Stor framgång för Republikanerna

2021 11 03

Guvernörsvalen i Virginia och New Jersey blev stora framgångar för Republikanerna och sänder en varningssignal till Demokraterna och Joe Biden inför mellanårsvalet 2022.

Demokraterna hade räknat med seger i båda delstaterna som håller guvernörsval i år men istället står det nu klart att det blivit ett stort bakslag.

Virginia

I Virginia har Demokraternas kandidat Terry McAuliffe tappat sin tydliga ledning då Republikanernas Glenn Youngkin knappat in mer och mer och vid nattens rösträkning stod det klart att Youngkin tagit hem segern. 

McAuliffe var guvernör 2014 – 2018 men i Virginia får man inte vara guvernör två mandatperioder i sträck varför han inte kunde bli omvald direkt efter sin mandatperiod. Nu ställde han upp igen och har haft fullt stöd från partiets etablissemang. Han var vice chef för Bill Clintons kampanj 1996 och chef för Hillary Clintons kampanj 2008.

Glenn Younkin

Republikanernas kandidat Glenn Youngkin är en affärsman som varit VD för den framgångsrika investmentfirman The Carlyle Group. Han ses inte som en stark Trumpanhängare även om han i Republikanernas primärval uttalade sig positivt om Trump. Han är konservativt lagd vill motverka aborter och försök att strama åt USA:s vapenlagar men ses ändå inte som en favorit hos vapenlobbyn som misstänker att han inte är så höger som han försöker utge sig för att vara. Med andra ord är det en lagom position för en republikansk kandidat i Virginia som för att vinna behöver få med sig en del mittenväljare som är skeptiska till Trump.

Med 99 % av rösterna räknade sto det klart att Youngkin tagit hem segern:

🔵 49 % McAuliffe

🔴 51 % Youngkin

New Jersey

New Jersey är en relativt säker demokratisk delstat i presidentvalen men i guvernörsvalen har Republikanerna i regel större chans om de får fram en regionalt populär kandidat. I mätningarna har dock den sittande demokratiska guvernören Phil Murphy haft en betydande ledning över Republikanernas Jack Ciattarelli, som är någonstans emellan konservativ och moderat.

Ciattarelli gav sitt stöd till Trumps omval och deltog efter valet i ett Stop The Steal-rally där man menade att Trump vunnit valet. I efterhand hävdade han dock att han inte visste om att det var ett Stop The Steal-rally och försökte i valkampanjen gå mot mitten - och det har belönat sig. När 85 % av rösterna räknat är det dött lopp mellan kandidaterna.

🔵 50 % McAuliffe

🔴 50 % Youngkin

ANALYS

Att Republikanerna skulle ha chans att vinna i Virginia stod klart de sista veckorna men att de gått så starkt i New Jersey är en stor chock för Demokraterna vars popularitet nu har dalat rejält under sommaren och hösten. Det finns flera orsaker:
1, Afghanistan - USA:s turbulenta tillbakadragande i Afghanistan utlöste en kris för president Joe Biden som ledde till ett stort fall i mätningarna.

2, Pandemin - Under Joe Bidens första tid vid makten  minskade smittspridningen kraftigt i USA och allt flera vaccinerades. Men nu har smittan ökat igen och oron är stor inför vintern.

3, Ekonomin - Demokraterna har interna konflikter som försvårar för Biden att få igenom sina vallöften om stora investeringar. Eftersom det är ett så knappt övertag för Demokraterna i kongressen kan en liten grupp högerdemokrater stoppa Bidens planer vilket är precis vad som nu tycks ske.


14 okt 26

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.              

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen.  Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.            

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med  valresultatet.

🔴Vänsterpartiet                    7,2          -1,2
🔴Socialdemokraterna     25,9          -2,1
🟢Miljöpartiet                          6,5         +0,4
🟢Centerpartiet                      6,7         -0,3
🔵Liberalerna                           3,9         -1,4
🔵Moderaterna                     23,9         +4,0
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,2
🔵Sverigedemokraterna   18,0         +0,5
 
🔴🟢 S+V+MP+C                46,3          -3,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,2        +3,4
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 okt 26

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen