Stor brist på studenter vid Sveriges fem polisutbildningar

2021 11 18

Hela 44 % av platserna vid Sveriges fem polisskolor står tomma inför starten i januari.

Det rapporterar Sveriges Radio som konstaterar att 570 personer har antagits till de drygt 1 020 platserna medan omkring 450 platser står tomma.

November och december

Detta innebär att risken är stort för att många platser står tomma när utbildningarna drar igång efter nyåret men polisen hoppas fortfarande att fler personer ska antas vid polisutbildningarna nu i november och december.

Hoppas att fler söker

Antagningsprocessen fortsätter och polisen säger att det finns ett intresse.

– När det gäller den pågående antagningen kan vi se att det finns ett stort intresse för att bli polis. Samtidigt vill vi att fler ska söka till oss, vi vill ju bli fler poliser, säger den nationella samordnaren för polisens tillväxt Mattias Dejke till SR.

Han hoppas att fler ska ansluta till utbildningarna innan terminen startar.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Totalt finns det 1 020 studieplatser. Antagningsprocessen fortsätter fram till januari och polismyndigheten uppger att det finns ett släpande intresse.

Stor brist i Norrbotten

– Sedan  ett par år tillbaka är polisutbildningen kopplad till de olika polisregionerna som till stor del kopplas till Sveriges länsindelning. Några har svårare än andra att fylla sina platser. I Norrbotten var till exempel bara 3 av 21 platser fyllda förra veckan, rapporterar SR.

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen

Ökat självbestämmande

För att öka intresset kan de som ska anställas i Norrbotten själva välja var i länet de ska jobba. Tidigare kunde myndigheten besluta var den nyanställda skulle placeras.

De som börjar polisutbildningen i januari ska vara färdiga poliser 2,5 år senare, det vill säga sommaren 2024, uppger SR.

ANALYS

Det är av riksintresse att betydligt fler vill bli polis och att alla utbildningsplatser fylls. I den bästa av världar är det betydligt fler kvalificerade personer som söker till utbildningen än som kommer in så att attraktionen och statusen höjs precis som för en del av de populäraste utbildningarna i Sverige idag.

Det är uppenbart att yrket som polis behöver göras attraktivare för att locka fler att välja denna värdefulla yrkesbana.

Foto: Polisen


26 november 2025

UPPMANINGEN TILL SD: Hämnas

2025 11 26

SD:s väljare skickar en tydlig signal till partiet.

Relationen mellan Tidöpartierna, inte minst mellan SD och L, har varit kaotisk den senaste tiden.

Detta har väckt reaktioner bland SD-väljare – som nu vill att partiet hämnas.

Vill att SD hämnas

Liberalerna säger tvärnej till att släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet.

SD:s väljare vill att Åkessons parti ska svara på detta – genom att ge igen med samma mynt, enligt en ny undersökning från DN/Ipsos.

Undersökningen visar att SD-väljare vill att partiet ska säga nej till att ge L ministerposter i en framtida regering.

Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris - 1 200 procent dyrare

Tidöväljare föredrar SD

Enligt undersökningen har SD-väljares sympati för L minskat sedan förra valet, och L-ledaren Simona Mohamssons bestämda nej till SD-ministrar tycks irritera många sverigedemokrater.

Mätningen visar dessutom att Tidöväljare överlag hellre vill se SD i regeringen än L.

Bland L-väljarna själva säger dock majoriteten nej till SD i regeringen. Fler L-väljare är villiga att släppa fram S än att släppa fram SD.

Tungt för Mohamsson

Liberalerna har det dock väldigt tufft i opinionen just nu.

En mätning från Novus som släpptes i morse visar att förtroendet för partiledaren Simona Mohamsson ligger på 4 procent, vilket ger henne en bottenplacering i förtroenderankingen trots att det är en ökning med en procentenhet jämfört med oktobermätningen.

Samtidigt har förtroendet för Jimmie Åkesson ökat, framför allt bland väljare som röstar på regeringspartierna.

29 procent av väljarna har förtroende för Åkesson, vilket innebär att han har det tredje största förtroendet efter Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i sin analys.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml går emot USA – bistra ordvalet avslöjar

2025 11 26

USA har gjort ”enorma framsteg” i förhandlingarna om ett fredsavtal i Ukraina.

Det framhöll Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt under tisdagen.

– Under den senaste veckan har USA gjort enorma framsteg mot ett fredsavtal genom att föra både Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet, skrev hon i ett inlägg på X.

Kreml ger helt annan beskrivning

President Trump har gjort liknande uttalanden om fredsförhandlingarna.  

Men den amerikanska optimismen delas inte av Ryssland.

Det framgår av ett färskt uttalande från Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Han kallar framstegen i förhandlingarna för ”blygsamma”.

Peskov utdelar det svala omdömet i samband med att han kommenterar det läckta samtalet mellan USA:s särskilda sändebud, Steve Witkoff, och Vladimir Putins utrikespolitiska rådgivare, Jurij Usjakov.

– De röster som nu kräver Witkoffs avskedande syftar sannolikt främst till att störa de blygsamma framstegen som gjorts för att nå en överenskommelse genom förhandlingar, säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

LÄS MER: Ukrainska elitstyrkor slår tillbaka 

Trump och Kreml slår tillbaka mot kritiken  

I det läckta samtalet ger Witkoff råd till sin ryske motpart om hur denne bäst kan sälja in Rysslands ståndpunkter till president Trump. Efter läckan har Witkoff anklagats för att stå på Kremls sida och röster har höjts för hans avgång.

Dmitrij Peskov avfärdar kritiken.

Han hänvisar till president Trump som kallat samtalet för en ”standardgrej” under en förhandlingsprocess.

– Som president Trump själv sagt, detta är något som ingår i en förhandlares dagliga arbete, säger Peskov.  

LÄS OCKSÅ:

Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen