STATSMINISTERN: SD och Åkesson tog aktivt ställning för Donald Trump

2022 01 06

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden.

Det framhåller statsminister Magdalena Anderson (S) då hon i dag på årsdagen av attacken mot USA:s kongress, den 6 januari 2021, pekar ut Sverigedemokraterna.

Vikten av demokrati och fria val

I dag hålls minnesceremonier på flera platser i USA och regeringschefer världen över lyfter fram vikten av demokrati och fria val.

Genomföra statskupp

140 poliser skadades varav flera misshandlades svårt när Trumpanhängarna uppeldade av Donald Trumps lögner ville genomföra en statskupp genom att hindra kongressen från att bekräfta Joe Biden som valets vinnare.

I samband med attacken förlorade även fem personer livet inklusive både poliser och angripare.

Hjärtat av USA:s demokrati

Statsminister Magdalena Andersson (S) är en av de regeringschefer som idag betonar värdet av att försvara demokratin.

– I dag för ett år sedan stormades USA:s parlamentsbyggnad Kapitolium. Hjärtat av den amerikanska demokratin, framhåller hon.

Konspirationsteorier

– Attacken var ett uttryck för oviljan att acceptera resultatet av ett demokratiskt val. Attacken fick sin näring av konspirationsteorier och hejades på av rörelser inom den amerikanska högern som vägrade acceptera valet av Joe Biden, konstaterar statsministern.

Pekar ut Sverigedemokraterna

Magdalena Andersson (S) lyfter fram hur Donald Trump påverkat politiken i Europa och pekar även ut ett parti i Sveriges riksdag.

– I Europa har rörelser till höger hämtat inspiration hos Trumps alternativhöger. I Sverige tog Sverigedemokraterna aktivt ställning för Trumps republikaner, betonar statsministern.

Statsministern om Jimmie Åkesson

Hon understryker att SD stod kvar vid Trump även efter attacken på kongressen.

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden. Det är lätt att ta fria val och vår demokrati för givna, men attacken på Kapitolium är en påminnelse om motsatsen. Demokratin är något som behöver försvaras. Det gäller USA, det gäller Sverige. Låt den 6 januari bli en dag för att minnas detta, framhåller Magdalena Andersson (S).

Liberalernas Sabuni

Även L-ledaren Nyamko Sabuni kommenterar årsdagen av stormningen.

– Det är ett tillfälle att påminna sig om att demokratin är skör. Vi har alla ett ansvar att upprätthålla allt det som bär upp allas vår frihet, anser Sabuni som lyfter fram att hon under året besökt Polen för att markera mot landets negativa utveckling.

Norges statsminister

Även Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, passar idag på att minnas stormningen.

– Det chockade USA och en hel värld. Joe Biden vann valet, men Donald Trump bestred, då som nu, resultatet med en rad odokumenterade påståenden om att valsegern tagits ifrån honom

Norge får inte ta demokratin för given

Precis som Sveriges statsminister betonar Norges ledare att man inte får ta demokratin för given.

– Norge är ett land där vi är rika på tillit. Där vi känner grannen och litar på att de som styr vill oss väl. Den tilliten må vi aldrig ta för given, betonar Jonas Gahr Støre (AP).

Foto: Ninni Andersson Regeringskanslset, Riksdagen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen