Statsministerns sorgliga besked: Inte självklart att vi kommer ses igen

2022 02 25

Under natten avslutades Europeiska unionens extrainsatta toppmöte.

Statsminister Magdalena Andersson (S) konstaterade att stämningen på mötet var ödesdiger och dyster, men att hon är nöjd med det gemensamma sanktionspaketet som EU nu kan rikta mot både Ryssland och Belarus.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky var med på länk och höll ett anförande i inledningen av mötet.

Inte självklart

– När vi sa hejdå förstod alla att det inte är självklart att vi kommer att ses igen. Det beror på hur de kommande dagarna utvecklar sig. Den 24 februari går till historien som en väldigt mörk dag, säger Magdalena Andersson på en presskonferens efter mötet.

Dystert besked

Statsministerns uttalande kom en stund innan ett dystert utspel från den ukrainska presidenten på Facebook. Där höll han ett direktsänt tal och förmedlade en farhåga.

Mål nummer ett och två

– Enligt vår information har fienden markerat mig som mål nummer ett, min familj som mål nummer två. De vill krossa Ukraina politiskt genom att krossa statsöverhuvudet, säger Zelenskyj enligt CNN.

Flera explosioner i Kyiv

Under natten mellan torsdag och fredag har det rapporterats om flera högljudda explosioner i den ukrainska huvudstaden. En tjänsteman vid det ukrainska inrikesministeriet uppger att ett ryskt stridsflygplan har skjutits ner över Darnytskyi-distriktet i Kyiv, rapporterar BBC.

EU:s sanktioner

Ryssland fortsätter att attackera sitt grannland och har, enligt uppgifter från flera medier, inlett en robotattack riktat mot huvudstaden Kyiv.

Samtidigt presenterade EU ”massiva” sanktioner mot landet under natten.

Slå mot flera delar

Sanktionerna kommer att riktas mot Rysslands finanssektor, energisektor, transporter och svårliggöra för den ryska eliten att ansöka om visum, uppger BBC.

– Paketet med massiva riktade sanktioner som godkändes ikväll visar hur enat EU är, skriver unionens ordförande Ursula Von der Leyen på Twitter.

Kritik

De sanktioner som riktats mot Ryssland från EU och USA har kritiserats för att ej stänga ner Rysslands tillgång till betalsystemet Swift, vilket skulle slå enormt hårt mot landets ekonomi.

Landets diktator, Vladimir Putin, har inte mottagit några personliga sanktioner. Detta kan tänkas vara för att parterna fortsatt vill ha möjligheten att anordna möten med den ryske presidenten om en diplomatisk lösning skulle hamna på bordet.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen