Stor framgång för Republikanerna

2021 11 03

Guvernörsvalen i Virginia och New Jersey blev stora framgångar för Republikanerna och sänder en varningssignal till Demokraterna och Joe Biden inför mellanårsvalet 2022.

Demokraterna hade räknat med seger i båda delstaterna som håller guvernörsval i år men istället står det nu klart att det blivit ett stort bakslag.

Virginia

I Virginia har Demokraternas kandidat Terry McAuliffe tappat sin tydliga ledning då Republikanernas Glenn Youngkin knappat in mer och mer och vid nattens rösträkning stod det klart att Youngkin tagit hem segern. 

McAuliffe var guvernör 2014 – 2018 men i Virginia får man inte vara guvernör två mandatperioder i sträck varför han inte kunde bli omvald direkt efter sin mandatperiod. Nu ställde han upp igen och har haft fullt stöd från partiets etablissemang. Han var vice chef för Bill Clintons kampanj 1996 och chef för Hillary Clintons kampanj 2008.

Glenn Younkin

Republikanernas kandidat Glenn Youngkin är en affärsman som varit VD för den framgångsrika investmentfirman The Carlyle Group. Han ses inte som en stark Trumpanhängare även om han i Republikanernas primärval uttalade sig positivt om Trump. Han är konservativt lagd vill motverka aborter och försök att strama åt USA:s vapenlagar men ses ändå inte som en favorit hos vapenlobbyn som misstänker att han inte är så höger som han försöker utge sig för att vara. Med andra ord är det en lagom position för en republikansk kandidat i Virginia som för att vinna behöver få med sig en del mittenväljare som är skeptiska till Trump.

Med 99 % av rösterna räknade sto det klart att Youngkin tagit hem segern:

🔵 49 % McAuliffe

🔴 51 % Youngkin

New Jersey

New Jersey är en relativt säker demokratisk delstat i presidentvalen men i guvernörsvalen har Republikanerna i regel större chans om de får fram en regionalt populär kandidat. I mätningarna har dock den sittande demokratiska guvernören Phil Murphy haft en betydande ledning över Republikanernas Jack Ciattarelli, som är någonstans emellan konservativ och moderat.

Ciattarelli gav sitt stöd till Trumps omval och deltog efter valet i ett Stop The Steal-rally där man menade att Trump vunnit valet. I efterhand hävdade han dock att han inte visste om att det var ett Stop The Steal-rally och försökte i valkampanjen gå mot mitten - och det har belönat sig. När 85 % av rösterna räknat är det dött lopp mellan kandidaterna.

🔵 50 % McAuliffe

🔴 50 % Youngkin

ANALYS

Att Republikanerna skulle ha chans att vinna i Virginia stod klart de sista veckorna men att de gått så starkt i New Jersey är en stor chock för Demokraterna vars popularitet nu har dalat rejält under sommaren och hösten. Det finns flera orsaker:
1, Afghanistan - USA:s turbulenta tillbakadragande i Afghanistan utlöste en kris för president Joe Biden som ledde till ett stort fall i mätningarna.

2, Pandemin - Under Joe Bidens första tid vid makten  minskade smittspridningen kraftigt i USA och allt flera vaccinerades. Men nu har smittan ökat igen och oron är stor inför vintern.

3, Ekonomin - Demokraterna har interna konflikter som försvårar för Biden att få igenom sina vallöften om stora investeringar. Eftersom det är ett så knappt övertag för Demokraterna i kongressen kan en liten grupp högerdemokrater stoppa Bidens planer vilket är precis vad som nu tycks ske.


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen