STOR PRISÖKNING: Så mycket dyrare blir matkassen i Sverige 2023

2023 01 01

Priset för livsmedel och boende ökar mycket kraftigt under det nya året 2023.

Det meddelar ekonomiska experter på Swedbank i dag.

Jättestor prisökning

Inflationen med kraftigt stigande priser fortsätter även under år 2023.

Och det handlar om väldiga prishöjningar i de svenska livsmedelsbutikerna.

Enligt beräkningar från Konjunkturinstitutet väntas matpriserna stiga rejält.

– Med 1 640 kronor för en familj som lägger 10 000 kronor i månaden på livsmedel, uppger TV4.

Det motsvarar en prisökning på hela 16,4 procent vilket är mycket mer än genomsnittet de senaste åren.

– Tyvärr är det så att det mesta som kan gå emot hushållen har [gjort det] under 2022 – och större delen förmodligen under 2023 också – kommer att gå emot hushållen.

Det säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TV-kanalen nu ikväll.

Även boendet dyrare

– Med fortsatt höga livsmedelspriser så kommer det bli väldigt tufft, inte minst för barnfamiljer, säger han.

Inte nog med att matpriserna väntas skena under 2023. Det blir även mycket dyrare för alla som har tagit bostadslån.

För ett genomsnittligt bostadslån på 1,65 miljoner kronor så blir det flera tusenlappar dyrare varje månad.

– Räntan ökar med 4 125 kr i månaden före ränteavdrag, rapporterar TV4.

Samtidigt förväntas även elpriserna att klättra ännu högre än under 2023.

Elpriset 2022

Så här ser Sveriges elpris ut att bli i genomsnitt 2022 avseende spotpriset per kilowattimme.

Elområde 1 Norra Norrland 69 öre

Elområde 2 Södra Norrland 72 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 146 öre

Elområde 4 Södra Götaland 170 öre

Detta kan jämföras med priset under 2012 till 2020 som låg på omkring 18 till 48 öre i alla fyra elområden enligt GodEl.

Elpriset 2023

Inför 2023 ser elpriset ut ta att bli ännu högre i Sverige.

Så här ser GodEls senaste prognos ut.

Elområde 1 Norra Norrland 75 öre

Elområde 2 Södra Norrland 75 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 240 öre

Elområde 4 Södra Götaland 240 öre

Osäkerheten är dock stor.

– Elmarknaden är mycket oberäknelig just nu och det är enormt svårt att veta vad vi kan vänta oss av 2023, framhåller GodEl.

Foto: Icagruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen