Stor vändning om Ukraina – Trumps krav i avtalet ryker

2025 04 29

Det omtalade mineralavtalet mellan USA och Ukraina skulle betala tillbaka för pengarna amerikanerna bidragit med i kriget.

Det hävdade USA:s president Donald Trump tidigare i år.

– Vi kommer att få tillbaka våra pengar eftersom det helt enkelt inte är rättvist. Och vi får se, men jag tror att vi är ganska nära en överenskommelse, och vi borde vara nära en överenskommelse, sade Trump på en konferens i februari.

Vändningen: kravet ryker

Nu framkommer att USA inte kommer att begära att Ukraina ska återbetala tidigare bistånd via mineralavtalet, vilket fram till nyligen förespråkats av Trump.

Det bekräftar Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal i ett uttalande, rapporterar Kyiv Post.

– Överenskommelser har nåtts om att avtalet inte inkluderar bistånd som tillhandahållits före undertecknandet, framhåller premiärministern på Telegram.

Kyivs "röda linjer"

Denys Shmyhal antyder också att framsteg görs i att få fram ett avtal och att de juridiska teamen i både Ukraina och USA arbetar för att sätta villkoren.

Han säger också att Kyiv har deklarerat Ukrainas “röda linjer” gentemot USA.

– Juridiska team arbetar med avtalet. Vi gör goda framsteg. Det viktigaste är att vi tydligt har definierat våra röda linjer, avtalet måste uppfylla europeiska skyldigheter och inte heller strida mot Ukrainas konstitution och lagstiftning, uppger Shmyhal.

LÄS MER: Ny överenskommelse på gång – för att “trotsa Trump”

Ukraina: sanktioner avbryts inte

Tidigare har det kommunicerats att Ukrainas EU-ansökan inte ska hindras av det mineralavtal som upprättas mellan USA och det krigsdrabbade landet.

Även ett återuppbyggande av Ukraina finns med  i diskussionerna.

– Ukraina kommer att fortsätta att få stöd från partners, försäkrar Denys Shmyhal.

Han tillägger att länderna dessutom är överens om att USA:s sanktioner mot Ryssland inte ska upphöra.

– Sanktioner mot Ryssland är fortfarande ett viktigt påtryckningsmedel, eftersom angriparen ständigt försöker försvaga dem. Vi är överens i den här frågan

LÄS MER: Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen