STOR PRISÖKNING: Så mycket dyrare blir matkassen i Sverige 2023

2023 01 01

Priset för livsmedel och boende ökar mycket kraftigt under det nya året 2023.

Det meddelar ekonomiska experter på Swedbank i dag.

Jättestor prisökning

Inflationen med kraftigt stigande priser fortsätter även under år 2023.

Och det handlar om väldiga prishöjningar i de svenska livsmedelsbutikerna.

Enligt beräkningar från Konjunkturinstitutet väntas matpriserna stiga rejält.

– Med 1 640 kronor för en familj som lägger 10 000 kronor i månaden på livsmedel, uppger TV4.

Det motsvarar en prisökning på hela 16,4 procent vilket är mycket mer än genomsnittet de senaste åren.

– Tyvärr är det så att det mesta som kan gå emot hushållen har [gjort det] under 2022 – och större delen förmodligen under 2023 också – kommer att gå emot hushållen.

Det säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TV-kanalen nu ikväll.

Även boendet dyrare

– Med fortsatt höga livsmedelspriser så kommer det bli väldigt tufft, inte minst för barnfamiljer, säger han.

Inte nog med att matpriserna väntas skena under 2023. Det blir även mycket dyrare för alla som har tagit bostadslån.

För ett genomsnittligt bostadslån på 1,65 miljoner kronor så blir det flera tusenlappar dyrare varje månad.

– Räntan ökar med 4 125 kr i månaden före ränteavdrag, rapporterar TV4.

Samtidigt förväntas även elpriserna att klättra ännu högre än under 2023.

Elpriset 2022

Så här ser Sveriges elpris ut att bli i genomsnitt 2022 avseende spotpriset per kilowattimme.

Elområde 1 Norra Norrland 69 öre

Elområde 2 Södra Norrland 72 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 146 öre

Elområde 4 Södra Götaland 170 öre

Detta kan jämföras med priset under 2012 till 2020 som låg på omkring 18 till 48 öre i alla fyra elområden enligt GodEl.

Elpriset 2023

Inför 2023 ser elpriset ut ta att bli ännu högre i Sverige.

Så här ser GodEls senaste prognos ut.

Elområde 1 Norra Norrland 75 öre

Elområde 2 Södra Norrland 75 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 240 öre

Elområde 4 Södra Götaland 240 öre

Osäkerheten är dock stor.

– Elmarknaden är mycket oberäknelig just nu och det är enormt svårt att veta vad vi kan vänta oss av 2023, framhåller GodEl.

Foto: Icagruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen