Stefan Löfven tvingas ställa in anti-Putin-tal

2022 03 23

I dag skulle Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven återkomma till rampljuset med ett högprofilerat tal.

Men nu kommer besked om att Löfven tvingas ställa in.

Mot ryska diktatorn

Sverige statsminister under åren 2014 – 2021 tillika Socialdemokraternas partiledare under tioårsperioden 2012 – 2021 skulle idag ha varit huvudtalare på ett stort protestevent mot den ryska diktatorns anfallskrig och försök till invasion av Ukraina.

Vid Rysslands ambassad

Eventet äger rum utanför Rysslands ambassad i Stockholm, vilken är belägen på Kungsholmen och närmare bestämt på Gjörwellsgatan intill Smedsudden.

Demonstrationen går under rubriken ”Stoppa Putins krig mot Ukraina” och arrangeras av Peter Ingvarsson.

Har blivit smittad

Orsaken till Stefan Löfvens avbokning är att han smittats av coronaviruset.

– Stefan Löfvén har drabbats av covid och måste lämna återbud till att tala på manifestationen, meddelar Peter Ingvarsson.

Han har dock fått fram en välprofilerad ersättare.

– Pierre Schori, tidigare statsråd, EU-parlamentariker och FN-ambassadör i New York, samtidigt som Lavrov, framhåller Ingvarsson på Twitter.

Snart ny chans

För den som vill se Sveriges tidigare statsminister in action så ser det dock ut som att ett nytt tillfälle kan komma att dyka upp redan inom några dagar.

Stefan Löfven uppges nämligen ha blivit inbjuden till nästa Stoppa Putins krig i Ukraina-demonstration som äger rum nästa onsdag.

Tar över SIPRI

För cirka en vecka sedan stod det klart att Stefan Löfven utsetts till ny ordförande för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI. Han efterträder ex-utrikesministern Jan Eliasson.

– Jag ser fram emot att ta mig an uppgiften och utmaningen som SIPRI:s ordförande. Inte minst i dessa oroliga tider är vår roll än mer viktig, framhåller Stefan Löfven

Tillförlitlig information

– Behovet av tillförlitlig information och klarsynt analys är större än någonsin och det är vad SIPRI tillhandahåller, betonar Löfven till SIPRI.

Foto: Stefan Löfven, FB

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen