jag är väldigt redo att åka till Ankara så fort som möjligt och vi har redan skickat den signalen till våra turkiska vänner och diskuterar vilken tidtabell som passar bäst, säger Kristersson enligt SVT Nyheter.

Framhäver viktig fråga

Statsministern betonar att hans regering kommer att lägga ytterligare kraft på det som gör att Turkiet bromsar Sveriges inträde.

Kampen mot terrorism blir en viktig fråga.

– Om jag ska understryka någonting, förutom överenskommelsens alla delar, så är det kampen mot terrorism, säger Kristersson och tillägger:

– Den är fundamental för båda våra länder och jag har väldigt stor respekt för de länder som systematiskt utsätts för terrorangrepp, och om man ska samarbeta militärt med ett nytt land då vill man vara hundra procent säker på att det landet också är väldigt starkt engagerad i kampen mot terrorismen.

Gemensamt arbete mot terrorism

Sverige, Finland och Turkiet undertecknade ett avtal på Natotoppmötet i Madrid.

Ankara gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyller en rad krav.

Ett av Turkiets krav  är att en ”strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet” ska inrättas mellan länderna.

–  Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster, står det i avtalet.

Utrikesministern om Turkiet

Sveriges nye utrikesminister Tobias Billström (M) har under veckan kommenterat regeringens dialog med Turkiet.

Enligt Billström ska allting i avtalet med Turkiet uppfyllas.

– I paritet med vad som står i avtalet så ska det uppfyllas till punkt och pricka. Alla parter som undertecknat avtalet måste göra sin del av jobbet, sa han till TV4 på tisdagskvällen.

Två länder har fortfarande inte godkänt Sveriges Natoansökan: Turkiet och Ungern.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen