Stor fara för allmänheten utfärdas – Mycket kraftigt snöfall på väg in

2021 11 29

Ett mycket kraftigt snöoväder med fara för allmänheten drar under onsdag och torsdag in över södra Sverige.

SMHI går nu ut med sin första röda varning sedan det nya varningssystemet infördes och det innebär mycket allvarliga konsekvenser för samhället, stor fara för allmänheten och allvarliga skador på egendom och miljö.

Inleds redan på tisdag

Det allvarliga snöovädret inleds redan på tisdag och blir sedan ännu värre på onsdagen och torsdagen och det drabbar en mycket stor geografisk yta från Skåne i söder till mellersta Västergötland och södra Östergötland i norr.

Varnar allmänheten

Allra värst drabbat blir Halland, södra Västergötland och västra Småland. SMHI understryker att man kan vänta sig omfattande störningar i samhällsfunktioner och allmänheten uppmanas göra följande:

Avstå helt från aktiviteter som innebär utsatthet under förväntad väderutveckling

Vidta förebyggande åtgärder för att minska konsekvenser för liv, miljö och egendom

Beredskap bör höjas

SMHI betonat att röd varning innebär att offentlig verksamhet och samhällsinstanser bör anpassa verksamheter för att möta konsekvenser, vidta lämpliga förebyggande åtgärder, ombesörja att behövlig information når allmänheten samt höja intern beredskap inför kommande väderutveckling.

Så här ser vädervarningarna ut de kommande dagarna enligt SMHI.

Tisdag – Gul Varning

Dalsland

Bohuslän

Västergötland

Halland

Skåne, norra och östra

Jönköpings län

Kronobergs län

Ett snöfallsområde drar in västerifrån under tisdag morgon och förmiddag och kan ge upphov till störningar i trafiken i samband med halka, snömodd och dålig sikt.

Snöfallet kan bli ymnigt och väntas ge mellan 5 och 10 centimeter snö, lokalt 15 centimeter.

Långsammare trafik, halka, snömodd, dålig sikt och snörök. Begränsad framkomlighet samt risk för förseningar inom kollektivtrafiken samt inställda avgångar.

Onsdag – Röd Varning

Halland

Södra Västergötland

Västra Småland

Ett långvarigt och mycket kraftigt snöfall som i kombination med vind kan ge upphov till mycket stora störningar i trafiken samt elavbrott.

Mycket begränsad framkomlighet på vägar. Kraftiga förseningar inom kollektivtrafiken samt inställda avgångar.

Avsevärda elavbrott och avbrott i fasta och mobila nät för telekommunikationer.

Snöfall västerifrån över stora delar av Götaland. Tilltagande vindar och upp till 30-35 centimeter snö, lokalt drygt 40 centimeter snö.

Onsdag – Orange Varning

Göteborg

Halland

Inre och södra Västergötland

Västra Småland

Området utanför den kärna som får röd varning får istället orange varning med 20-25 centimeter snö och lokalt drygt 30 centimeter.

Onsdag – Gul Varning

Västergötland, från Göteborg ända till mellersta Vättern

Södra Östergötland

Hela Småland

Halland

Skåne Blekinge

Långvarigt och ymnigt snöfall som i kombination med vind kan ge upphov till störningar i trafiken samt elavbrott.

Långsam trafik på grund av halka, snömodd, snörök och drivbildning.

Begränsad framkomlighet, risk för förseningar inom kollektivtrafiken samt inställda avgångar. Störningar i el- och teleförsörjningen.

Torsdag – Röd, Orange och Gul Varning

Liknande geografiska områden som under onsdagen. Betydande mängder snö och trafikproblem samt risk för elavbrott med mera.

Foto: SMHI resp. montage

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen