STOR FÖRVIRRING: Trump hävdar möte – Ryssland är inte där

2025 02 14

USA:s president Donald Trump påstår att representanter från Ryssland, USA och Ukraina ska träffas och diskutera ett fredsavtal under säkerhetskonferensen i München.

Nu har säkerhetskonferensen dragit igång.

Men inga förhandlingar kommer inledas.

Anledningen: Trump tycks ha missat att Ryssland inte är inbjudna.

På en pressträff tvingas Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, förklara situationen.

Zakharova konstaterar att inga samtal kan inledas eftersom inga ryska representanter närvarar på säkerhetskonferensen.

– Vi har inte bjudits in. Beslutet togs för flera år sedan. Det är ett politiskt beslut och ett märkligt beslut, säger hon enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Kreml kräver förklaring

Flera högt uppsatta personer inom Trump-administrationen deltar på säkerhetskonferensen, bland annat vicepresident JD Vance och försvarsminister Pete Hegseth.

På fredagsmorgonen kommenterade JD Vance kommande fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.

Vicepresidenten försäkrade att Europa kommer vara delaktiga i ”alla samtal” om ett krigsslut. Vidare öppnade JD Vance för nya sanktioner och militära påtryckningar mot Ryssland, om Kreml inte accepterar ett fredsavtal.

– Det finns ekonomiska verktyg för ytterligare påtryckning, det också militära verktyg, sade vicepresidenten.

Uttalandet väcker uppståndelse i Moskva.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kräver att JD Vance utvecklar sitt resonemang och specificerar vilka militära påtryckningar han talar om.

– Vi har inte hört den här formuleringen förut, de har inte sagt det högt förut, säger Peskov i ett uttalande.

– Så det är klart att vi hoppas på ett förtydligande.

LÄS MER HÄR:

Donald Trump har ett löfte till Ukraina

Macron vädjar till Europa: "Vi har inget val"

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen