Stor förändring på arbetsmarknaden – här finns jobben

2024 09 02

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt, och det medför att det uppstår helt nya jobb och kompetensbehov.

Arbetslösheten i Sverige har ökat under 2024, men under nästa år kan det komma en vändpunkt.

Samtidigt står arbetsmarknaden inför stora förändringar, och företag har ibland svårt att hitta den typ av arbetskraft de söker.

Det handlar bland annat om den gröna omställningen, som innebär att nya behov uppstår.

Och långt ifrån alla dessa jobba kräver högskoleutbildning, rapporterar DN.

Flera vägar till jobben

Både EU-regler och inhemsk lagstiftning kräver att företag och branscher ska ställa om och bli mer hållbara, vilket skapar nya behov på arbetsmarknaden.

Enligt Arbetsförmedlingen finns det många vägar till jobb som är skapade av den gröna omställningen.

– Det behöver inte alltid krävas högskoleutbildning. Går du exempelvis ett industritekniskt program på gymnasiet så förutspår vi att det är en bra arbetsmarknad att komma ut i, säger Kerstin Eriksson, analytiker på Arbetsförmedlingen, till tidningen.

Man kan också gå en kortare och mer praktisk utbildning i form av en yrkesutbildning.

Yrkesutbildning en bra väg

Det finns ett flertal yrkesutbildningar som är mellan 1,5 och 2 år långa och som alltid inkluderar praktik.

Man kan bland annat utbilda sig till vindkraftstekniker, solenergiprojektör, batteritekniker och Electromobility Design Engineer.

Yrkesutbildningar får bara starta så länge det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden.

– De är väldigt flexibla och lyssnar av länets behov och skapar utbildningar där det behövs. De är också varit väldigt snabba att se vilken kompetens som efterfrågas kopplat till nya behov på arbetsmarknaden, säger Kerstin Eriksson till tidningen.

Andra exempel på sådana utbildningar är fastighetsförvaltare inom energieffektivisering, miljösamordnare och trähusprojektör.

Stora behov inom andra yrken

Det är dock inte bara inom den gröna omställningen som det finns stora behov av arbetskraft framöver.

Enligt en rapport från Saco så råder det liten konkurrens om jobben inom yrken som officer, bibliotekarie, arbetsterapeut, präst och lärare, rapporterar TV4.

Det finns också stora behov inom sjukvården.

Dessutom väntar sig många att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden, och inte bara leda till att jobb försvinner, utan också skapa nya jobb.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen