10 november 2025

STORBANK: Ger oväntat besked om svenska hushåll

2023 09 10

SEB kommer nu med överraskande uppgifter.

Det senaste året har varit ett händelserikt ekonomiskt sådant där hög inflation, höjda räntor och en svag valuta har påverkat den svenska ekonomin.

Nu kommer dock storbanken SEB med överraskande uppgifter angående svenska hushåll.

Trots det tuffa ränteklimatet så växer hushållens förmögenhet.

Därför sker ökningen

Baserat på uppgifter från årets andra kvartal så har de svenska hushållens brutto-och nettoförmögenhet ökat.

Anledningarna till ökningen tycks ha att göra med bland annat ett starkt nysparande och en positiv utveckling på börsen.

Försiktigt stigande skulder i kombination med en starkare tillgångssida har dessutom fått hushållens skuldkvot att sjunka något.

Det framhåller SEB i ett pressmeddelande.

“Går mot strömmen”

Hushållens nettoförmögenhet har under årets andra kvartal ökat med 2,2 procent.

– Det råder inga tvivel om att senaste årets ekonomiska omställning varit en av de tuffaste privatekonomiska prövningarna i modern tid, säger privatekonomen Américo Fernández.

– Trots det har hushållens förmögenhet vänt upp två kvartal i följd. En modest börsutveckling, stigande räntetillgångar och ett högt nysparande får hushållens förmögenhet att gå mot strömmen och stiga trots tydliga signaler om lågkonjunktur.

80 procent av skulderna

Just nu står bostadslånen för omkring 80 procent av de svenska hushållens samlade skulder.

– Om ena sidan av räntemyntet får hushållens räntetillgångar och nysparande att stiga så pressar andra sidan av myntet både boendekostnader och skuldaptit, fortsätter Fernández.

Höjning väntas

Riksbanken har på grund av den höga inflationen höjt styrräntan till 3,75 procent efter en längre tid av låga räntor.

I samband med nya inflationssiffror väntas Riksbanken genomföra ytterligare en höjning.

Riksbankschef Erik Thedéen har alltjämt flera faktorer att tänka på, däribland hushållens skuldsättning, inflationen och den svenska kronan.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen