4 feb 2026

Statsministerns sorgliga besked: Inte självklart att vi kommer ses igen

2022 02 25

Under natten avslutades Europeiska unionens extrainsatta toppmöte.  

Statsminister Magdalena Andersson (S) konstaterade att stämningen på mötet var ödesdiger och dyster, men att hon är nöjd med det gemensamma sanktionspaketet som EU nu kan rikta mot både Ryssland och Belarus.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky var med på länk och höll ett anförande i inledningen av mötet.

Inte självklart

– När vi sa hejdå förstod alla att det inte är självklart att vi kommer att ses igen. Det beror på hur de kommande dagarna utvecklar sig. Den 24 februari går till historien som en väldigt mörk dag, säger Magdalena Andersson på en presskonferens efter mötet. 

Dystert besked

Statsministerns uttalande kom en stund innan ett dystert utspel från den ukrainska presidenten på Facebook. Där höll han ett direktsänt tal och förmedlade en farhåga.

Mål nummer ett och två

– Enligt vår information har fienden markerat mig som mål nummer ett, min familj som mål nummer två. De vill krossa Ukraina politiskt genom att krossa statsöverhuvudet, säger Zelenskyj enligt CNN.

Flera explosioner i Kyiv

Under natten mellan torsdag och fredag har det rapporterats om flera högljudda explosioner i den ukrainska huvudstaden. En tjänsteman vid det ukrainska inrikesministeriet uppger att ett ryskt stridsflygplan har skjutits ner över Darnytskyi-distriktet i Kyiv, rapporterar BBC.

EU:s sanktioner

Ryssland fortsätter att attackera sitt grannland och har, enligt uppgifter från flera medier, inlett en robotattack riktat mot huvudstaden Kyiv.

Samtidigt presenterade EU ”massiva” sanktioner mot landet under natten.

Slå mot flera delar

Sanktionerna kommer att riktas mot Rysslands finanssektor, energisektor, transporter och svårliggöra för den ryska eliten att ansöka om visum, uppger BBC.

– Paketet med massiva riktade sanktioner som godkändes ikväll visar hur enat EU är, skriver unionens ordförande Ursula Von der Leyen på Twitter.

Kritik

De sanktioner som riktats mot Ryssland från EU och USA har kritiserats för att ej stänga ner Rysslands tillgång till betalsystemet Swift, vilket skulle slå enormt hårt mot landets ekonomi.

Landets diktator, Vladimir Putin, har inte mottagit några personliga sanktioner. Detta kan tänkas vara för att parterna fortsatt vill ha möjligheten att anordna möten med den ryske presidenten om en diplomatisk lösning skulle hamna på bordet.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen