Stor vändning om Ukraina – Trumps krav i avtalet ryker

2025 04 29

Det omtalade mineralavtalet mellan USA och Ukraina skulle betala tillbaka för pengarna amerikanerna bidragit med i kriget.

Det hävdade USA:s president Donald Trump tidigare i år.

– Vi kommer att få tillbaka våra pengar eftersom det helt enkelt inte är rättvist. Och vi får se, men jag tror att vi är ganska nära en överenskommelse, och vi borde vara nära en överenskommelse, sade Trump på en konferens i februari.

Vändningen: kravet ryker

Nu framkommer att USA inte kommer att begära att Ukraina ska återbetala tidigare bistånd via mineralavtalet, vilket fram till nyligen förespråkats av Trump.

Det bekräftar Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal i ett uttalande, rapporterar Kyiv Post.

– Överenskommelser har nåtts om att avtalet inte inkluderar bistånd som tillhandahållits före undertecknandet, framhåller premiärministern på Telegram.

Kyivs "röda linjer"

Denys Shmyhal antyder också att framsteg görs i att få fram ett avtal och att de juridiska teamen i både Ukraina och USA arbetar för att sätta villkoren.

Han säger också att Kyiv har deklarerat Ukrainas “röda linjer” gentemot USA.

– Juridiska team arbetar med avtalet. Vi gör goda framsteg. Det viktigaste är att vi tydligt har definierat våra röda linjer, avtalet måste uppfylla europeiska skyldigheter och inte heller strida mot Ukrainas konstitution och lagstiftning, uppger Shmyhal.

LÄS MER: Ny överenskommelse på gång – för att “trotsa Trump”

Ukraina: sanktioner avbryts inte

Tidigare har det kommunicerats att Ukrainas EU-ansökan inte ska hindras av det mineralavtal som upprättas mellan USA och det krigsdrabbade landet.

Även ett återuppbyggande av Ukraina finns med i diskussionerna.

– Ukraina kommer att fortsätta att få stöd från partners, försäkrar Denys Shmyhal.

Han tillägger att länderna dessutom är överens om att USA:s sanktioner mot Ryssland inte ska upphöra.

– Sanktioner mot Ryssland är fortfarande ett viktigt påtryckningsmedel, eftersom angriparen ständigt försöker försvaga dem. Vi är överens i den här frågan

LÄS MER: Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen