STATSMINISTERN: SD och Åkesson tog aktivt ställning för Donald Trump

2022 01 06

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden.

Det framhåller statsminister Magdalena Anderson (S) då hon i dag på årsdagen av attacken mot USA:s kongress, den 6 januari 2021, pekar ut Sverigedemokraterna.

Vikten av demokrati och fria val

I dag hålls minnesceremonier på flera platser i USA och regeringschefer världen över lyfter fram vikten av demokrati och fria val.

Genomföra statskupp

140 poliser skadades varav flera misshandlades svårt när Trumpanhängarna uppeldade av Donald Trumps lögner ville genomföra en statskupp genom att hindra kongressen från att bekräfta Joe Biden som valets vinnare.

I samband med attacken förlorade även fem personer livet inklusive både poliser och angripare.

Hjärtat av USA:s demokrati

Statsminister Magdalena Andersson (S) är en av de regeringschefer som idag betonar värdet av att försvara demokratin.

– I dag för ett år sedan stormades USA:s parlamentsbyggnad Kapitolium. Hjärtat av den amerikanska demokratin, framhåller hon.

Konspirationsteorier

– Attacken var ett uttryck för oviljan att acceptera resultatet av ett demokratiskt val. Attacken fick sin näring av konspirationsteorier och hejades på av rörelser inom den amerikanska högern som vägrade acceptera valet av Joe Biden, konstaterar statsministern.

Pekar ut Sverigedemokraterna

Magdalena Andersson (S) lyfter fram hur Donald Trump påverkat politiken i Europa och pekar även ut ett parti i Sveriges riksdag.

– I Europa har rörelser till höger hämtat inspiration hos Trumps alternativhöger. I Sverige tog Sverigedemokraterna aktivt ställning för Trumps republikaner, betonar statsministern.

Statsministern om Jimmie Åkesson

Hon understryker att SD stod kvar vid Trump även efter attacken på kongressen.

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden. Det är lätt att ta fria val och vår demokrati för givna, men attacken på Kapitolium är en påminnelse om motsatsen. Demokratin är något som behöver försvaras. Det gäller USA, det gäller Sverige. Låt den 6 januari bli en dag för att minnas detta, framhåller Magdalena Andersson (S).

Liberalernas Sabuni

Även L-ledaren Nyamko Sabuni kommenterar årsdagen av stormningen.

– Det är ett tillfälle att påminna sig om att demokratin är skör. Vi har alla ett ansvar att upprätthålla allt det som bär upp allas vår frihet, anser Sabuni som lyfter fram att hon under året besökt Polen för att markera mot landets negativa utveckling.

Norges statsminister

Även Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, passar idag på att minnas stormningen.

– Det chockade USA och en hel värld. Joe Biden vann valet, men Donald Trump bestred, då som nu, resultatet med en rad odokumenterade påståenden om att valsegern tagits ifrån honom

Norge får inte ta demokratin för given

Precis som Sveriges statsminister betonar Norges ledare att man inte får ta demokratin för given.

– Norge är ett land där vi är rika på tillit. Där vi känner grannen och litar på att de som styr vill oss väl. Den tilliten må vi aldrig ta för given, betonar Jonas Gahr Støre (AP).

Foto: Ninni Andersson Regeringskanslset, Riksdagen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet.

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond.

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 16

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

– Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka. Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen