16 augusti 2026

Stor förändring på arbetsmarknaden – här finns jobben

2024 09 02

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt, och det medför att det uppstår helt nya jobb och kompetensbehov.

Arbetslösheten i Sverige har ökat under 2024, men under nästa år kan det komma en vändpunkt.

Samtidigt står arbetsmarknaden inför stora förändringar, och företag har ibland svårt att hitta den typ av arbetskraft de söker.

Det handlar bland annat om den gröna omställningen, som innebär att nya behov uppstår.

Och långt ifrån alla dessa jobba kräver högskoleutbildning, rapporterar DN.

Flera vägar till jobben

Både EU-regler och inhemsk lagstiftning kräver att företag och branscher ska ställa om och bli mer hållbara, vilket skapar nya behov på arbetsmarknaden.

Enligt Arbetsförmedlingen finns det många vägar till jobb som är skapade av den gröna omställningen.

– Det behöver inte alltid krävas högskoleutbildning. Går du exempelvis ett industritekniskt program på gymnasiet så förutspår vi att det är en bra arbetsmarknad att komma ut i, säger Kerstin Eriksson, analytiker på Arbetsförmedlingen, till tidningen.

Man kan också gå en kortare och mer praktisk utbildning i form av en yrkesutbildning.

Yrkesutbildning en bra väg

Det finns ett flertal yrkesutbildningar som är mellan 1,5 och 2 år långa och som alltid inkluderar praktik.

Man kan bland annat utbilda sig till vindkraftstekniker, solenergiprojektör, batteritekniker och Electromobility Design Engineer.

Yrkesutbildningar får bara starta så länge det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden.

– De är väldigt flexibla och lyssnar av länets behov och skapar utbildningar där det behövs. De är också varit väldigt snabba att se vilken kompetens som efterfrågas kopplat till nya behov på arbetsmarknaden, säger Kerstin Eriksson till tidningen.

Andra exempel på sådana utbildningar är fastighetsförvaltare inom energieffektivisering, miljösamordnare och trähusprojektör.

Stora behov inom andra yrken

Det är dock inte bara inom den gröna omställningen som det finns stora behov av arbetskraft framöver.

Enligt en rapport från Saco så råder det liten konkurrens om jobben inom yrken som officer, bibliotekarie, arbetsterapeut, präst och lärare, rapporterar TV4.

Det finns också stora behov inom sjukvården.

Dessutom väntar sig många att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden, och inte bara leda till att jobb försvinner, utan också skapa nya jobb.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen