Arbetslösheten i Sverige har ökat under 2024, men under nästa år kan det komma en vändpunkt.

Samtidigt står arbetsmarknaden inför stora förändringar, och företag har ibland svårt att hitta den typ av arbetskraft de söker.

Det handlar bland annat om den gröna omställningen, som innebär att nya behov uppstår.

Och långt ifrån alla dessa jobba kräver högskoleutbildning, rapporterar DN.

Flera vägar till jobben

Både EU-regler och inhemsk lagstiftning kräver att företag och branscher ska ställa om och bli mer hållbara, vilket skapar nya behov på arbetsmarknaden.

Enligt Arbetsförmedlingen finns det många vägar till jobb som är skapade av den gröna omställningen.

– Det behöver inte alltid krävas högskoleutbildning. Går du exempelvis ett industritekniskt program på gymnasiet så förutspår vi att det är en bra arbetsmarknad att komma ut i, säger Kerstin Eriksson, analytiker på Arbetsförmedlingen, till tidningen.

Man kan också gå en kortare och mer praktisk utbildning i form av en yrkesutbildning.

Yrkesutbildning en bra väg

Det finns ett flertal yrkesutbildningar som är mellan 1,5 och 2 år långa och som alltid inkluderar praktik.

Man kan bland annat utbilda sig till vindkraftstekniker, solenergiprojektör, batteritekniker och Electromobility Design Engineer.

Yrkesutbildningar får bara starta så länge det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden.

– De är väldigt flexibla och lyssnar av länets behov och skapar utbildningar där det behövs. De är också varit väldigt snabba att se vilken kompetens som efterfrågas kopplat till nya behov på arbetsmarknaden, säger Kerstin Eriksson till tidningen.

Andra exempel på sådana utbildningar är fastighetsförvaltare inom energieffektivisering, miljösamordnare och trähusprojektör.

Stora behov inom andra yrken

Det är dock inte bara inom den gröna omställningen som det finns stora behov av arbetskraft framöver.

Enligt en rapport från Saco så råder det liten konkurrens om jobben inom yrken som officer, bibliotekarie, arbetsterapeut, präst och lärare, rapporterar TV4.

Det finns också stora behov inom sjukvården.

Dessutom väntar sig många att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden, och inte bara leda till att jobb försvinner, utan också skapa nya jobb.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen