STORA VINNARE: Glatt besked för statsministern och S-ledaren

2023 02 13

Statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledare Magdalena Andersson (S) kommer att tilldelas ett fredspris.

Kristersson och Andersson kommer, tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin, att tilldelas Ewald von Kleist-priset för Sverige och Finlands Natoansökningar.

Priset kommer att utdelas på en säkerhetskonferens i München som inleds i helgen.

– Vi vill hedra era länders historiska, ansvarsfulla och samordnade beslut att ansöka om Nato-medlemskap och stärka alliansens motståndskraft inför Rysslands brutala och omotiverade aggression mot Ukraina. Detta beslut, och den process som ledde fram till det, är ett enastående exempel på vilken typ av ledarskap vi behöver just nu, står det i motiveringen.

”En fin bekräftelse”

Säkerhetskonferensen i München har hedrat ledande personligheter inom säkerhetspolitik sedan 2009 då priset instiftades.  

Tidigare vinnare är bland annat Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel.

– Det är naturligtvis mycket hedrande att tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, Finlands President Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin ta emot Ewald von Kleist-pris, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Det var just därför som både jag och Magdalena Andersson i maj förra året lovade svenska folket att vi – oavsett vem som bildar regering – skulle arbeta gemensamt för att föra Sverige in i Nato. Priset är en fin bekräftelse på hur viktig denna enighet är för Sverige och för svensk säkerhet, men också för europeisk och transatlantisk säkerhet, tillägger han.

”Hedrad”

Magdalena Andersson instämmer i statsministerns analys.

– Jag är hedrad att motta det här priset tillsammans med Ulf Kristersson, Sanna Marin och Sauli Niinistö för Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap. Det faktum att vi alla fyra tilldelas priset understryker vikten av enighet i den här processen, säger S-ledaren och tillägger:

–  Vi är fortfarande på väg in i Nato, och vi befinner oss fortfarande i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge. Att vi tar ansvar, hjälps åt, och går hand i hand är därför lika viktigt nu som när vi tog beslutet om att ansöka.

Foto: Mathias Hansson resp Armin Dröge

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen