Stöldvåg i butiker – två varor i fokus

2023 08 28

Nu uppmärksammas återkommande stölder av två varor i landet.

En stöldvåg rör sig genom Sverige och butikskontrollanter uppmärksammar i synnerhet två varor som tycks vara populära bland tjuvarna.

Dels rör det sig om kött, som flera handlare larmat om stjäls från deras butiker.

Det handlar om bland annat ryggbiff och entrecote, någonting som Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver uttalat sig om.

– Ligor går in och länsar butiker på kött. När saker blir dyrare blir de mer stöldbegärliga, har hon sagt till SVT.

Greps av kontrollanter

I veckan har flera butiksstölder skett i Göteborgsområdet där kött har varit i fokus.

På fredagen greps två tjuvar av butikskontrollanter på plats, och deras stöldgods uppgick till över 15 000 kronor i värde.

Det rapporteras Göteborgs-Posten.

– Det är ofantligt hur många gånger de är ute och stjäl, det är helt galet just nu, säger Västsvensk butikskontrolls vd Hans Möller till GP.

Även parfym

En annan vara som tycks vara synnerligen intressant för tjuvarna är parfym.

I en butik stals parfymer för ett värde på 10 000 kronor.

– Kontrollanterna ser en man i sminkavdelningen, han sticker ut från mängden i sin klädsel och såg sliten ut. Sedan såg kontrollanterna att han plockade ner parfym efter parfym, fortsätter Möller.

“Vanliga familjer”

En som märkt av den besvärande utvecklingen är Ica-handlaren Gustav Johansson.

Han menar att det inte bara är dyrt kött som stjäls, utan allt kött.

– Vi ser vanliga familjer som stjäl för att dryga ut sin hushållskassan men också mer organiserad brottslighet, säger han.

Priserna stiger

Efter ett år av mycket hög inflation är det många som har det kämpigt ekonomiskt.

I och med inflationsbeskedet för juli månad konstaterar Statistiska centralbyrån att priserna på livsmedel är fortsatt höga.

– Efter en period av sjunkande priser och små förändringar stiger matpriserna tydligt igen, framhåller SCB.

Bland varorna som stigit mest i pris finns gul lök, päron och sillkonserver.

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen