STOR PRISÖKNING: Så mycket dyrare blir matkassen i Sverige 2023

2023 01 01

Priset för livsmedel och boende ökar mycket kraftigt under det nya året 2023.

Det meddelar ekonomiska experter på Swedbank i dag.

Jättestor prisökning

Inflationen med kraftigt stigande priser fortsätter även under år 2023.

Och det handlar om väldiga prishöjningar i de svenska livsmedelsbutikerna.

Enligt beräkningar från Konjunkturinstitutet väntas matpriserna stiga rejält.

– Med 1 640 kronor för en familj som lägger 10 000 kronor i månaden på livsmedel, uppger TV4.

Det motsvarar en prisökning på hela 16,4 procent vilket är mycket mer än genomsnittet de senaste åren.

– Tyvärr är det så att det mesta som kan gå emot hushållen har [gjort det] under 2022 – och större delen förmodligen under 2023 också – kommer att gå emot hushållen.

Det säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TV-kanalen nu ikväll.

Även boendet dyrare

– Med fortsatt höga livsmedelspriser så kommer det bli väldigt tufft, inte minst för barnfamiljer, säger han.

Inte nog med att matpriserna väntas skena under 2023. Det blir även mycket dyrare för alla som har tagit bostadslån.

För ett genomsnittligt bostadslån på 1,65 miljoner kronor så blir det flera tusenlappar dyrare varje månad.

– Räntan ökar med 4 125 kr i månaden före ränteavdrag, rapporterar TV4.

Samtidigt förväntas även elpriserna att klättra ännu högre än under 2023.

Elpriset 2022

Så här ser Sveriges elpris ut att bli i genomsnitt 2022 avseende spotpriset per kilowattimme.

Elområde 1 Norra Norrland 69 öre

Elområde 2 Södra Norrland 72 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 146 öre

Elområde 4 Södra Götaland 170 öre

Detta kan jämföras med priset under 2012 till 2020 som låg på omkring 18 till 48 öre i alla fyra elområden enligt GodEl.

Elpriset 2023

Inför 2023 ser elpriset ut ta att bli ännu högre i Sverige.

Så här ser GodEls senaste prognos ut.

Elområde 1 Norra Norrland 75 öre

Elområde 2 Södra Norrland 75 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 240 öre

Elområde 4 Södra Götaland 240 öre

Osäkerheten är dock stor.

– Elmarknaden är mycket oberäknelig just nu och det är enormt svårt att veta vad vi kan vänta oss av 2023, framhåller GodEl.

Foto: Icagruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen