Storbank ger besked till hushållen: Då vänder det

2023 09 20

Från och med nästa år går Sverige in i en ”mild lågkonjunktur”.

Det framhåller storbanken Handelsbanken i sin nya konjunkturrapport.

Handelsbankens ekonomer bedömer att Sveriges BNP faller med 0,6 procent i år och förblir oförändrat nästa år.

En tuff period väntar således för den svenska ekonomin.

Men snart vänder det.

Handelsbanken bedömer att Sveriges BNP kommer att stiga med 2,4 procent 2025.

– Jämfört med euroområdet var tillväxten klart svagare i Sverige andra kvartalet, men sett till utvecklingen sedan 2019 har svensk BNP utvecklats starkare. Även sysselsättningen har ökat mer i Sverige, framhåller banken.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman konstaterar att ”svensk ekonomi svänger mer än euroområdet”.

– Både upp och ner. Men den är underliggande starkare än många tror, säger hon.

Två räntehöjningar väntar

För hushållen väntar ytterligare ett år med dyrare kostnader.

Handelsbanken räknar med att Riksbanken kommer att fortsätta höja räntan för att bekämpa inflationen.

Bankens ekonomer bedömer att ytterligare två höjningar av styrräntan kommer att ske.

Den ena i september och den andra i november.

Enligt storbankens beräkningar kommer styrräntan att landa på 4,25 procent efter novembers höjning.

Då sänks räntan

Några tuffa månader väntar, men om drygt ett år börjar det ljusna.

– Riksbanken kommer inte att börja sänka räntan förrän den känner sig trygg med att inflationen närmar sig inflationsmålet. Vår bedömning är att det sker i september 2024, framhåller Handelsbankens ekonomer.

Vidare räknar ekonomerna med att kronan kommer att bli starkare under 2024 när ”osäkerheten om räntor och inflation minskat”.

Budgeten har marginell effekt

Klockan 08 på onsdagsmorgonen presenterar regeringen sin höstbudget för 2024.

Budgeten väntas innehålla reformer på cirka 40 miljarder kronor, vilket varken bedöms vara ”speciellt åtstramande eller expansivt”, framhåller Handelsbanken.

– Effekten på inflationen är marginell, skriver storbanken.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

2026 09 24

Dieselpriset har stigit kraftigt runt om i Europa till följd av kriget mellan USA och Iran.

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post.

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman.

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen