Stor fara för allmänheten utfärdas – Mycket kraftigt snöfall på väg in

2021 11 29

Ett mycket kraftigt snöoväder med fara för allmänheten drar under onsdag och torsdag in över södra Sverige.

SMHI går nu ut med sin första röda varning sedan det nya varningssystemet infördes och det innebär mycket allvarliga konsekvenser för samhället, stor fara för allmänheten och allvarliga skador på egendom och miljö.

Inleds redan på tisdag

Det allvarliga snöovädret inleds redan på tisdag och blir sedan ännu värre på onsdagen och torsdagen och det drabbar en mycket stor geografisk yta från Skåne i söder till mellersta Västergötland och södra Östergötland i norr.

Varnar allmänheten

Allra värst drabbat blir Halland, södra Västergötland och västra Småland. SMHI understryker att man kan vänta sig omfattande störningar i samhällsfunktioner och allmänheten uppmanas göra följande:

Avstå helt från aktiviteter som innebär utsatthet under förväntad väderutveckling

Vidta förebyggande åtgärder för att minska konsekvenser för liv, miljö och egendom

Beredskap bör höjas

SMHI betonat att röd varning innebär att offentlig verksamhet och samhällsinstanser bör anpassa verksamheter för att möta konsekvenser, vidta lämpliga förebyggande åtgärder, ombesörja att behövlig information når allmänheten samt höja intern beredskap inför kommande väderutveckling.

Så här ser vädervarningarna ut de kommande dagarna enligt SMHI.

Tisdag – Gul Varning

Dalsland

Bohuslän

Västergötland

Halland

Skåne, norra och östra

Jönköpings län

Kronobergs län

Ett snöfallsområde drar in västerifrån under tisdag morgon och förmiddag och kan ge upphov till störningar i trafiken i samband med halka, snömodd och dålig sikt.

Snöfallet kan bli ymnigt och väntas ge mellan 5 och 10 centimeter snö, lokalt 15 centimeter.

Långsammare trafik, halka, snömodd, dålig sikt och snörök. Begränsad framkomlighet samt risk för förseningar inom kollektivtrafiken samt inställda avgångar.

Onsdag – Röd Varning

Halland

Södra Västergötland

Västra Småland

Ett långvarigt och mycket kraftigt snöfall som i kombination med vind kan ge upphov till mycket stora störningar i trafiken samt elavbrott.

Mycket begränsad framkomlighet på vägar. Kraftiga förseningar inom kollektivtrafiken samt inställda avgångar.

Avsevärda elavbrott och avbrott i fasta och mobila nät för telekommunikationer.

Snöfall västerifrån över stora delar av Götaland. Tilltagande vindar och upp till 30-35 centimeter snö, lokalt drygt 40 centimeter snö.

Onsdag – Orange Varning

Göteborg

Halland

Inre och södra Västergötland

Västra Småland

Området utanför den kärna som får röd varning får istället orange varning med 20-25 centimeter snö och lokalt drygt 30 centimeter.

Onsdag – Gul Varning

Västergötland, från Göteborg ända till mellersta Vättern

Södra Östergötland

Hela Småland

Halland

Skåne Blekinge

Långvarigt och ymnigt snöfall som i kombination med vind kan ge upphov till störningar i trafiken samt elavbrott.

Långsam trafik på grund av halka, snömodd, snörök och drivbildning.

Begränsad framkomlighet, risk för förseningar inom kollektivtrafiken samt inställda avgångar. Störningar i el- och teleförsörjningen.

Torsdag – Röd, Orange och Gul Varning

Liknande geografiska områden som under onsdagen. Betydande mängder snö och trafikproblem samt risk för elavbrott med mera.

Foto: SMHI resp. montage

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen