Stor brist på studenter vid Sveriges fem polisutbildningar

2021 11 18

Hela 44 % av platserna vid Sveriges fem polisskolor står tomma inför starten i januari.

Det rapporterar Sveriges Radio som konstaterar att 570 personer har antagits till de drygt 1 020 platserna medan omkring 450 platser står tomma.

November och december

Detta innebär att risken är stort för att många platser står tomma när utbildningarna drar igång efter nyåret men polisen hoppas fortfarande att fler personer ska antas vid polisutbildningarna nu i november och december.

Hoppas att fler söker

Antagningsprocessen fortsätter och polisen säger att det finns ett intresse.

– När det gäller den pågående antagningen kan vi se att det finns ett stort intresse för att bli polis. Samtidigt vill vi att fler ska söka till oss, vi vill ju bli fler poliser, säger den nationella samordnaren för polisens tillväxt Mattias Dejke till SR.

Han hoppas att fler ska ansluta till utbildningarna innan terminen startar.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Totalt finns det 1 020 studieplatser. Antagningsprocessen fortsätter fram till januari och polismyndigheten uppger att det finns ett släpande intresse.

Stor brist i Norrbotten

– Sedan  ett par år tillbaka är polisutbildningen kopplad till de olika polisregionerna som till stor del kopplas till Sveriges länsindelning. Några har svårare än andra att fylla sina platser. I Norrbotten var till exempel bara 3 av 21 platser fyllda förra veckan, rapporterar SR.

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen

Ökat självbestämmande

För att öka intresset kan de som ska anställas i Norrbotten själva välja var i länet de ska jobba. Tidigare kunde myndigheten besluta var den nyanställda skulle placeras.

De som börjar polisutbildningen i januari ska vara färdiga poliser 2,5 år senare, det vill säga sommaren 2024, uppger SR.

ANALYS

Det är av riksintresse att betydligt fler vill bli polis och att alla utbildningsplatser fylls. I den bästa av världar är det betydligt fler kvalificerade personer som söker till utbildningen än som kommer in så att attraktionen och statusen höjs precis som för en del av de populäraste utbildningarna i Sverige idag.

Det är uppenbart att yrket som polis behöver göras attraktivare för att locka fler att välja denna värdefulla yrkesbana.

Foto: Polisen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen