Statsministerns sorgliga besked: Inte självklart att vi kommer ses igen

2022 02 25

Under natten avslutades Europeiska unionens extrainsatta toppmöte.

Statsminister Magdalena Andersson (S) konstaterade att stämningen på mötet var ödesdiger och dyster, men att hon är nöjd med det gemensamma sanktionspaketet som EU nu kan rikta mot både Ryssland och Belarus.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky var med på länk och höll ett anförande i inledningen av mötet.

Inte självklart

– När vi sa hejdå förstod alla att det inte är självklart att vi kommer att ses igen. Det beror på hur de kommande dagarna utvecklar sig. Den 24 februari går till historien som en väldigt mörk dag, säger Magdalena Andersson på en presskonferens efter mötet.

Dystert besked

Statsministerns uttalande kom en stund innan ett dystert utspel från den ukrainska presidenten på Facebook. Där höll han ett direktsänt tal och förmedlade en farhåga.

Mål nummer ett och två

– Enligt vår information har fienden markerat mig som mål nummer ett, min familj som mål nummer två. De vill krossa Ukraina politiskt genom att krossa statsöverhuvudet, säger Zelenskyj enligt CNN.

Flera explosioner i Kyiv

Under natten mellan torsdag och fredag har det rapporterats om flera högljudda explosioner i den ukrainska huvudstaden. En tjänsteman vid det ukrainska inrikesministeriet uppger att ett ryskt stridsflygplan har skjutits ner över Darnytskyi-distriktet i Kyiv, rapporterar BBC.

EU:s sanktioner

Ryssland fortsätter att attackera sitt grannland och har, enligt uppgifter från flera medier, inlett en robotattack riktat mot huvudstaden Kyiv.

Samtidigt presenterade EU ”massiva” sanktioner mot landet under natten.

Slå mot flera delar

Sanktionerna kommer att riktas mot Rysslands finanssektor, energisektor, transporter och svårliggöra för den ryska eliten att ansöka om visum, uppger BBC.

– Paketet med massiva riktade sanktioner som godkändes ikväll visar hur enat EU är, skriver unionens ordförande Ursula Von der Leyen på Twitter.

Kritik

De sanktioner som riktats mot Ryssland från EU och USA har kritiserats för att ej stänga ner Rysslands tillgång till betalsystemet Swift, vilket skulle slå enormt hårt mot landets ekonomi.

Landets diktator, Vladimir Putin, har inte mottagit några personliga sanktioner. Detta kan tänkas vara för att parterna fortsatt vill ha möjligheten att anordna möten med den ryske presidenten om en diplomatisk lösning skulle hamna på bordet.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen