STATSMINISTERN: SD och Åkesson tog aktivt ställning för Donald Trump

2022 01 06

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden.

Det framhåller statsminister Magdalena Anderson (S) då hon i dag på årsdagen av attacken mot USA:s kongress, den 6 januari 2021, pekar ut Sverigedemokraterna.

Vikten av demokrati och fria val

I dag hålls minnesceremonier på flera platser i USA och regeringschefer världen över lyfter fram vikten av demokrati och fria val.

Genomföra statskupp

140 poliser skadades varav flera misshandlades svårt när Trumpanhängarna uppeldade av Donald Trumps lögner ville genomföra en statskupp genom att hindra kongressen från att bekräfta Joe Biden som valets vinnare.

I samband med attacken förlorade även fem personer livet inklusive både poliser och angripare.

Hjärtat av USA:s demokrati

Statsminister Magdalena Andersson (S) är en av de regeringschefer som idag betonar värdet av att försvara demokratin.

– I dag för ett år sedan stormades USA:s parlamentsbyggnad Kapitolium. Hjärtat av den amerikanska demokratin, framhåller hon.

Konspirationsteorier

– Attacken var ett uttryck för oviljan att acceptera resultatet av ett demokratiskt val. Attacken fick sin näring av konspirationsteorier och hejades på av rörelser inom den amerikanska högern som vägrade acceptera valet av Joe Biden, konstaterar statsministern.

Pekar ut Sverigedemokraterna

Magdalena Andersson (S) lyfter fram hur Donald Trump påverkat politiken i Europa och pekar även ut ett parti i Sveriges riksdag.

– I Europa har rörelser till höger hämtat inspiration hos Trumps alternativhöger. I Sverige tog Sverigedemokraterna aktivt ställning för Trumps republikaner, betonar statsministern.

Statsministern om Jimmie Åkesson

Hon understryker att SD stod kvar vid Trump även efter attacken på kongressen.

– Även efter stormningen av Kapitolium hävdade Jimmie Åkesson att Trump var en bättre president än Joe Biden. Det är lätt att ta fria val och vår demokrati för givna, men attacken på Kapitolium är en påminnelse om motsatsen. Demokratin är något som behöver försvaras. Det gäller USA, det gäller Sverige. Låt den 6 januari bli en dag för att minnas detta, framhåller Magdalena Andersson (S).

Liberalernas Sabuni

Även L-ledaren Nyamko Sabuni kommenterar årsdagen av stormningen.

– Det är ett tillfälle att påminna sig om att demokratin är skör. Vi har alla ett ansvar att upprätthålla allt det som bär upp allas vår frihet, anser Sabuni som lyfter fram att hon under året besökt Polen för att markera mot landets negativa utveckling.

Norges statsminister

Även Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, passar idag på att minnas stormningen.

– Det chockade USA och en hel värld. Joe Biden vann valet, men Donald Trump bestred, då som nu, resultatet med en rad odokumenterade påståenden om att valsegern tagits ifrån honom

Norge får inte ta demokratin för given

Precis som Sveriges statsminister betonar Norges ledare att man inte får ta demokratin för given.

– Norge är ett land där vi är rika på tillit. Där vi känner grannen och litar på att de som styr vill oss väl. Den tilliten må vi aldrig ta för given, betonar Jonas Gahr Støre (AP).

Foto: Ninni Andersson Regeringskanslset, Riksdagen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen