STORBANK: Ger oväntat besked om svenska hushåll

2023 09 10

Det senaste året har varit ett händelserikt ekonomiskt sådant där hög inflation, höjda räntor och en svag valuta har påverkat den svenska ekonomin.

Nu kommer dock storbanken SEB med överraskande uppgifter angående svenska hushåll.

Trots det tuffa ränteklimatet så växer hushållens förmögenhet.

Därför sker ökningen

Baserat på uppgifter från årets andra kvartal så har de svenska hushållens brutto-och nettoförmögenhet ökat.

Anledningarna till ökningen tycks ha att göra med bland annat ett starkt nysparande och en positiv utveckling på börsen.

Försiktigt stigande skulder i kombination med en starkare tillgångssida har dessutom fått hushållens skuldkvot att sjunka något.

Det framhåller SEB i ett pressmeddelande.

“Går mot strömmen”

Hushållens nettoförmögenhet har under årets andra kvartal ökat med 2,2 procent.

– Det råder inga tvivel om att senaste årets ekonomiska omställning varit en av de tuffaste privatekonomiska prövningarna i modern tid, säger privatekonomen Américo Fernández.

– Trots det har hushållens förmögenhet vänt upp två kvartal i följd. En modest börsutveckling, stigande räntetillgångar och ett högt nysparande får hushållens förmögenhet att gå mot strömmen och stiga trots tydliga signaler om lågkonjunktur.

80 procent av skulderna

Just nu står bostadslånen för omkring 80 procent av de svenska hushållens samlade skulder.

– Om ena sidan av räntemyntet får hushållens räntetillgångar och nysparande att stiga så pressar andra sidan av myntet både boendekostnader och skuldaptit, fortsätter Fernández.

Höjning väntas

Riksbanken har på grund av den höga inflationen höjt styrräntan till 3,75 procent efter en längre tid av låga räntor.

I samband med nya inflationssiffror väntas Riksbanken genomföra ytterligare en höjning.

Riksbankschef Erik Thedéen har alltjämt flera faktorer att tänka på, däribland hushållens skuldsättning, inflationen och den svenska kronan.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer. 

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

–  Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

–  Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen