STORA VINNARE: Glatt besked för statsministern och S-ledaren

2023 02 13

Kristersson och Andersson kommer, tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin, att tilldelas Ewald von Kleist-priset för Sverige och Finlands Natoansökningar.

Priset kommer att utdelas på en säkerhetskonferens i München som inleds i helgen.

– Vi vill hedra era länders historiska, ansvarsfulla och samordnade beslut att ansöka om Nato-medlemskap och stärka alliansens motståndskraft inför Rysslands brutala och omotiverade aggression mot Ukraina. Detta beslut, och den process som ledde fram till det, är ett enastående exempel på vilken typ av ledarskap vi behöver just nu, står det i motiveringen.

”En fin bekräftelse”

Säkerhetskonferensen i München har hedrat ledande personligheter inom säkerhetspolitik sedan 2009 då priset instiftades.  

Tidigare vinnare är bland annat Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel.

– Det är naturligtvis mycket hedrande att tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, Finlands President Sauli Niinistö och Finlands statsminister Sanna Marin ta emot Ewald von Kleist-pris, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Det var just därför som både jag och Magdalena Andersson i maj förra året lovade svenska folket att vi – oavsett vem som bildar regering – skulle arbeta gemensamt för att föra Sverige in i Nato. Priset är en fin bekräftelse på hur viktig denna enighet är för Sverige och för svensk säkerhet, men också för europeisk och transatlantisk säkerhet, tillägger han.

”Hedrad”

Magdalena Andersson instämmer i statsministerns analys.

– Jag är hedrad att motta det här priset tillsammans med Ulf Kristersson, Sanna Marin och Sauli Niinistö för Sveriges och Finlands beslut att ansöka om Natomedlemskap. Det faktum att vi alla fyra tilldelas priset understryker vikten av enighet i den här processen, säger S-ledaren och tillägger:

–  Vi är fortfarande på väg in i Nato, och vi befinner oss fortfarande i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge. Att vi tar ansvar, hjälps åt, och går hand i hand är därför lika viktigt nu som när vi tog beslutet om att ansöka.

Foto: Mathias Hansson resp Armin Dröge

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen