Storbank ger besked till hushållen: Då vänder det

2023 09 20

Det framhåller storbanken Handelsbanken i sin nya konjunkturrapport.

Handelsbankens ekonomer bedömer att Sveriges BNP faller med 0,6 procent i år och förblir oförändrat nästa år.  

En tuff period väntar således för den svenska ekonomin.  

Men snart vänder det.

Handelsbanken bedömer att Sveriges BNP kommer att stiga med 2,4 procent 2025.

– Jämfört med euroområdet var tillväxten klart svagare i Sverige andra kvartalet, men sett till utvecklingen sedan 2019 har svensk BNP utvecklats starkare. Även sysselsättningen har ökat mer i Sverige, framhåller banken.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman konstaterar att ”svensk ekonomi svänger mer än euroområdet”.

– Både upp och ner. Men den är underliggande starkare än många tror, säger hon.

Två räntehöjningar väntar

För hushållen väntar ytterligare ett år med dyrare kostnader.

Handelsbanken räknar med att Riksbanken kommer att fortsätta höja räntan för att bekämpa inflationen.

Bankens ekonomer bedömer att ytterligare två höjningar av styrräntan kommer att ske.

Den ena i september och den andra i november.

Enligt storbankens beräkningar kommer styrräntan att landa på 4,25 procent efter novembers höjning.

Då sänks räntan 

Några tuffa månader väntar, men om drygt ett år börjar det ljusna.

– Riksbanken kommer inte att börja sänka räntan förrän den känner sig trygg med att inflationen närmar sig inflationsmålet. Vår bedömning är att det sker i september 2024, framhåller Handelsbankens ekonomer.

Vidare räknar ekonomerna med att kronan kommer att bli starkare under 2024 när ”osäkerheten om räntor och inflation minskat”.

Budgeten har marginell effekt

Klockan 08 på onsdagsmorgonen presenterar regeringen sin höstbudget för 2024.

Budgeten väntas innehålla reformer på cirka 40 miljarder kronor, vilket varken bedöms vara ”speciellt åtstramande eller expansivt”, framhåller Handelsbanken.

– Effekten på inflationen är marginell, skriver storbanken.  

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028  och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

– Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen. 

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

– Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen