Stor förändring på arbetsmarknaden – här finns jobben

2024 09 02

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt, och det medför att det uppstår helt nya jobb och kompetensbehov.

Arbetslösheten i Sverige har ökat under 2024, men under nästa år kan det komma en vändpunkt.

Samtidigt står arbetsmarknaden inför stora förändringar, och företag har ibland svårt att hitta den typ av arbetskraft de söker.

Det handlar bland annat om den gröna omställningen, som innebär att nya behov uppstår.

Och långt ifrån alla dessa jobba kräver högskoleutbildning, rapporterar DN.

Flera vägar till jobben

Både EU-regler och inhemsk lagstiftning kräver att företag och branscher ska ställa om och bli mer hållbara, vilket skapar nya behov på arbetsmarknaden.

Enligt Arbetsförmedlingen finns det många vägar till jobb som är skapade av den gröna omställningen.

– Det behöver inte alltid krävas högskoleutbildning. Går du exempelvis ett industritekniskt program på gymnasiet så förutspår vi att det är en bra arbetsmarknad att komma ut i, säger Kerstin Eriksson, analytiker på Arbetsförmedlingen, till tidningen.

Man kan också gå en kortare och mer praktisk utbildning i form av en yrkesutbildning.

Yrkesutbildning en bra väg

Det finns ett flertal yrkesutbildningar som är mellan 1,5 och 2 år långa och som alltid inkluderar praktik.

Man kan bland annat utbilda sig till vindkraftstekniker, solenergiprojektör, batteritekniker och Electromobility Design Engineer.

Yrkesutbildningar får bara starta så länge det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden.

– De är väldigt flexibla och lyssnar av länets behov och skapar utbildningar där det behövs. De är också varit väldigt snabba att se vilken kompetens som efterfrågas kopplat till nya behov på arbetsmarknaden, säger Kerstin Eriksson till tidningen.

Andra exempel på sådana utbildningar är fastighetsförvaltare inom energieffektivisering, miljösamordnare och trähusprojektör.

Stora behov inom andra yrken

Det är dock inte bara inom den gröna omställningen som det finns stora behov av arbetskraft framöver.

Enligt en rapport från Saco så råder det liten konkurrens om jobben inom yrken som officer, bibliotekarie, arbetsterapeut, präst och lärare, rapporterar TV4.

Det finns också stora behov inom sjukvården.

Dessutom väntar sig många att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden, och inte bara leda till att jobb försvinner, utan också skapa nya jobb.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen