STORA MISSEN: Belarus diktator kan ha avslöjat Putins planer

2022 03 08

Transnistrien, en ryskstödd utbrytarrepublik i östra Moldavien, kan bli nästa måltavla för Rysslands anfallskrig.

Uppgifterna kommer efter ett utpekande från Belarus diktator Alexandr Lukasjenko.

Under ett livesänt möte med sina säkerhetsrådgivare den 1 mars, fem dagar efter Rysslands invasion av Ukraina, visade diktatorn upp en karta föreställandes Rysslands framtida krigsplaner, enligt rapporter från flera medier, bland annat den amerikanska tv-kanalen Fox News.

Rosa pilarna

De rosa pilarna på kartan visar truppförflyttningar och missilattacker som redan inträffat eller var på väg att inträffa.

Men en av de rosa pilarna förvånade många experter. Nämligen den pilen som pekade från den ukrainska kuststaden Odessa mot ett markerat område i östra Moldavien – Transnistrien.

Flera militära experter hävdar nu att området är Putins nästa måltavla.

Planerar en attack

– Det finns en ökad sannolikhet att Ryssland kommer utöka Ukraina-invasionen till att omfatta den separatistiska moldaviska regionen Transnistrien, skrev republikanernas senator Marco Rubio på Twitter.

Före detta utrikesministern Carl Bildt förde ett liknande resonemang på Twitter.

– Skrytsamtal från Lukasjenko visar en karta som antyder att Ryssland planerar en attack mot Moldavien, som är en nära demokratisk partner till EU, framhävde han.

Ökad oro i Moldavien

I Moldavien, nära den ukrainska gränsen finns en växande oro för att en rysk invasion stundar. Alexander Nikitenko är borgmästare i byn Varnita i Moldavien, som tillhör Transnistrien. I ett reportage från New York Times berättar han om sina farhågor.

De kommer hit

– Jag kan inte sluta följa det. Tar de Odessa står det klart att de kommer hit, säger Nikitenko till tidningen.

Att Ukrainas grannland Moldavien befinner sig i ett utsatt läge råder det inga tvivel om. Det är ett fattigt land - inklämt mellan Ukraina och Rumänien - och kanske löper landet störst risk för att stå på tur om Putin utvidgar sitt anfallskrig. Moldavien är nämligen, i likhet med Ukraina, inte med i Nato.

Hastig ansökan till EU

Moldavien är inte heller medlem i EU, men lämnade under förra veckan in en hastig ansökan till unionen. En ansökan som främst kan tolkas som ett desperat rop på hjälp.

Fakta Transnistrien

1992 tog ryskstödda separatister kontroll över det 4163 kvadratkilometer stora landområdet.
Landområdet löper längs stora delar av östra stranden av floden Dnjestr samt delar av den västra stranden.
De rysktalande separatisterna hävdar fortfarande att landremsan kontrolleras av Moldavien.
Utbrytarrepubliken får militärt och ekonomiskt stöd av Ryssland.

Foto: FB

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det.

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ.

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen