05 jun 26

Stor förändring bekräftad – påverkar hela bilmarknaden

2023 11 03

Fossila bränslen ska fasas ut till 2030.

Det framgår av EU:s nya klimatpaket Fit for 55 som Sverige måste förhålla sig till.

I oktober överlämnade regeringens utredare av klimatmålen,  professor John Hassler, sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas för att anpassas till EU:s nya klimatpaket.

Han föreslog bland annat att transportsektorsmålet bör ändras så att det fokuserar på elektrifiering istället för utsläpp av växthusgaser.  

I dag har Sverige som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030. 

John Hassler anser att målen ska omformuleras. 

– Jag tycker att transportmålet ska skärpas och att fokus ska ligga på en snabb elektrifiering. Vi måste skapa ett fungerande ekosystem kring transportsektorn, sa han på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Omfattande åtgärdsplan 

Nu ger två myndigheter i Sverige besked om hur omställningen till en elektrifierad transportsektor ska gå till.

Energimyndigheten och Trafikverket har identifierat ett stort antal åtgärder som ska påskynda utrullningen av  laddinfrastruktur och vätgastank-infrastruktur

Åtgärderna är samlade i ett förslag till ett nationellt handlingsprogram.  

Myndigheterna har listat  55 åtgärder för att underlätta och öka takten i utvecklingen av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas.    

I sin rapport betonar de ansvariga aktörerna att utbyggnaden av laddstationer måste öka i en snabb takt.

I dag har Sverige över 4 200 laddstationer och drygt 27 200 laddningspunkter för elbilar

EU har tidigare fastslagit att 14 000 nya laddstationer behöver installeras varje vecka om unionen ska kunna nå målet om att minska koldioxidutsläppen från personbilar med 55 procent före 2030.

Utbyggnaden behöver ske genom både publika och icke-publika laddningsstationer.    

Det framhåller Trafikverket och Energimyndigheten.

–  Hemma- och depåladdning, oavsett boendeform, är centralt i omställningen till elektrifieringen av fordonsflottan. EU:s regelverk sätter ramarna för utbyggnaden av laddning och tankstationer för vätgas längs europavägar och vissa riksvägar. Utöver det behöver samma infrastruktur etableras längs andra större vägar för att ett elektrifierat vägtransportsystem ska vara tillgängligt för alla, säger Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.

Olika typer av laddstationer

Publik laddning: En laddstation som är tillgänglig för vem som helst att använda, exempelvis längs landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.

Icke-publik laddning: En laddstation som är placerad vid bostaden eller vid arbetsplatsen och används huvudsakligen av de boende eller de som arbetar där. Vissa icke-publika laddstationer erbjuder dock publik laddning under vissa tider och klassas då som semi-publika.

Källa: Energimyndigheten

Foto: Kathy

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen


10 jun 26

Ta ut pengar: Så mycket kontanter ska du ha hemma

2026 06 10

Ett osäkert omvärldsläge har lett till ökade krav på svenska folkets beredskap inför olika typer av kriser.  

Nu ger sig den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves in i debatten.  

Han uppmanar alla hushåll att ha kontanter hemma.

– En ofta förekommande rekommendation är att man skall ha minst tusen kronor i kontanter hemma, samt att av dessa behöver en del hållas i små valörer. Har man den ekonomiska möjligheten kan det nog vara bra att ha litet mer än så, särskilt i en familj, framhåller Ingves i DN:s ekonomipanel.

Ingves beskriver kontanthanteringen i Sverige som avgörande i händelse av en kris.

– Kontanthantering är framför allt ett distributionssystem som både måste vidmakthållas i händelser av kris och krig och som måste kunna expandera om det behövs. Då får man väcka till liv gammal kunskap om kontanthantering.

Riksbankens uppmaning

Stefan Ingves uppmaning ligger i linje med Riksbankens rekommendationer. 

Centralbanken rekommenderar alla hushåll att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma. 

– Beloppet ska ses som ett riktmärke och är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Hushåll kan vara i behov av mer eller mindre kontanter i beredskap beroende på hur många man är eller vilka särskilda behov som finns i hushållet, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

I den mån det är möjligt kan det vara klokt att ha kontanter i flera olika valörer, från mindre sedlar till större. 

Riksbanken uppmanar också allmänheten att använda kontanter sporadiskt för att hålla igång kontantsystemet.

ANDRA LÄSER: Biltema gör jättesatsning i Sverige 

FAKTA: Kontanter i Sverige

- Mängden kontanter i samhället har minskat med 2,6 procent jämfört med för ett år sedan.

Här är några sätt att få tag i kontanter i dag:

- Via uttagsautomter, till exempel Bankomat, ICA-banken och Kontanten.  

- När du betalar med kort i en butik kan du be om att få göra en avrundning uppåt på ditt köp och få ut mellanskillnaden i kontanter. Det förutsätter att butiken hanterar kontanter. Du behöver förstås ha täckning på kortet. 

- Du kan beställa kontanter i valfri valuta från växlingskontor och få dem levererade till ditt postombud.

- Du kan ta ut pengar på växlingskontor.

- Som kund i en bank kan du i flera fall beställa svenska och utländska sedlar i internetbanken för privatpersoner. Pengarna skickas rekommenderat till ditt postombud. Fråga din bank. 

Källa: Riksbanken respektive Myndigheten för civilt försvar

LÄS OCKSÅ: Swedbank varnar för trippelsmäll

Foto: Bankomat

Text: Redaktionen