STORA VINNARE: Glatt besked för statsministern och S-ledaren

2023 02 13

Statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledare Magdalena Andersson (S) kommer att tilldelas ett fredspris.

Kristersson och Andersson kommer, tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin, att tilldelas Ewald von Kleist-priset för Sverige och Finlands Natoansökningar.

Priset kommer att utdelas på en säkerhetskonferens i München som inleds i helgen.

– Vi vill hedra era länders historiska, ansvarsfulla och samordnade beslut att ansöka om Nato-medlemskap och stärka alliansens motståndskraft inför Rysslands brutala och omotiverade aggression mot Ukraina. Detta beslut, och den process som ledde fram till det, är ett enastående exempel på vilken typ av ledarskap vi behöver just nu, står det i motiveringen.

”En fin bekräftelse”

Säkerhetskonferensen i München har hedrat ledande personligheter inom säkerhetspolitik sedan 2009 då priset instiftades.

Tidigare vinnare är bland annat Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel.

– Det är naturligtvis mycket hedrande att tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, Finlands President Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin ta emot Ewald von Kleist-pris, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Det var just därför som både jag och Magdalena Andersson i maj förra året lovade svenska folket att vi – oavsett vem som bildar regering – skulle arbeta gemensamt för att föra Sverige in i Nato. Priset är en fin bekräftelse på hur viktig denna enighet är för Sverige och för svensk säkerhet, men också för europeisk och transatlantisk säkerhet, tillägger han.

”Hedrad”

Magdalena Andersson instämmer i statsministerns analys.

– Jag är hedrad att motta det här priset tillsammans med Ulf Kristersson, Sanna Marin och Sauli Niinistö för Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap. Det faktum att vi alla fyra tilldelas priset understryker vikten av enighet i den här processen, säger S-ledaren och tillägger:

– Vi är fortfarande på väg in i Nato, och vi befinner oss fortfarande i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge. Att vi tar ansvar, hjälps åt, och går hand i hand är därför lika viktigt nu som när vi tog beslutet om att ansöka.

Foto: Mathias Hansson resp Armin Dröge

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen