Stor brist på studenter vid Sveriges fem polisutbildningar

2021 11 18

Hela 44 % av platserna vid Sveriges fem polisskolor står tomma inför starten i januari.

Det rapporterar Sveriges Radio som konstaterar att 570 personer har antagits till de drygt 1 020 platserna medan omkring 450 platser står tomma.

November och december

Detta innebär att risken är stort för att många platser står tomma när utbildningarna drar igång efter nyåret men polisen hoppas fortfarande att fler personer ska antas vid polisutbildningarna nu i november och december.

Hoppas att fler söker

Antagningsprocessen fortsätter och polisen säger att det finns ett intresse.

– När det gäller den pågående antagningen kan vi se att det finns ett stort intresse för att bli polis. Samtidigt vill vi att fler ska söka till oss, vi vill ju bli fler poliser, säger den nationella samordnaren för polisens tillväxt Mattias Dejke till SR.

Han hoppas att fler ska ansluta till utbildningarna innan terminen startar.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Totalt finns det 1 020 studieplatser. Antagningsprocessen fortsätter fram till januari och polismyndigheten uppger att det finns ett släpande intresse.

Stor brist i Norrbotten

– Sedan  ett par år tillbaka är polisutbildningen kopplad till de olika polisregionerna som till stor del kopplas till Sveriges länsindelning. Några har svårare än andra att fylla sina platser. I Norrbotten var till exempel bara 3 av 21 platser fyllda förra veckan, rapporterar SR.

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen

Ökat självbestämmande

För att öka intresset kan de som ska anställas i Norrbotten själva välja var i länet de ska jobba. Tidigare kunde myndigheten besluta var den nyanställda skulle placeras.

De som börjar polisutbildningen i januari ska vara färdiga poliser 2,5 år senare, det vill säga sommaren 2024, uppger SR.

ANALYS

Det är av riksintresse att betydligt fler vill bli polis och att alla utbildningsplatser fylls. I den bästa av världar är det betydligt fler kvalificerade personer som söker till utbildningen än som kommer in så att attraktionen och statusen höjs precis som för en del av de populäraste utbildningarna i Sverige idag.

Det är uppenbart att yrket som polis behöver göras attraktivare för att locka fler att välja denna värdefulla yrkesbana.

Foto: Polisen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Oddsen ändras – här är Sveriges statsminister efter valet

2026 09 10

Igår möttes statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) i SVT:s duell.

Dagen efter, med blott tre dagar till valet, har oddsen för vem som kommer att bli Sveriges nästa statsminister förändrats.

Ulf Kristersson knappar in. Även om S-ledaren står kvar som favorit till posten.

Oddsen visar att det fortsatt är Magdalena Andersson som är favorit att leda nästa regering, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet och tillägger:

Men Ulf Kristersson har stärkt sin position den senaste tiden och har nu ett lägre odds jämfört med någon vecka sedan.

En prognos

Oddsen för att Andersson utses till statsminister efter valet står just nu i 1,40 gånger pengarna. För Kristerssons del är oddset 2,75 hos Unibet. 

Eller också uttryckt: 60,4 procent chans för S-ledaren och 30,7 procent för M-ledaren. För Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) är chansen betydligt lägre. Oddsen står till 15 gånger pengarna för Busch och 26 gånger pengarna för Åkesson att någon av de två partiledarna ska bli nästa statsminister.

Oddsen bör betraktas som en prognossignal och inte förväxlas med en opinionsmätning. Historiskt har oddsen dock ofta varit relativt träffsäkra.

Andra läser: Mette Frederiksen kallar till möte – ”Djupt oroande”

Oavgjort i debatten?

Många experter och analytiker bedömde att gårdagens debatt mellan de två statsministerkandidaterna slutade oavgjort.

En av de hetare ordväxlingarna uppstod kring ämnet brott och straff och förslaget om slopad mängdrabatt. 

– Många trodde att Socialdemokraterna hade lagt om sin kriminalpolitik ända tills de röstade nej till att slopa straffrabatten. Där tappade de all trovärdighet, sade Ulf Kristersson i debatten.

Andersson svarade med att S vill ta bort rabatten för sexualbrott och våldsbrott och röstade emot Tidösidans förslag på grund av frågetecken kring finansiering och implementering.

– Det är ovärdigt, sade S-ledaren om sin motståndares kommentar.

Andra läser: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen