STATSMINISTERN: SD och Åkesson tog aktivt ställning för Donald Trump

2022 01 06

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden.

Det framhåller statsminister Magdalena Anderson (S) då hon i dag på årsdagen av attacken mot USA:s kongress, den 6 januari 2021, pekar ut Sverigedemokraterna.

Vikten av demokrati och fria val

I dag hålls minnesceremonier på flera platser i USA och regeringschefer världen över lyfter fram vikten av demokrati och fria val.

Genomföra statskupp

140 poliser skadades varav flera misshandlades svårt när Trumpanhängarna uppeldade av Donald Trumps lögner ville genomföra en statskupp genom att hindra kongressen från att bekräfta Joe Biden som valets vinnare.

I samband med attacken förlorade även fem personer livet inklusive både poliser och angripare.

Hjärtat av USA:s demokrati

Statsminister Magdalena Andersson (S) är en av de regeringschefer som idag betonar värdet av att försvara demokratin.

– I dag för ett år sedan stormades USA:s parlamentsbyggnad Kapitolium. Hjärtat av den amerikanska demokratin, framhåller hon.

Konspirationsteorier

– Attacken var ett uttryck för oviljan att acceptera resultatet av ett demokratiskt val. Attacken fick sin näring av konspirationsteorier och hejades på av rörelser inom den amerikanska högern som vägrade acceptera valet av Joe Biden, konstaterar statsministern.

Pekar ut Sverigedemokraterna

Magdalena Andersson (S) lyfter fram hur Donald Trump påverkat politiken i Europa och pekar även ut ett parti i Sveriges riksdag.

– I Europa har rörelser till höger hämtat inspiration hos Trumps alternativhöger. I Sverige tog Sverigedemokraterna aktivt ställning för Trumps republikaner, betonar statsministern.

Statsministern om Jimmie Åkesson

Hon understryker att SD stod kvar vid Trump även efter attacken på kongressen.

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden. Det är lätt att ta fria val och vår demokrati för givna, men attacken på Kapitolium är en påminnelse om motsatsen. Demokratin är något som behöver försvaras. Det gäller USA, det gäller Sverige. Låt den 6 januari bli en dag för att minnas detta, framhåller Magdalena Andersson (S).

Liberalernas Sabuni

Även L-ledaren Nyamko Sabuni kommenterar årsdagen av stormningen.

– Det är ett tillfälle att påminna sig om att demokratin är skör. Vi har alla ett ansvar att upprätthålla allt det som bär upp allas vår frihet, anser Sabuni som lyfter fram att hon under året besökt Polen för att markera mot landets negativa utveckling.

Norges statsminister

Även Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, passar idag på att minnas stormningen.

– Det chockade USA och en hel värld. Joe Biden vann valet, men Donald Trump bestred, då som nu, resultatet med en rad odokumenterade påståenden om att valsegern tagits ifrån honom

Norge får inte ta demokratin för given

Precis som Sveriges statsminister betonar Norges ledare att man inte får ta demokratin för given.

– Norge är ett land där vi är rika på tillit. Där vi känner grannen och litar på att de som styr vill oss väl. Den tilliten må vi aldrig ta för given, betonar Jonas Gahr Støre (AP).

Foto: Ninni Andersson Regeringskanslset, Riksdagen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen