Statsministerns kärnkrafts-sågning: Saknas pengar

2022 02 07

Magdalena Andersson (S) gör i kväll debut som debattör i tv-rutan.

På väg in i TV4-studion passade statsminister på att skicka en hård passning till oppositionen gällande deras förslag om utbyggnad av kärnkraft i Sverige, rapporterar SvD.

För dyrt

Andersson framhävde att en sådan utbyggnad är för dyr och för tidskrävande.

– De pratar mycket om kärnkraft, men det som fattas om det ska byggas kärnkraft, det är ju pengar, sade Andersson till TV4.

Vill satsa på vindkraft

Statsministern ser istället en utbyggnad av vindkraftverk i Sverige som ett bättre alternativ för att få tillgång till billig el till hushåll och industri. En lång rad av investerare är beredda att investera i en sådan utbyggnad, framhävde Andersson till TV4.

Bland annat poängterade S-ledaren att vindkraft långt ute till havs är ett bra alternativ för att öka elproduktionen.

Ebba Busch svarar

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch besvarade Magdalena Anderssons utspel inför debatten. KD-ledaren framhävde att kärnkraft är fullkomligt avgörande för Sveriges chanser att klara klimatomställningen. Sedan skickade hon en pik till Miljöpartiet och statsministerns egna parti, Socialdemokraterna. Hon anklagade S och MP för de rekordhöga elpriserna.

– Vi är på väg att slå ut vår egen industri och vår egen befolkning, sade Busch till TV4.

Hett tonläge i debatten

När diskussionen om kärnkraft kom på tal hettade det till under kvällens tv-sända debatt i TV4.

– Jag vill höja ett varningens finger för de mest entusiastiska kärnkraftskramarna, sade Magdalena Andersson och påpekade att de högsta elpriserna i Europa finns i länder där en stor del av energimixen består av kärnkraft.

Kristersson slår tillbaka

Ulf Kristersson (M) höll inte med. Han framhävde att de dyra elpriserna i Sverige till största del beror på beslut som fattats av regeringen. Han poängterade att kärnkraften måste komma tillbaka starkare och beskylldes S-regeringen för att skapa lagar och regler som motverkar en sådan utveckling.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen