Stor framgång för Republikanerna

2021 11 03

Guvernörsvalen i Virginia och New Jersey blev stora framgångar för Republikanerna och sänder en varningssignal till Demokraterna och Joe Biden inför mellanårsvalet 2022.

Demokraterna hade räknat med seger i båda delstaterna som håller guvernörsval i år men istället står det nu klart att det blivit ett stort bakslag.

Virginia

I Virginia har Demokraternas kandidat Terry McAuliffe tappat sin tydliga ledning då Republikanernas Glenn Youngkin knappat in mer och mer och vid nattens rösträkning stod det klart att Youngkin tagit hem segern. 

McAuliffe var guvernör 2014 – 2018 men i Virginia får man inte vara guvernör två mandatperioder i sträck varför han inte kunde bli omvald direkt efter sin mandatperiod. Nu ställde han upp igen och har haft fullt stöd från partiets etablissemang. Han var vice chef för Bill Clintons kampanj 1996 och chef för Hillary Clintons kampanj 2008.

Glenn Younkin

Republikanernas kandidat Glenn Youngkin är en affärsman som varit VD för den framgångsrika investmentfirman The Carlyle Group. Han ses inte som en stark Trumpanhängare även om han i Republikanernas primärval uttalade sig positivt om Trump. Han är konservativt lagd vill motverka aborter och försök att strama åt USA:s vapenlagar men ses ändå inte som en favorit hos vapenlobbyn som misstänker att han inte är så höger som han försöker utge sig för att vara. Med andra ord är det en lagom position för en republikansk kandidat i Virginia som för att vinna behöver få med sig en del mittenväljare som är skeptiska till Trump.

Med 99 % av rösterna räknade sto det klart att Youngkin tagit hem segern:

🔵 49 % McAuliffe

🔴 51 % Youngkin

New Jersey

New Jersey är en relativt säker demokratisk delstat i presidentvalen men i guvernörsvalen har Republikanerna i regel större chans om de får fram en regionalt populär kandidat. I mätningarna har dock den sittande demokratiska guvernören Phil Murphy haft en betydande ledning över Republikanernas Jack Ciattarelli, som är någonstans emellan konservativ och moderat.

Ciattarelli gav sitt stöd till Trumps omval och deltog efter valet i ett Stop The Steal-rally där man menade att Trump vunnit valet. I efterhand hävdade han dock att han inte visste om att det var ett Stop The Steal-rally och försökte i valkampanjen gå mot mitten - och det har belönat sig. När 85 % av rösterna räknat är det dött lopp mellan kandidaterna.

🔵 50 % McAuliffe

🔴 50 % Youngkin

ANALYS

Att Republikanerna skulle ha chans att vinna i Virginia stod klart de sista veckorna men att de gått så starkt i New Jersey är en stor chock för Demokraterna vars popularitet nu har dalat rejält under sommaren och hösten. Det finns flera orsaker:
1, Afghanistan - USA:s turbulenta tillbakadragande i Afghanistan utlöste en kris för president Joe Biden som ledde till ett stort fall i mätningarna.

2, Pandemin - Under Joe Bidens första tid vid makten  minskade smittspridningen kraftigt i USA och allt flera vaccinerades. Men nu har smittan ökat igen och oron är stor inför vintern.

3, Ekonomin - Demokraterna har interna konflikter som försvårar för Biden att få igenom sina vallöften om stora investeringar. Eftersom det är ett så knappt övertag för Demokraterna i kongressen kan en liten grupp högerdemokrater stoppa Bidens planer vilket är precis vad som nu tycks ske.


12 nov 2026

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 nov 2026

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.  

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen