STOR PRISÖKNING: Så mycket dyrare blir matkassen i Sverige 2023

2023 01 01

Priset för livsmedel och boende ökar mycket kraftigt under det nya året 2023.

Det meddelar ekonomiska experter på Swedbank i dag.

Jättestor prisökning

Inflationen med kraftigt stigande priser fortsätter även under år 2023.

Och det handlar om väldiga prishöjningar i de svenska livsmedelsbutikerna.

Enligt beräkningar från Konjunkturinstitutet väntas matpriserna stiga rejält.

– Med 1 640 kronor för en familj som lägger 10 000 kronor i månaden på livsmedel, uppger TV4.

Det motsvarar en prisökning på hela 16,4 procent vilket är mycket mer än genomsnittet de senaste åren.

– Tyvärr är det så att det mesta som kan gå emot hushållen har [gjort det] under 2022 – och större delen förmodligen under 2023 också – kommer att gå emot hushållen.

Det säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TV-kanalen nu ikväll.

Även boendet dyrare

– Med fortsatt höga livsmedelspriser så kommer det bli väldigt tufft, inte minst för barnfamiljer, säger han.

Inte nog med att matpriserna väntas skena under 2023. Det blir även mycket dyrare för alla som har tagit bostadslån.

För ett genomsnittligt bostadslån på 1,65 miljoner kronor så blir det flera tusenlappar dyrare varje månad.

– Räntan ökar med 4 125 kr i månaden före ränteavdrag, rapporterar TV4.

Samtidigt förväntas även elpriserna att klättra ännu högre än under 2023.

Elpriset 2022

Så här ser Sveriges elpris ut att bli i genomsnitt 2022 avseende spotpriset per kilowattimme.

Elområde 1 Norra Norrland 69 öre

Elområde 2 Södra Norrland 72 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 146 öre

Elområde 4 Södra Götaland 170 öre

Detta kan jämföras med priset under 2012 till 2020 som låg på omkring 18 till 48 öre i alla fyra elområden enligt GodEl.

Elpriset 2023

Inför 2023 ser elpriset ut ta att bli ännu högre i Sverige.

Så här ser GodEls senaste prognos ut.

Elområde 1 Norra Norrland 75 öre

Elområde 2 Södra Norrland 75 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 240 öre

Elområde 4 Södra Götaland 240 öre

Osäkerheten är dock stor.

– Elmarknaden är mycket oberäknelig just nu och det är enormt svårt att veta vad vi kan vänta oss av 2023, framhåller GodEl.

Foto: Icagruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen