STATSMINISTERN: SD och Åkesson tog aktivt ställning för Donald Trump

2022 01 06

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden.

Det framhåller statsminister Magdalena Anderson (S) då hon i dag på årsdagen av attacken mot USA:s kongress, den 6 januari 2021, pekar ut Sverigedemokraterna.

Vikten av demokrati och fria val

I dag hålls minnesceremonier på flera platser i USA och regeringschefer världen över lyfter fram vikten av demokrati och fria val.

Genomföra statskupp

140 poliser skadades varav flera misshandlades svårt när Trumpanhängarna uppeldade av Donald Trumps lögner ville genomföra en statskupp genom att hindra kongressen från att bekräfta Joe Biden som valets vinnare.

I samband med attacken förlorade även fem personer livet inklusive både poliser och angripare.

Hjärtat av USA:s demokrati

Statsminister Magdalena Andersson (S) är en av de regeringschefer som idag betonar värdet av att försvara demokratin.

– I dag för ett år sedan stormades USA:s parlamentsbyggnad Kapitolium. Hjärtat av den amerikanska demokratin, framhåller hon.

Konspirationsteorier

– Attacken var ett uttryck för oviljan att acceptera resultatet av ett demokratiskt val. Attacken fick sin näring av konspirationsteorier och hejades på av rörelser inom den amerikanska högern som vägrade acceptera valet av Joe Biden, konstaterar statsministern.

Pekar ut Sverigedemokraterna

Magdalena Andersson (S) lyfter fram hur Donald Trump påverkat politiken i Europa och pekar även ut ett parti i Sveriges riksdag.

– I Europa har rörelser till höger hämtat inspiration hos Trumps alternativhöger. I Sverige tog Sverigedemokraterna aktivt ställning för Trumps republikaner, betonar statsministern.

Statsministern om Jimmie Åkesson

Hon understryker att SD stod kvar vid Trump även efter attacken på kongressen.

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden. Det är lätt att ta fria val och vår demokrati för givna, men attacken på Kapitolium är en påminnelse om motsatsen. Demokratin är något som behöver försvaras. Det gäller USA, det gäller Sverige. Låt den 6 januari bli en dag för att minnas detta, framhåller Magdalena Andersson (S).

Liberalernas Sabuni

Även L-ledaren Nyamko Sabuni kommenterar årsdagen av stormningen.

– Det är ett tillfälle att påminna sig om att demokratin är skör. Vi har alla ett ansvar att upprätthålla allt det som bär upp allas vår frihet, anser Sabuni som lyfter fram att hon under året besökt Polen för att markera mot landets negativa utveckling.

Norges statsminister

Även Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, passar idag på att minnas stormningen.

– Det chockade USA och en hel värld. Joe Biden vann valet, men Donald Trump bestred, då som nu, resultatet med en rad odokumenterade påståenden om att valsegern tagits ifrån honom

Norge får inte ta demokratin för given

Precis som Sveriges statsminister betonar Norges ledare att man inte får ta demokratin för given.

– Norge är ett land där vi är rika på tillit. Där vi känner grannen och litar på att de som styr vill oss väl. Den tilliten må vi aldrig ta för given, betonar Jonas Gahr Støre (AP).

Foto: Ninni Andersson Regeringskanslset, Riksdagen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen